Kvinnor har länge varit underrepresenterade på maktpositioner i näringslivet, vilket har resulterat i att andelen kvinnor i svenska börsstyrelser är genomsnittligt lägre än andelen män. Det finns emellertid meningsskiljaktigheter i frågan om det är någon skillnad i hur män och kvinnor arbetar och påverkar företaget i fråga. Forskning har visat att kvinnor skulle vara mer riskaversiva än män och därför kan vara mer försiktiga i sitt finansiella beteende. Denna studie undersöker därför om andelen kvinnliga styrelseledamöter i svenska börsbolag påverkar företagens kapitalstruktur. Studien använder data från bolag noterade vid Stockholmsbörsen år 2016. För att undersöka om det finns ett samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och företagens skuldsättningsgrad tar studien stöd i en multipel regressionsanalys där fyra kontrollvariabler inkluderas; styrelsestorlek, företagsstorlek, tillgångsstruktur och lönsamhet. Studiens resultat indikerar att kvinnor har ett negativt samband med företagens skuldsättningsgrad; att skulderna är mindre när kvinnorna är fler. Studien finner vidare stöd för att kontrollvariablerna också har viss förklaringsgrad för företagens skuldsättningsgrad, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Resultatet för andelen kvinnors påverkan på kapitalstrukturen ger delvis stöd för Pecking Order-teorin; att företag inte rangordnar skulder primärt vid finansiering av tillgångar och att de på så vis har lägre skuldsättningsgrad. Studien går i viss mån i linje med tidigare forskning, med särskild hänsyn till vad tidigare forskning indikerar i kontexten kvinnor och riskattityd, men förklarar inte heller om det är just riskattityd könen emellan som orsakar skillnaden i kapitalstruktur.

Denna studie undersöker hur kapitalstrukturen bland företag noterade på Stockholmsbörsenförändrades till följd av den globala finanskrisen 2008-2009. Studien utgår från femfinansiella mått som bidrar till att förklara företagens skuldsättning, hur måttens sambandmed skuldsättningen ser ut och hur dessa samband förändrats till följd av finanskrisen.Genom en multipel regressionsanalys finner studien signifikant förändrade samband medskuldsättning för måtten lönsamhet, företagsstorlek och market-to-book-kvot. Genomytterligare en multipel regression kan studien även dra slutsatsen att skuldsättningen minskatunder finanskrisen utan spår av återhämtning fram till 2012. Resultatet ger stöd för trade-offteorinoch enbart svagt stöd för pecking order-teorin och market timing-teorin. Studiensresultat skiljer sig på flera punkter från resultat i liknande studier gjorda på företag i andraländer.

Submitted by Cristiane Oliveira (cristiane.oliveira@fgv.br) on 2012-10-03T21:27:57Z No. of bitstreams: 1 1199900142.pdf: 4611819 bytes, checksum: a6b01b61e64428c19a1b1deae1874bc8 (MD5) / Approved for entry into archive by Vera Lúcia Mourão (vera.mourao@fgv.br) on 2012-10-03T21:29:40Z (GMT) No. of bitstreams: 1 1199900142.pdf: 4611819 bytes, checksum: a6b01b61e64428c19a1b1deae1874bc8 (MD5) / Made available in DSpace on 2012-10-03T21:38:36Z (GMT). No. of bitstreams: 1 1199900142.pdf: 4611819 bytes, checksum: a6b01b61e64428c19a1b1deae1874bc8 (MD5) Previous issue date: 1997 / Examina as diversas abordagens teóricas em defesa da relevância da estrutura de capital para a determinação do valor da empresa. Preocupa-se especificamente em identificar quais são os fatores determinantes da escolha da estrutura de capital das empresas não-financeiras no Brasil, procurando, quando possível, encontrar evidências de que tal escolha possa ser explicada pelas hipóteses do 'static trade-off’ e/ou da 'pecking order' modificada.

Made available in DSpace on 2014-06-12T17:43:10Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo986_1.pdf: 958504 bytes, checksum: 99d996fb804796538d0c574efd58f381 (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2009 / Os investimentos em ativos e nas atividades operacionais de uma empresa podem ser financiados por meio de capitais próprios ou capitais de terceiros, que juntos constituem a estrutura de capital da organização. Na teoria de finanças são identificadas duas grandes correntes de pensamento: a teoria tradicional e a teoria de Modigliani & Miller, as quais divergem por aceitar e rejeitar, respectivamente, a possibilidade de existência de uma estrutura ótima de capital, em que o custo de capital é minimizado e a riqueza dos acionistas maximizada. Com base no referencial teórico existente, este trabalho estudou a estrutura de capital e seus determinantes, considerando uma amostra de 1.771 empresas brasileiras de pequeno, médio e grande porte, dos setores de indústria, comércio e serviços. Os atributos testados nesta pesquisa como determinantes da estrutura de capital foram tangibilidade dos ativos, rentabilidade, tamanho e liquidez. Foi desenvolvido modelo estatístico de regressão linear múltipla, apresentando graus de explicação e significância compatíveis para a identificação de elementos determinantes da estrutura de capital das empresas brasileiras. Foi confirmada a existência de relação positiva entre o endividamento e os atributos tangibilidade dos ativos e tamanho das empresas, ratificando o previsto pela teoria do Trade-Off, principal representante da corrente tradicionalista. Também foi corroborada a relação negativa entre endividamento e os atributos rentabilidade e liquidez, ratificando o esperado pela teoria do Pecking Order. Os resultados desta pesquisa refutaram a existência de relação positiva entre endividamento e rentabilidade das empresas, conforme previsto pela teoria do Trade-Off

This thesis examines the determinants of capital structure in the MENA coun- tries. The main interest is to investigate both financial firms specially banks and non-financial firms. This study test the main theories of capital structure, namely: trade off theory and pecking order theory. The countries included in this thesis are Saudi Arabia, United Arab Emirates (Include both Abo-Dhabi and Dubai stock indexes), Bahrain, Qatar, Kuwait, Oman, Egypt, Morocco, Tunisia, Palestine and Jor- dan. The characteristics it covers as suggested by previous literature are tangibility, profitability, risk, debt tax shield, growth, dividends,size, cash flow and liquidity. It will also investigate the effect of the industry, credit rating and ownership structure on the capital structure This study also investigates the determinants of capital structure in Islamic and conventional banks. This is one of the first attempts to empirically examine the determinants of capital structure in Islamic and conventional banks in general and in MENA countries in particular. This study fills the gap in this important area of research and can provide a base for future research on capital structure in Islamic banks. This thesis use different models to test the capital structure and these are Panel data models (OLS, Fixed, and Random); Tobit and Dynamical model (Arellano-Bover Blundell-Bond), Structural Equation Modeling (SEM) and Generalised Regression Neural Networks (GRNN). The results suggest that the three methods used in this study lead to similar re- sults with a few exceptions in some countries. This thesis finds that the relation between leverage and the determinants of capital structure is different when using the market or the book leverage. It also finds that the determinants of capital struc- ture between the MENA countries are different. For example, profitability attribute relation with leverage follow the trade-off theory in some countries and follow the picking order theory in other countries. Also, liquidity is significant in all the countries in the sample and have a negative relation to leverage. In addition, tangibility is found to have a mixed results with some countries following the trade-off theory and other countries which follow the trade-off theory but overall it is a key determinant of capital structure. Additionally, the findings show that although that the majority of firms in the MENA countries don’t pay dividends the relation between the long term debt and leverage is negative in all the countries in the sample. The growth opportunities have a negative relation in Bahrain, Egypt, Jordan, Kuwait, Morocco, Palestine, Qatar and Tunisia but positive in rest of the countries. The cash flow attribute have a negative relation with leverage in all the countries in the sample except Saudi Arabia and Qatar when using the short and long term debt. Furthermore, the ownership variable is expected to have a negative relation when the ultimate owner is an institution. The results show that overall when there is an ultimate owner the leverage will have a negative relation. Suggesting that ultimate owners will force managers to keep a low debt in firms capital structure. This PhD also attempt to investigate the capital structure in banks within the MENA countries. A special focus is on the differences between the Islamic banks and conventional banks capital structure. First, the findings show that the banks follow the same determinants of capital structure as non-financial firms and that regulations are not the main determinant of capital structure in banks. Then, This study show that there is a difference in capital structure of Islamic banks in com- parison with conventional banks. The findings for the dividends variable show that Islamic banks do not follow the pecking order theory but conventional banks don’t. The results of the size variable show that when Islamic banks are large they use less debt in their capital structure. Growth variable show mixed results depending on the use of book or market leverage. Ownership structure show that when there is an ultimate owner leverage increase which is the reverse of the relation in the non-financial firms. The age variable is negative in relation to the book leverage and positive with the market leverage. Also, credit rating relation is different between the two banks, as it is positive with the conventional banks and negative with Islamic banks. Therefore, this study conclude that the main capital structure theories are applicable to MENA countries. Also indicate that Islamic banks have a different capital structure to conventional banks.

This thesis examines three aspects of capital structure of manufacturing, mining and retail firms listed on Johannesburg Securities Exchange (JSE). Firstly, it tests for the validity of the pecking order, the static trade-off and the dynamic trade-off theories in the context of South African manufacturing, mining and retail firms. The study used data from 42 manufacturing, 24 mining and 21 retail firms with complete data for four or more consecutive years during 2000-2010 (panel 1) to test the validity of these theories. The research hypotheses were formulated and tested using generalised least squares (GLS) random effects, maximum likelihood (ML) random effects, fixed effects, Prais-Winsten regression, Arellano and Bond, Blundell and Bond and the random effects Tobit models. Secondly, the thesis examines the impact of the firm’s key financial performance variables on firm leverage and speed of target adjustment. A panel of 49 manufacturing, 24 mining and 23 retail firms with complete data for two or more consecutive years during the period 2005-2010 (panel 2) was constructed and used in this test. The research hypotheses were formulated and tested using the same regression models used in panel 1. Lastly, the thesis examines the existence of the discounted value premium in manufacturing, mining and retail firms listed on the JSE. This study was done using panel of 47 manufacturing, 31 mining and 20 retail firms with complete data for four or more consecutive years during the period 2006-2010. A simple t-test was used to evaluate the significance of the sample’s discounted value premium. The study documents that firm growth rate, non-debt tax shields, financial distress, profitability, capital expenditure, asset tangibility, price earnings, ordinary share prices and changes in working capital were significant predictors of firm leverage. Dividend paid, capital expenditure, firm growth rate, profitability, cash flow from operations and economic value added were positively correlated to leverage. Asset tangibility, firm profitability, non-debt tax shields, financial distress, liquidity, price earnings, share price and retention rate were negatively correlated to leverage. Asset tangibility, financial distress, firm growth, non-debt tax shields, and long-term debt repaid were negatively correlated to changes in debt issued, whilst profitability, actual dividend paid, capital expenditure and changes in working capital were positively correlated. These results confirm the complementary nature of the trade-off and pecking order theories. Furthermore, the firms had positive and significant speeds of adjustment. In panel 1, the true speed of adjustment for the sample was 57.64% (0.81 years) for book-to-debt ratio (BDR) and 42.44% (1.25 years) for market-to-debt (MDR). The speed for manufacturing firms was 45.08% (1.16 years) for BDR and 44.59% (1.17 years) for MDR; for mining firms, 72.07% (0.54 years) for BDR and 56.45% (0.83 years) for MDR; and for retail firms, 28.42% (2.07 years) for BDR and 42.48% (1.25 years) for MDR. In panel 2, the true speed of adjustment for the sample was 64.20% for book-to-debt ratio (BDR) and 28.11% for market-to-debt ratio (MDR). The true speed for manufacturing firms was 34.42% for BDR and 30.56% for MDR; for mining firms, 69.59% for BDR and 45.77% for MDR; and for retail firms, 9.34% for BDR. These results confirm the validity of the dynamic trade-off theory. Finally, manufacturing, mining and retail firms had a positive discounted value premium. This ranged from 5.16% to 9.48% (on perpetual growth), with mining firms having the largest (9.48%), followed by manufacturing (8.54%) and retail firms (5.16%). Of the observations for the full sample, 92.23% showed a positive discounted value premium. This evidence on the speed of adjustment and discounted value premium suggests the existence of a target capital structure different from the theoretical optimal capital structure hypothesised by the static trade-off theory. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2013. / Financial Management / unrestricted

De vanligaste företagsformerna i Sverige är aktiebolag och ekonomiska föreningar, där aktiebolag fått mest uppmärksamhet åtminstone inom forskningen kring kapitalstruktur. Detta trots faktumet att ekonomiska föreningar spelar en viktig roll i svenskt näringsliv då de tillsammans med andra kooperativa företagsformer stod för 10% av Sveriges BNP år 2018 samt sysselsatte 100 000 människor. Det som skiljer företagsformerna åt är att aktiebolag har ett tydligt vinstsyfte, medan ekonomiska föreningars främsta syfte är att främja medlemmarna genom att erbjuda förmåner i olika former. Möjligheterna att finansiera verksamheten skiljer sig också. Aktiebolag kan göra nyemissioner och snabbt finansiera kapitalintensiva investeringar, medan ekonomiska föreningar främst får förlita sig på befintliga medlemsinsatser alternativt öka skuldsättningen. På grund av dessa olikheter samt ett uttalande från VD:n i den ekonomiska föreningen Lantmännen, som menade att de behöver hålla ett högt soliditetsmål på grund av att de inte lika snabbt kan samla stora mängder kapital från ägarna, ledde till frågeställningen om kapitalstrukturen skiljer sig mellan företagsformerna och om ekonomiska föreningar har högre soliditet på grund av dessa svårigheter. Nyckeltalet soliditet har använts för att jämföra kapitalstrukturen. Datan har både inhämtats och beräknats manuellt utifrån årsredovisningar från 2018 på totalt 58 företag, varav 22 ekonomiska föreningar och 36 aktiebolag. Vi har matchat de ekonomiska föreningarna med aktiebolag som har liknande verksamheter för att nå ett rättvist och jämförbart resultat. Därefter har regressionsanalyser gjorts för att analysera soliditeten. De klassiska teorierna inom kapitalstruktur, trade off- samt pecking order-teorin, har tagits till hjälp i studien för att förstå möjligheterna samt begränsningarna som kan påverka nivån av soliditeten. Tidigare utländsk forskning har visat på olika resultat vid jämförelser av kooperativ och investerarägda företag, men en del har visat att kooperativ har lägre skuldsättningsgrad (högre soliditet). Det statistiska resultatet resultat visade att det finns inga signifikanta skillnader i soliditet. Det finns dock tendenser till att soliditeten skiljer sig mellan vissa branscher. Resultatet väcker en fråga om det kan vara svårt att ställa aktiebolag och ekonomiska föreningar mot varandra, där det sistnämnda möjligen kan kräva en annan teori gällande kapitalstruktur eller andra definitioner av vad som är en hög eller låg soliditet, men även för andra nyckeltal. Detta lämnar vi dock till framtida forskning att undersöka vidare. En rekommendation vi lämnar åt ekonomiska föreningar är att det kan vara klokt att försöka hålla en hög soliditet för att inte riskera att inte ha råd med kapitalintensiva investeringar lika snabbt och smidigt som aktiebolagen.

Den första januari 2019 implementerades en ny redovisningsstandard gällande leasing, IFRS 16. Förändringen resulterade i att leasingavtal endast ska redovisas som finansiell leasing, något som enligt tidigare forskning förväntas förändra företagens kapitalstruktur. Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka om kapitalstrukturen förändrats hos företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm efter implementeringen av IFRS 16, samt om olika branscher påverkats. För att undersöka syftet används två regressionsmodeller. Urvalet består av 254 företag. Studiens variabler har valts utifrån hur vanligt förekommande de är inom tidigare forskning, där Rajan & Zingales (1995) är den huvudsakliga källan. Uppsatsen finner signifikanta samband mellan soliditet och de oberoende variablerna market-to-book, storlek och lönsamhet. Överlag finner uppsatsen att implementeringen av IFRS 16 inte haft någon inverkan på kapitalstrukturen hos företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Vi finner stöd för att IFRS 16 resulterat i en lägre soliditet för branschen handel, samtidigt finner vi ingen påverkan av IFRS 16 för resterande branscher.

Problem: ​Kapitalstrukturen i företag är viktig för intressenter, långivare, leverantörer och inte minst företagen själva. Uppdelning mellan skulder och eget kapital speglar välmåendet i företag och ger en snabb bild av finansieringen vilket även sänder ut signaler. Huruvida dessa signaler upplevs negativa eller positiva kan ha ett samband med företagens ålder och storlek då risken varierar beroende på de två faktorerna. Syfte och forskningsfråga: ​Syftet med studien är att undersöka ett eventuellt samband mellan företags kapitalstruktur och dess ålder och storlek. Forskningsfrågan lyder: ​Hur förändras svenska börsnoterade företags kapitalstruktur i förhållande till faktorerna storlek och ålder? Metod: ​För att undersöka frågan görs en kvantitativ studie sekundärdata samlas in från börsdata.se. Datan som hämtas är soliditet, nettoomsättning, marknadsvärde, balansomslutning samt företagsnamn och bransch. Företagens registreringsdatum inhämtats manuellt för respektive företag från allabolag.se. Studien görs på 597 företag som verkar i 6 olika branscher. Multi- och bivariata modeller testas utifrån minsta kvadratmetoden. Resultat: ​Studiens resultat visar att företagens andel skulder ökar i takt med att företagen växer och blir äldre. Resultaten kopplas därför till trade off-teorin som talar för att företag strävar efter att hitta en optimal skuldsättningsgrad.

The topic of capital structure has been one that has plagued the academic world for a number of years. There have been numerous works published on the subject which have presented such theories as the Modigliani and Miller Propositions, the Trade-off Theory, Pecking Order Theory, Signaling Theory and Agency Cost Theory to name a few. However, little research has been done on the application of these and other theories to banking institutions located in Southern Africa. This adds increased complexity to the determining of a local bank’s capital structure policy and the difficulty is further exacerbated by the increased application of regulatory control. In the wake of the recent global financial crisis, banking institutions have been placed under the spotlight and their capital adequacy levels come into question. A need was identified to investigate the impact that capital adequacy has on a bank’s performance and whether it achieves its purpose of increasing stability amongst banks. This study analysed the determinants of the capital structure of banks in South Africa based on secondary financial data and by performing this analysis attempted to establish trends in capital structure policy and regulatory compliance. The study also attempted to identify best practices that contribute to the overall value and performance of the banking institution. The expectation is that the correct application of capital structure theory and compliance with regulations will decrease a bank’s risk profile and in turn result in a more stable monetary system and economy. Overall, the results of the analysis were inconclusive, but lay the basis for potential future research. Conclusions drawn from the results and literature create greater understanding of the dynamics of capital structure and its implications to South African Banks. Copyright 2011, University of Pretoria. All rights reserved. The copyright in this work vests in the University of Pretoria. No part of this work may be reproduced or transmitted in any form or by any means, without the prior written permission of the University of Pretoria. Please cite as follows: Naidu, W 2011, The implications of capital structure theory and regulation for South African banking institutions, MCom dissertation, University of Pretoria, Pretoria, viewed yymmdd < http://upetd.up.ac.za/thesis/available/etd-01272012-122305 / > C12/4/97/gm / Dissertation (MCom)--University of Pretoria, 2011. / Financial Management / unrestricted