<p>Background: In Sweden, only 652 companies have managed to reach the criterions stated by Dagens Industri in their ranking of the Swedish gazelle compa-nies. Rapidly growing companies are very important for the creation of job opportunities and economic wealth. Growth is associated with significant costs, especially for a manufacturing company, and capital is therefore vital for a company’s prosperity. Capital can be either internally generated or externally provided. Previous research has shown that companies firstly prefer internally generated funds, then debt and last new equity.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe, analyze and provide examples on how Swedish gazelle companies have financed their growth, what financing options they have and for what purposes they needed finance. The thesis will also examine the importance of external financer’s contribution with financial and human capital for the growth of the gazelles.</p><p>Method: A qualitative approach has been used to meet the purpose of the thesis. 12 in-depth, unstructured phone interviews have been conducted with some of the fastest growing gazelle companies in Sweden.</p><p>Conclusions: A company can finance its growth using owner’s equity, retained earnings, leasing, factoring, public subsidies and loans, bank loans, venture capital and business angels. All these sources of finance are represented in the empirical findings except for factoring. Internally generated capital has mainly been used to cover working capital and to some extent smaller in-vestments. The externally provided capital has mainly been invested in larger investments like machines, property and product development. The financial capital has been the main contribution by external financers except for business angels, where the human capital was most important.</p>

<p>In Sweden, only 652 companies have managed to reach the criterions stated by Dagens Industri in their ranking of the Swedish gazelle companies. Rapidly growing companies are very important for the creation of job opportunities and economic wealth. Growth is associated with significant costs, especially for a manufacturing company, and capital is therefore vital for a company’s prosperity. Capital can be either internally generated or externally provided. Previous research has shown that companies firstly prefer internally generated funds, then debt and last new equity.</p><p>The purpose of this thesis is to describe, analyze and provide examples on how Swedish gazelle companies have financed their growth, what financing options they have and for what purposes they needed finance. The thesis will also examine the importance of external financer’s contribution with financial and human capital for the growth of the gazelles.</p><p>A qualitative approach has been used to meet the purpose of the thesis. 12 in-depth, unstructured phone interviews have been conducted with some of the fastest growing gazelle companies in Sweden.</p><p>A company can finance its growth using owner’s equity, retained earnings, leasing, factoring, public subsidies and loans, bank loans, venture capital and business angels. All these sources of finance are represented in the empirical findings except for factoring. Internally generated capital has mainly been used to cover working capital and to some extent smaller investments. The externally provided capital has mainly been invested in larger investments like machines, property and product development. The financial capital has been the main contribution by external financers except for business angels, where the human capital was most important.</p>

Pecking order theory is an important theory in explaining companies’ financing policies. Most previous research works focused on individual country. In our research, we compared the degree to which the pecking order theory is followed in countries worldwide and determined the main macro factors that cause the difference. We use the pecking order coefficient, an indicator meaning that how much of one dollar of external fund will be financed by issuing debt, to measure the degree how firms follow the pecking order in each country. The evidence shows that law enforcement and accounting quality are important determining factors. That is, firms in countries with a stricter law enforcement and higher accounting quality can use more equity because the problems of information asymmetry are less evident. Besides, development of stock market also determines firms’ financing decisions. The stock market serves as a source of fund and facilitates the obtaining of information. Thus, firms in a well-development stock market will use more equity and follow the pecking order to a lesser extent.

I samband med lågkonjunkturen 2008 har det skett en ökning av preferensaktieemissioner på den svenska marknaden. Då detta är ett relativt nytt fenomen på den svenska börsen har få studier genomförts om hur bolagets börsvärde påverkas av offentliggörandet av en preferensaktieemission. För att undersöka hur börsvärdet förändras genomför vi en eventstudie där vi testar den svenska marknadens effektivitet vid offentliggörandena. Vi studerar om det uppkommer avvikelseavkastningar i samband med offentliggörandet av bolagens beslut. Dagen för offentliggörandet visar resultatet i vår studie en genomsnittlig negativ signifikant reaktion med 1,25 %. Dagen efter offentliggörandet finner vi positiva signifikanta avvikelseavkastningar vilket indikerar att marknaden är ineffektiv och att bolagets börsvärde efter offentliggörandet påverkas positivt.

In order for companies to be competetive on the market, there’s a need of capital. If a company is in a need of capital to make major investments and isn’t able to prioritize internal funding, the priority will be external financing with safe securities; loans. How companies should prioritize the allocation between equity and debt, which together form value, leads us to the subject of capital structure. The purpose of the study is to examine what possible relationship; P/E-ratio, tangible assets, size, profitability and inflation have on leverage, for listed companies on the Stockholm Stock Exchange between the years 2008-2012. The study use a quantitative method of a collection of annual report data. The conclution shows that P/E ratio, tangible assets and inflation have no relationship with leverage. Size showed the strongest positive relationship and profitability of the strongest negative relationship. The authors conclude that the trade-off theory, both contradict and support the results of the study and the authors find support for the Pecking order theory.

Denna uppsats undersöker hur ett företags skuldsättningsgrad påverkar dess lönsamhet och hur detta samband påverkas av en ekonomisk nedgång. En ekonomisk nedgång har studien likställt med finanskrisen 2008-2009. För att undersöka sambandet används en regressionsmodell som tar hänsyn till att ett potentiellt omvänt samband föreligger mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet. Resultatet visar att det är ett positivt samband mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet före och under finanskrisen, men att sambandet inte är signifikant efter finanskrisen. Förhållandet mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet förändras under de tre undersökningsperioderna och blir starkare under krisen och svagare efter krisen. Det funna positiva sambandet mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet ger stöd för trade-off teorin och agentteorin och inget stöd för pecking order teorin.

Styrelsen är ett bolags främsta styrorgan med ansvar för flera strategiska funktioner, såsom övervakning, disciplinering och finansiering, med målet att säkerställa att företagsledningen agerar i enlighet med bolagets vision och aktieägarnas avkastningskrav. Omfattande kapitalstrukturbeslut kan kräva styrelsens godkännande innan de förverkligas. Detta kan innefatta valet om bolaget ska använda sig av interna eller externa finansieringskällor, vilket påverkar kapitalstrukturen/skuldsättningsgraden.   Tidigare studier har bl.a. undersökt hur styrelsesammansättning påverkat bolagets kapitalstruktur. Studier har påvisat att styrelsestorlek, styrelsens oberoende, medelålder och kön påverkar kapitalstrukturen, där studierna har utgått från pecking-order och trade-off teorierna Traditionellt har bolagsstyrelser återspeglat sig av en homogen sammansättning, avseende variabler som ålder, kön, etnicitet, vilket bidragit till eniga affärsbeslut. Studier som undersökt utbildning, erfarenheter och expertis (humankapital) bland styrelsemedlemmar har fokuserat på bolagets finansiella prestation och innovationsförmåga. Dock finns det ingen studie tagit hänsyn till humankapitalets påverkan på kapitalstrukturen.   Syftet med studien är att analysera styrelsemedlemmars humankapital och deras påverkan på bolagets kapitalstruktur för bolag listade på svenska börsen. Genom att använda en deduktiv ansats och kvantitativa data är målet att få svar på syftet. Teorier om kapitalstruktur, såsom pecking-order och trade-off, samt teorier om styrelsens egenskaper, upper echelon och resursberoendeteorin har använts. Därtill har hypoteser formulerats, där kvantitativa data inhämtats från årsredovisningar och empiriskt operationaliserats.   Resultatet och slutsatsen av studien är att humankapital hos styrelsen har en påverkan på hur kapitalstrukturen ser ut bland bolagen. Studiens resultat påvisade att humankapitalet bland börsbolagen kan påverka kapitalstruktur både positivt och negativt. Slutsatsen är att humankapitalet i bolagsstyrelser följer trade-off teorin gällande finansieringsvalen, d.v.s. styrelsemedlemmar balanserar för - och nackdelar för att nå en optimal kapitalstruktur.

Huruvida ett företag gynnas av att börsnotera sig är många gånger en fråga som är svår att svara på. Det finns fördelar såväl som nackdelar med att gå från att vara ett privatägt till ett publikt bolag noterat på den svenska aktiemarknaden. Företagets bransch, finansiella ställning, framtida mål och övriga förutsättningar har alla en inverkan på ett eventuellt beslut att genomföra en börsnotering. Det finns studier som framhäver fördelarna med att vara börsnoterad. Främsta motivet är ofta att få förbättrad tillgång till kapital - både i form av bättre tillgång till krediter och lån, men också en utökad möjlighet för företaget att även efter noteringen resa nytt kapital via till exempel nyemissioner. Samtidigt så säger Pecking order theory (Majluf &amp; Myers, 1984) att ett företag endast som sista utväg bör sälja av aktier för att finansiera verksamheten. Pecking order theory anser att en börsnotering är ett sub-optimalt val om syftet med noteringen är att lösa företagets finansiering. Agency cost theory (Fama &amp; Jensen, 1983, s. 304-307) är en annan teori som antyder att effektiviteten i styrningen av ett företag kan minska efter en börsnotering. Detta beror på att styrningen och ägandet blir mer separerad och att ledningen efter en börsnotering därför ofta har mindre incitament att agera i aktieägarnas bästa intresse. Studien har utgått från studier som visar på fördelar/nackdelar och motiv med börsnoteringar samt Pecking order theory och Agency cost theory som båda antyder att en börsnotering inte är ett bra val utan istället riskerar att försämra företagets finansiella prestation. Syftet med studien är att granska den effekt en börsnotering har på den finansiella prestationen för företag på den svenska aktiemarknaden. I den aktuella studien förklaras den finansiella prestationen av fyra nyckeltal, där dessa är omsättningstillväxt, vinsttillväxt, avkastning på eget kapital och avkastning på totalt kapital. En granskning av 103 bolag som noterades på den svenska aktiemarknaden under perioden 2008 till 2013 genomfördes. Sammanställning av finansiella data från företagen i kombination med uträkning av finansiella nyckeltal samt användande av statistiska tester gjorde att studiens syfte kunde uppfyllas. Resultatet visade att omsättningstillväxt, med en signifikansnivå på 5 %, uppvisade en svagare utveckling efter en börsnotering jämfört med innan. Enbart 6 av de 24 statistiska testerna som genomförts blev signifikanta, vilket medförde att det inte gick att fastställa att en börsnotering leder till en förändring av ett företags finansiella prestation. De icke- signifikanta testerna indikerade dock även dem att den finansiella prestationen blev sämre efter noteringen, då en majoritet av företagen i urvalet uppvisade sämre värden på de finansiella nyckeltalen efter börsnoteringen. Dock kan inga slutsatser angående målpopulationen som helhet dras från de testerna.

Submitted by Vitor Souza (vitor.souza@fgv.br) on 2008-11-17T14:47:12Z No. of bitstreams: 1 055204043-Tatiana_Vasques.pdf: 423855 bytes, checksum: e6dc73948b1e0404798d3018bb4b4e82 (MD5) / Approved for entry into archive by Antoanne Pontes(antoanne.pontes@fgv.br) on 2008-11-18T11:44:36Z (GMT) No. of bitstreams: 1 055204043-Tatiana_Vasques.pdf: 423855 bytes, checksum: e6dc73948b1e0404798d3018bb4b4e82 (MD5) / Made available in DSpace on 2008-11-18T11:44:36Z (GMT). No. of bitstreams: 1 055204043-Tatiana_Vasques.pdf: 423855 bytes, checksum: e6dc73948b1e0404798d3018bb4b4e82 (MD5) / Este estudo teve como objetivo investigar se algumas situações específicas do Brasil podem contribuir para que as empresas apresentem índices de liquidez ainda maiores, tais como a possibilidade de captação de recursos de baixo custo e aplicação à taxas mais altas e a existência de fatores que resultam na discrepância entre lucro e geração de caixa das companhias. Foram examinadas as proxies para estas situações através de um estudo em painel com 288 empresas não financeiras de capital aberto no período de 1997 a 2006 com a inclusão de outras variáveis que explicam as variações no nível de liquidez relacionadas aos motivos de precaução, transação, especulação e assimetria de informação. Os principais resultados sugerem que o nível de liquidez nas firmas brasileiras é maior nas empresas que possuem algum tipo de benefício fiscal e/ou conseguem financiamentos a custos reduzidos, medido pela acessibilidade a outros mercados para captação de recursos (dummy ADR).

Hur ett företag väljer att finansiera sig och forma sin kapitalstruktur skiljer sig åt mellan företag och regioner. Med denna uppsats vill vi bidra till att fylla det tomrum som finns i forskningen kring kapitalstruktur för företag primärnoterade på Nasdaq Stockholm. Genom en kvantitativ ansats undersöker vi skillnader i kapitalstruktur utifrån ägarkoncentration, om största ägaren är en familj som kontrollerar bolaget samt om lönsamhet och mognadsgrad påverkar kapitalstrukturen. Vi använder multipel linjär regressionsanalys med ett urval om totalt 1012 observationer från räkenskapsåren 2009-2014, samt kontrollerar för fasta års- och branscheffekter. Vår studie finner att mogna företag i genomsnitt har en signifikant högre skuldsättning, däremot finner vi till skillnad från liknande studier att lönsamhet inte har en signifikant påverkan på ett företags skuldsättning. Vidare visar våra resultat att skuldsättningen sjunker med ökad ägarkoncentration samt att den är högre om företaget har en kontrollerande ägare som är en familj relativt icke-familj.