<p> </p><p>Åldersdiskriminering är en relativ nykomling inom fältet av likabehandling. Vid årsskiftet infördes ett förbud mot åldersdiskriminering där ålder inte ensamt får utgöra en särbehandling av en arbetstagares rättigheter. Trots förbudet finns avsevärt många undantag. Detta innebär att ett missgynnande i vissa sammanhang inte utgör en förbjuden diskriminering, utan inom olika ramar kan rättfärdigas. Vissa av de svenska bestämmelserna, i både lag och kollektivavtal, har inte reviderats efter inrättandet av den nya lagstiftningen vilket torde innebära att de regler som är åldersrelaterade faller in under de godtagbara undantagen. Vid en närmare granskning kan ändock en form av diskriminering komma att ske i praktiken. Denna studie belyser åldersdiskrimineringsfrågan inom arbetslivet, specifikt avseende på utvalda områden. Fokus ligger på att försöka utröna under vilka förutsättningar som missgynnanden av ålder kan rättfärdigas vad gäller rekrytering, lön, semester och pensionsavgång. Ålder som diskrimineringsgrund har från början sin rättsliga utgångspunkt från EG-rätten men är även nu en del av den civilrättsliga lagstiftningen inom svensk rätt. Kollektivavtal som utgör en väsentlig del av den svenska arbetsmarknaden har i mångt och mycket bestämmelser som är åldersrelaterade vilket gör det intressant att ställa dessa mot ålder utifrån en likabehandlingsprincip. Ålder skiljer sig från övriga diskrimineringsgrunder och efter EG-domstolens upphöjande av ålder till en allmän rättsprincip, i <em>Mangold</em>-målet, har debatten kring åldersdiskriminering tagit fart och olika tolkningar av ett sådant förbud har inbringat olika infallsvinklar.</p>

<p>Sammanfattning Arbetsrätt – fusion av två universitetssjukhus</p><p>Då jag tidigare arbetade vid Karolinska sjukhuset föll det sig naturligt att studera organisationsförändring eftersom sjukhuset fusionerade med Huddinge universitetssjukhus 2004. Det nya sjukhuset Karolinska universitetssjukhuset fick stora besparingsuppdrag av landstinget i samband med fusionen.</p><p>Istället för att avskeda den övertaliga personalen så gjorde man omfattande omstruktureringar för alla chefstjänster, vilket innebar att alla chefer fick söka sin egen tjänst i konkurrens med andra. Under 2004 tillsattes 590 chefstjänster. Från 2003 fram till våren 2005 har sjukhuset minskat sin personal med 700 personer. Under 2005 ligger ett besparingsuppdrag på ytterligare 401 miljoner och bland annat den administrativa personalen skall minskas med ytterligare 20 %.</p><p>Jag frågade mig, hur går detta till? Hur fast är en tills vidare tjänst egentligen? I min upp-sats tittade jag på Karolinskas praktiska tolkning av arbetsrätten och jag ser en arbetsrätt i förändring.</p><p>När chefen ställs inför faktum att tjänsten ser helt annorlunda ut, geografiskt finns vid två skilda platser (Huddinge och Solna, flygvägen cirka 3 mil) och den grupp chefen har under sig är större än tidigare och chefen omgående kan bli uppsagd om han inte har en acceptabel ledarstil alternativt om chefen inte faller verksamhetschefen i smaken, och därtill få sin lön förändrad och den första uppgiften blir att utarbeta en bemanningsprofil över personalen för att ytterligare uppnå en ekonomi i balans - vilka metoder använder sig chefen då av för att minska övertalig personal?</p><p>Sjukhuset har uppnått sitt besparingskrav för 2004, men det skall märkas att omställnings-kostnaderna bärs av landstinget och inte sjukhuset. Då hade resultatet blivit ett annat.</p><p>Inom arbetsrätten i övrigt ställs krav ifrån arbetsgivarhåll att inte tillåta stridsåtgärder på arbetsplatser med personal som ej tillhör den fackliga organisationen. Måhända är det ett led i arbetskraftens frihet att arbeta i andra länder. Blockaden i Vaxholm mot ett byggföretag som hade utländsk arbetskraft hade till exempel omfattats av detta. De svenska fackförbundet ställde krav på svenskt kollektivavtal, vilket företaget inte hade, men väl egna avtal. I detta fall överstiger kostnaden för advokaterna lönekostnaden för arbetarnas löner ifall de fått vad som motsvaras i svensk lön. Principen ses dock som viktig då både företag och arbetskraft rör sig alltmer gränslöst inom Europeiska unionen. Inte bara ifrån arbetsgivarhåll utan även ifrån advokater ställs krav på en förändrad arbetsrätt – innan vi blir tvungna att ändra.</p><p>Jag har intervjuat sjukhusdirektören och en divisionschef. En politiker har gjort sin röst hörd men en tidigare projektledare har avböjt och istället hänvisat till Karolinska. De fackli-ga organisationerna Sktf och Ledarna, kanske mest förvånande, har lyst med sin frånvaro på information gällande konsekvenser av fusionen för den fackliga verksamheten.</p><p>Denna uppsats gör inte anspråk på hela sanningen, då en arbetsrätt i förändring är kom-plex och mångbottnad, men väl en del av den.</p>

No description available.

Magister Legum - LLM / Civil litigation is the primary method of dispute resolution in the South African civil justice system. This process is characterised by a number of shortcomings which include the adversarial nature of the process which often creates further conflict between disputing parties and often results in permanently destroyed relationships between them. Further shortcomings include the highly complex, costly and time-consuming nature of civil litigation. These shortcomings infringe on the constitutional imperative of access to justice for South Africans, particularly for the indigent members of society. In addition, court rolls have become overburdened due to the rapidly increasing volume of litigation at court. This often results in extensive waiting periods before matters are heard at court and further infringes the attainment of access to justice. While progress has been made in enhancing the civil justice system over the years, the aforementioned shortcomings prevail. In recent years the South African government has introduced the concept of mandatory court based mediation to the civil justice system with the view of promoting access to justice and enhancing the civil justice system. In a nutshell, mandatory court based mediation refers a civil dispute to mediation once an appearance to defend is entered at court, in order to attempt the settlement of the matter. In the event of the dispute not being resolved, the matter is then referred back to the conventional litigation process for resolution. Mandatory court based mediation, while controversial and bearing valid criticism; aims to promote access to justice and reconciliation between aggrieved parties and remedies a number of the shortcomings currently plaguing the South African civil justice system. In answering the research question of whether this ADR process is suitable to implement in South Africa in order to remedy the shortcomings of its civil justice system, the following aspects are considered in this thesis: the benefits, advantages, and the constitutionality of mandatory court based mediation, as well as the criticisms and challenges of the process. South Africa may have an adversarial civil justice system, but is no stranger to the practice of mediation. Within South African civil law a number of fields have mentioned mediation as the preferred method of dispute resolution over years. These areas of law will be highlighted in this thesis. Internationally, the jurisdiction of the Australian states of New South Wales and Victoria will also be highlighted. This analysis is done in order to assess the implementation and function of a mediation system, as a preferred method of dispute resolution, across all areas of civil law within an adversarial civil justice system. The current civil justice system in South Africa needs to be remedied due to its negative impact on civil disputants and the nation of South Africa in a broader sense. This thesis does not suggest that mandatory court based mediation is a panacea for all ills plaguing the country’s civil justice system. However, this ADR process may suit South Africa and its implementation may make a considerable remedial contribution and possibly significantly enhance its civil justice system.

Magister Legum - LLM / The Constitution of South Africa lists pregnancy as a prohibited ground for discrimination. The South African labour law regime likewise makes provision for the protection of women and pregnant employees in the workplace. This protection is against less favourable treatment, through measures that prohibits dismissal and discrimination based on pregnancy. In defiance of these laws, the recent trend indicates that the less favourable treatment of women and pregnant employees in the South African workplace environment has become more prevalent and this has become a contentious issue. Thus, this study will firstly, in view of relevant constitutional guarantees, focus on labour legalisation (and where relevant, related legislation outside the labour law arena) that has been enacted to provide for the protection of pregnant women in the workplace. Secondly, this study will demonstrate that despite these provisions that affords for formal protection of pregnant women in the workplace, practically many pregnant women continue to be treated unjustly because of their pregnancies or reasons related thereto. It is therefore clear that there is a setback with regard to the practical implementation of the laws protecting pregnant employees. Finally, this study will clearly highlight that measures need to be established where the law protects pregnant employees in the workplace, so that these laws serve its purpose and that they are implemented in the correct manner that it is intended to serve. This will be done through tabling recommendations concerning how labour law should be implemented so that the employment rights of women and pregnant employees are comprehensively protected.

Author compares Labour Law in aspect of an Employment Contract (entering into a Contract and Contract realization) of five Member States: the Lithuanian Republic, the United Kingdom, the Italy Republic, the Poland Republic and the Hungary Republic; also identifice the correspondence of 5 Member States Labour Law in aspect of an Employment Contract to the requirements of the EU Member States Law. Information could be helpfull for students, experts of Labour Law and Laymen.

In the light of a massive migratory movement who in 2015 resulted in more than 160 000 asylum applications in Sweden, a need for a good integration arises, which is partly linked to employment and an open labor market for everyone. The aim of this study is to investigate an employer's right to set language requirement when recruiting and what consequences this may cause for people who do not have Swedish as their native language. In order to achieve the purpose of the study, a jurisprudential method is primarily used with elements of the EU legal method. There is also a social scientific method in the study to illustrate the consequences of the language requirement. The investigation shows that an employer may set language requirement when recruiting if there is a legitimate purpose and the means used are appropriate and necessary to achieve the purpose of the language requirement, otherwise this could result in indirect discrimination on grounds of ethnicity. The conclusion shows that the law is vague regarding the application of the language requirement and an employer can easily get around the legislation with convenient arguments used in court. Two future scenarios in the analysis also shows that the impact of language requirement could lead to ethnic systematic discrimination in cases of glibly using. It can also have the opposite effect in terms of strengthening integration in the workplace and in society in cases of restrictively using.

No description available.

Debatten om sjukskrivningar och ohälsan i landet är något som ständigt rapporteras om i media. Olika lösningar för hur man ska gå tillväga med att få de som är sjuka tillbaka till arbete, samt hur man ska göra för att förebygga ohälsan på arbetsplatserna. Syftet med mitt arbete är beskriva hur rehabiliteringsprocessen ser ut utifrån det regelverk som vi har idag. Samtidigt ger jag en viss tillbakablick för att kunna utreda rehabiliteringsprocessen. Jag har i mitt arbete valt att utgå från att den som är sjukskriven har anställning, vilket leder till att huvudaktörerna i mitt arbete är Arbetsgivaren, arbetstagaren och Försäkringskassan.   Försäkringskassan är den aktören som har det övergripande ansvaret i att samordna och utöva tillsyn över rehabiliteringsprocessen. Det innebär att det är Försäkringskassan som ska vara spindeln i nätet som får alla trådar att strålar samman i syfte att utforma den bästa planen för den sjukskrivne att återgå till arbete. Samtidigt har försäkringskassan ansvar i att göra bedömning av arbetstagaren efter vissa tidsramar för att pröva om de kan utföra någon form av arbete.   Arbetsgivaren är den aktör som har huvudansvaret vad gäller rehabilitering på den egna arbetsplatsen. Jag har beskrivit vad som gäller både i förebyggande syfte samt vilket ansvar som arbetsgivaren har när personen väl är sjukskriven, och vilka rättigheter samt skyldigheter arbetsgivaren har. Allt från att skaffa hjälpmedel, omplacering och sista alternativet, nämligen avsluta anställningen.   Arbetstagaren är den person som alltid ska stå i fokus i rehabiliteringsprocessen. Hon eller han har vissa skyldigheter att lämna uppgifter till försäkringskassan och att aktivt delta i de program som man gemensamt genom en rehabiliteringsplan har satt upp.   Rehabiliteringsprocessen är en tidsbegränsad process där målet är att den som är sjuk ska kunna återgå till arbete och försörja sig själv. Den rättliga resan börjar här.

<p>Missbruk av alkohol utgör ett stort problem i dagens samhälle. Inom arbetslivet är personer som missbrukar alkohol ett problem för såväl arbetsgivare som arbetskamrater. I denna uppsats har vi, från ett arbetsrättsligt perspektiv, undersökt under vilka omständigheter en arbetsgivare har saklig grund att säga upp en arbetstagare som missbrukar alkohol.</p><p>Enligt rådande anställningsskyddslagstiftning måste en arbetsgivare ha saklig grund för att säga upp en arbetstagare. Vid prövning av huruvida en uppsägning är sakligt grundad skall en samlad bedömning av olika omständigheter i fallet göras, där en intresseavvägning mellan parterna ingår.</p><p>Sjukdom skall i regel inte kunna utgöra saklig grund för uppsägning. Detta kommer av det förstärkta anställningsskydd som tillkommer en sjuk arbetstagare, det förstärkta anställningsskyddet innebär att arbetstagarens misskötsamhet skall ställas i förhållande till hans sjukdom. Om arbetstagaren däremot inte kan utföra något arbete av någon betydelse och sjukdomsprognosen är dålig samt om arbetsgivaren har fullgjort sitt omplacerings- och rehabiliteringsansvar, kan detta ligga till grund för en uppsägning.</p> / <p>Abuse of alcohol is a large problem in today’s society. In the sphere of the working life, a person who abuses alcohol is a problem for employers as well as for employees. In this essay, from a labor law point of view, the possibilities for an employer to terminate an alcohol abusing employee are analyzed. The main question the employer ought to answer is; when has an employee’s abuse of alcohol led to such trouble for the employer that it is inadequate to let the employment remain?</p><p>According to existing labor law an employer needs valid reasons for terminating an employment. When inquiring whether a termination is of valid reasons or not, a complete judgement of different circumstances in the case should be done, where the different parties interests are weighted against each other.</p><p>Sickness should in general not constitute valid reasons for terminating an employment. This comes with the strengthen employment security that is due to a sick employee, the strengthen employment security that belongs to a sick employee makes his or hers neglect to work a problem that has to be put in relation to his or hers sickness. However, if the employee is no longer capable of doing any work of importance for the employer, the prognosis of the sickness is bad. Then if the employer has completed his transfer- and rehabilitation responsibilities, this can be sufficient reasons for a termination of the employment.</p>