Thesis (Ph. D.)--University of Oregon, 2007. / Typescript. Includes vita and abstract. Includes bibliographical references (leaves 223-241). Also available for download via the World Wide Web; free to University of Oregon users.

Thesis (M.A.)--Ohio State University. / Includes bibliographical references (leaves 128-135). Available online via OhioLINK's ETD Center

Thesis (Ph.D.)--The University of Iowa, 1991. / Supervisor: Kenneth Starck. Includes bibliographical references.

Thesis (M.S.)--University of Wisconsin-La Crosse, 1972. / Includes bibliographical references (p. 33-34).

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med arbetet var att undersöka hur fyra professionella golfspelare hanterar pressade situationer under tävling samt få en fördjupad förståelse för när den pressade situationen uppstår.</p><p>Frågeställningarna var:</p><p>1. Hur agerar spelarna vid pressade situationer?</p><p>2. När uppstår de pressade situationerna?</p><p>3. Finns det någon skillnad och/eller samband mellan kvinnliga och manliga golfspelare?</p><p>Metod</p><p>Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi intervjuade fyra personer. Undersökningsgruppen utgjordes av elitaktiva golfspelare mellan 20 och 30 år. Urvalet grundades på ett strategiskt urval där goda meriter både nationellt och internationellt och att spelarna hade spelat som professionell golfspelare i minst 2 år. Vi använde oss av en halvstrukturerad intervju där vi intervjuade två män och två kvinnor.</p><p>Resultat</p><p>Det framkom i intervjuerna att alla spelarna agerar på sitt individuella sätt när de kommer i en pressad situation. Det var bara en av intervjupersonerna som trivdes i en stressad situation. De pressade situationerna uppkommer vid olika tillfällen, allt från innan tävlingen, under pågående runda eller när tekniken sviker. Familjen och personer som står spelarna nära har en stor betydelse i hur spelarna agerar och trivs på golfbanan. Intervjupersonernas syn på hur kvinnor och män agerar och hanterar stressade situationer är att männen blir mer aggressiva än vad kvinnorna blir, annars så tror de inte skillnaderna är så stora mellan män och kvinnor.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatser som vi kan dra utifrån denna studie är att våra informanter påverkas av press och stress på något sätt, antingen positivt eller negativt. Enligt våra informanter så är de stressade situationerna ytterst individuella. Hanteringen av de stressade situationerna är också individuella. Av egen kunskap och stor erfarenhet från de här situationerna vet vi att mentalträning är en viktig del om man ska lyckas i golf. Det krävs en mentalstyrka för att hantera de pressade situationerna på ett bra sätt. Det är hur man hanterar den pressade situationen som är det viktiga och det har en stor inverkan på resultatet.</p>

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet var att undersöka hur fyra professionella golfspelare hanterar pressade situationer under tävling samt få en fördjupad förståelse för när den pressade situationen uppstår. Frågeställningarna var: 1. Hur agerar spelarna vid pressade situationer? 2. När uppstår de pressade situationerna? 3. Finns det någon skillnad och/eller samband mellan kvinnliga och manliga golfspelare? Metod Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi intervjuade fyra personer. Undersökningsgruppen utgjordes av elitaktiva golfspelare mellan 20 och 30 år. Urvalet grundades på ett strategiskt urval där goda meriter både nationellt och internationellt och att spelarna hade spelat som professionell golfspelare i minst 2 år. Vi använde oss av en halvstrukturerad intervju där vi intervjuade två män och två kvinnor. Resultat Det framkom i intervjuerna att alla spelarna agerar på sitt individuella sätt när de kommer i en pressad situation. Det var bara en av intervjupersonerna som trivdes i en stressad situation. De pressade situationerna uppkommer vid olika tillfällen, allt från innan tävlingen, under pågående runda eller när tekniken sviker. Familjen och personer som står spelarna nära har en stor betydelse i hur spelarna agerar och trivs på golfbanan. Intervjupersonernas syn på hur kvinnor och män agerar och hanterar stressade situationer är att männen blir mer aggressiva än vad kvinnorna blir, annars så tror de inte skillnaderna är så stora mellan män och kvinnor. Slutsats Slutsatser som vi kan dra utifrån denna studie är att våra informanter påverkas av press och stress på något sätt, antingen positivt eller negativt. Enligt våra informanter så är de stressade situationerna ytterst individuella. Hanteringen av de stressade situationerna är också individuella. Av egen kunskap och stor erfarenhet från de här situationerna vet vi att mentalträning är en viktig del om man ska lyckas i golf. Det krävs en mentalstyrka för att hantera de pressade situationerna på ett bra sätt. Det är hur man hanterar den pressade situationen som är det viktiga och det har en stor inverkan på resultatet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur grekiska journalister på de fyra största dagstidningarna och en av de största söndagstidningarna ser på sitt yrke. Undersökningen avseräven de yrkesmässiga villkoren och vilka problem grekisk press handskas med. Grekiska medier har en lång historia av direkta band till staten och olika politiska partier. Objektiviteten har sällan satts idet främsta rummet. Numera har dessa band luckrats upp då internet har en bredare spridning och det finns ett bredare utbud av privata kanalerna både inom television och radio. Inledningsvis diskuteras hur grekisk media ser ut idag. Bakgrundsdelen ger en historisk återblick i hur det grekiska mediesystemet har sett ut. Konflikterna som beskrivs är viktiga att ha i åtanke då resultaten redovisas. Avslutningsvis presenteras så resultaten från själva undersökningen, vilken baseras på 55 enkäter som har delats ut till journalister på fem av de största tidningsredaktionerna i Aten. Korta diskussioner om resultaten följer under slutsatser och diskussion och anknyter till föregående kapitel. Det visade sig enligt undersökningen där 55 journalister svarade på ett frågeformulär angående grekisk journalistik att en arbetsvecka i snitt är längre än 40 timmar och snittlönen för journalisterna i undersökningen ligger mellan 1 000 och 1 500 euro i månaden. De flesta av journalisterna skulle vilja arbeta färre timmar i veckan. Journalisterna ansåg att det råder hård konkurrens kolleger emellan och innehållet i tidningarna ansågs vara hårt styrt av ledningen. Professionell utveckling ansågs vara lättare för män än för kvinnor att uppnå. Journalistens roll bedömdes främst vara att förklara komplicerade händelser och att kritisera samhällets orättvisor. Det största problemet inom grekisk press enligt de journalister som besvarade frågeformuläret ansågs vara näringslivets och politikens stora inflytande.

Syftet med studien är att undersöka hur insatsen/kriget i Afghanistan framställs på fotografisk bild i dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige), The Times (Storbritannien) och Politiken (Danmark). Tidningarna är ledande i respektive land och bilderna de publicerar når många läsare. För att närma oss en förståelse för hur insatsen/kriget framställs på bild i respektive tidning har vi använt oss av delfrågor som: I vilken omfattning har bilder från insatsen/kriget i Afghanistan publicerats i de tre tidningarna? Vilka teman, aktörer, källor och nationaliteter går att finna till bilderna i respektive tidning? Hur framställs soldater/civilbefolkning/elitpersoner på bild i de tre tidningarna? Finns det likheter och skillnader mellan de tre tidningarna. Undersökningen är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Som grund har vi den kvantitativa delen för att inventera och ge en överblick över det publicerade materialet. Det visar bland annat vilka aspekter av kriget/insatsen och aktörer som förekommer och i vilken frekvens och omfattning. Den kvalitativa delen består av en bildanalys av ett urval av det kvantifierade materialet. Detta för att nå en djupare förståelse för hur kriget/insatsen och aktörerna framställs och vad de berättar för läsaren. I studien kan vi se att det finns en gemensam västerländsk framställning av insatsen där väst är hjälten och afghanska befolkningen är offer som behöver räddas vilket tyder på en övergripande västerländsk nyhetsdiskurs. Det finns dock en viss skillnad i framställningen av hjälterollen för den danska, svenska och brittiska soldaten i respektive nations tidning, något som visar hur hjältesoldaten anpassas till en nationell nyhetsdiskurs och ideologi.

This BA Thesis in Journalism is a quantitative analysis of the coverage of wolves in Swedish printed media. Namely four daily newspapers, two national and two local. The two national newspapers are Aftonbladet which is a leading tabloid newspaper with national coverage and Svenska Dagbladet which is one of the two major newspapers with national coverage, as well as coverage of the greater Stockholm region. The two local newspapers are Falu Kuriren, which is located in Falun and mainly cover the province of Dalarna and Nya Wermlands-tidningen which is located in Karlstad and mainly cover the province of Värmland. These are provinces which have a large wolf population.As the work progressed we found that the newspapers have handled the coverage of the wolf in, what we believe, a good way. The use of powerful and strong words, such as “mayhem” etcetera, was low in most cases. Aftonbladet was the newspaper that had the highest percentage, in the amount of these words in relation to the amount of articles, with over 100 %.We also found that the pictures the newspapers used were mostly pictures of the people cited in the article and in when they used pictures of wolves they mainly used pictures which are to be considered as neutral. / Den här kandidatuppsatsen i journalistik är en kvantitativ analys av rapporteringen om vargar i svensk press. Nämligen fyra tidningar som ges ut dagligen, två nationella och två lokala. De två nationella tidningarna är Aftonbladet och Svenska Dagbladet, de två lokala tidningarna är Falu Kuriren och Nya Wermlands-tidningen. Under arbetets gång har vi kunnat konstatera att de fyra tidningarna har hanterat rapportering kring vargar på ett bra sätt. Användadet av värdeord, till exempel "härjar" etcetera, var lågt i de flesta fallen. Aftonbladet var den tidning där värdeord förekom oftast, procetuellt sätt fanns det minst ett värdeord per artikel. Vi kunde också konstatera att bilderna som användes i sammanhang med artiklarna till mestadels var bilder av människor som citerades i artikeln. I de fallen där det användes bilder av vargar var det bilder som vi anser vara neutrala.