No description available.

Made available in DSpace on 2014-06-12T15:55:13Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo2167_1.pdf: 1826122 bytes, checksum: 4cff3c9619edbf08bed786053187ac24 (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2010 / Com a mudança das metodologias tradicionais para as metodologias ágeis de gerenciamento de projetos, houve também a evolução dos profissionais que atuam nessa área. Com isso, metodologias como o Scrum passaram a ganhar espaço e quebrar paradigmas nas grandes organizações, promovendo o aparecimento de novos papéis relacionados à gestão de projetos, tais como os Scrum Masters. Estes profissionais, comparados ao gerente de projeto do futuro, têm a responsabilidade não de impor suas ordens, mas sim facilitar o trabalho de pessoas em um projeto. Entretanto, percebeu-se, com os profissionais entrevistados que há uma diferença entre os fundamentos teóricos e a prática quanto às atividades desempenhadas por estes profissionais e a respeito das ferramentas disponíveis para ajudá-los nas suas atividades diárias. Desta forma o objetivo geral desta pesquisa é analisar as principais dificuldades dos Scrum Masters em relação ao uso de ferramentas para auxiliar suas atividades. Para tanto foi realizado um estudo aprofundado com utilização de questionário aplicado a uma amostra de 13 profissionais a respeito das atividades desempenhadas por eles em um projeto que utiliza Scrum, verificando também quais as ferramentas utilizadas pelos mesmo que os auxiliam na execução de suas atividades. Foi verificado ainda se essas ferramentas atendiam às necessidades destes profissionais enquanto Scrum Masters. A partir dos dados coletados, foi possível, entre outros resultados, identificar as reais atividades executadas pelos Scrum Masters no seu dia-a-dia, as quais incluem além daquelas descritas na literatura, outras atividades complementares. Percebeu-se, também que as ferramentas utilizadas por estes profissionais não atendem satisfatoriamente suas necessidades em suas atividades diárias. Assim, foi realizada uma análise comparativa entre os dados coletados nas entrevistas com os Scrum Masters e aqueles obtidos nas revisões bibliográficas que resultou no desenvolvimento de uma ferramenta chamada JustScrum, a qual disponibiliza as funcionalidades listadas nos questionários pelos Scrum Masters, a fim de unir em uma única ferramenta as funcionalidades essenciais desejadas pelos entrevistados para auxiliá-los nas suas atividades profissionais

Systems development methods has always been an important part of the systems development process. It affects not only the product, but also the organization itself. Today more and more companies are abandoning the more rigid traditional methods for the more flexible agile ones. A transition like this is bound to affect the product and the organization, but in what ways? Is it a difficult transition to make, and how does it affect social environment and dynamics? Does it change how people communicate information to each other? This study was conducted at a local branch of a larger international IT-company. The company had recently switched from a traditional waterfall method to the agile method Scrum. The study’s aim was to see if and how this transition caused any changes in the way that the company develops their artifacts. A characteristic for Scrum is that people collaborate in small self-organizing teams. How is this affecting the social structures and the relationships between individuals? The study is of qualitative nature, where semi-structured interviews were conducted with people from the different Scrum teams. The study has shown that this kind of transition takes time, but that people are positive towards its benefits. The fact that individuals are no longer isolated with their own task, but are instead working closely together with their team members has led to, perhaps less, but better and more accurate products. To be in a tight team with a common goal has also made people more content with their social exchange and work situation, which positively affects moral. The physical closeness to the team has led to improvements in the communication and collaboration between teammembers. However it has also had the effect that the communication and collaboration with the other teams have deteriorated, due to the teams having differing ways of working, differing norms and differing goals.

Agila metoder blir allt vanligare bland IT företag i hela världen. I dagsläget är de vanligare ände traditionella metoderna inom utveckling. Bland dessa metoder återfinns Scrum som denvanligaste metoden.Detta arbete har som syfte att analysera hur Scrum tillämpas inom organisationer för attfungera på ett praktiskt plan, eftersom alla företag inte ser likadana ut och inte stöter påsamma problem. Till grund för analysen har en litteraturstudie utförts gällande de olika agilametoderna för att hitta likheter och olikheter. Baserat på resultaten från denna studie harintressenter identifierats och intervjuats för att sedan göra en jämförande analys på metodenoch litteraturen. Slutligen sammanfattas resultaten med fokus på skillnader mot teorin ochproblem som uppstår med tillämpningen av Scrum.Detta arbete tydliggör de problem som företagen upplevt med metoden och ger en vidareförklaring på dessa.

Even though Scrum is nowadays widely known in the Software Industry field and its theoretical frame extensively described in the literature, its implementation is far from being straightforward. As a matter of fact, the literature describes a meta-process that new practitioners must adapt to their project specific constraints. However, this practical aspect is crucial and very scarcely tackled. To that extend, this thesis work describes the difficulties we faced while putting Scrum into practice and how, through the study of the project contextual factors, the insight of a Proof Of Concept and the support of a couple of agile practices, we worked it out.

En la actualidad el entorno globalizado y constantemente cambiante de los negocios ha llevado a las organizaciones a desarrollar sus servicios rápidamente para poder ser más competitivos en el mercado. Sin embargo, la necesidad de ir probando las diferentes funcionalidades de un servicio en marcha e ir testeando, para acabar ofreciendo una solución final, es considerada una tarea complicada y de muy alto costo. La literatura estudiada muestra que se han generado modelos de diseño de servicios con enfoque ágil, pero orientados a corporaciones ya establecidas o con diseños muy robustos que presuponen altos costos; a la fecha de desarrollo de esta investigación no se han encontrado modelos con una orientación hacia nuevos emprendimientos o startups de servicio. En el presente artículo se propone un modelo ágil para el diseño de servicios, el cual destaca principalmente la agilidad, los bajos costos y la iteración incremental en el desarrollo. El modelo ha sido puesto en marcha en el sector de trabajo del hogar en Lima, Perú, donde se generó una mejora en la satisfacción de los clientes de 2.02 a 3.56. / Revisión por pares

Made available in DSpace on 2014-06-12T16:01:26Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo8979_1.pdf: 1387429 bytes, checksum: 5ce657f7199e551463ee6e6c9937ac3b (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2009 / Esta dissertação foca no estudo da metodologia ágil de gerenciamento de projetos Scrum e sua adoção na fabricação de advergames, que é um tipo de jogo digital que tem como objetivo principal a divulgação de publicidade ao jogador. Para tanto, foi feita uma pesquisa em uma empresa de referência nesse ramo de atividade. A pesquisa foi realizada com o objetivo de analisar a suposição de que a metodologia ágil Scrum pode ser realmente adotada na fabricação de advergames para contribuir com a eficiência e eficácia organizacional. Desse objetivo demos título à dissertação: Adequação da Metodologia Ágil Scrum à Produção de Advergames. Deu suporte à pesquisa e aos resultados da mesma o estudo do marco teórico de outras metodologias tradicionais e ágeis (RUP, XP, Scrum, cascata) em comparação com a metodologia que foi objeto principal da pesquisa no trabalho e como acontece o processo de desenvolvimento de jogos digitais. Após análise dos resultados obtidos, onde apresentamos evidências que indicam que o uso da metodologia Scrum pode ser adequado ao processo de fabricação de advergames, concluímos o trabalho com nossas considerações finais sobre o assunto, sugestões para trabalhos futuros que poderão ser realizados em complementação à dissertação e discorremos sobre a principal limitação da presente dissertação

Secure Scrum is a framework that integrates security into Scrum. In this thesis Secure Scrum has been evaluated in the development environment at Medius. An aim for the thesis was to implement a configuration tool for the module Generic Workflow in Medius’ product MediusFlowTM. In order to evaluate Secure Scrum, this framework has been used during the development of the configuration tool. Before this thesis began a configuration tool existed but it was Medius’ wish that this configuration tool was redesigned and rewritten. The requirements for the configuration tool were to meet the functionality with the previous configuration tool and add some new functionality. The new implementation of the configuration tool fulfills these requirements successfully. The results of the evaluation of Secure Scrum is that the usage of it during development of the configuration tool went smoothly, and the conclusion of this is that Secure Scrum is a flexible framework that was easily adapted to a smaller development team and a project lifetime of a few months.

På grund av pandemin Covid-19 har många verksamheter tvingats anpassa sig till arbete på distans. Denna flerfallstudie har granskat hur systemutvecklingsmetoden Scrum appliceras i praktiken, hur den har anpassats för distansarbete samt vilka utmaningar som det innebär. För studien har data samlats in genom observationer av Daily Scrums och intervju av tre Scrum masters. Studien finner att Scrum i praktiken inte skiljer sig nämnvärt vad gäller arbetsrutiner, men att skillnader går att finna avseende teamens utformning och arbetsroller. Vidare finner studien inga utpräglade skillnader i hur Scrum appliceras vid distribuerat arbete kontra arbete lokalt, men att distribuerat arbete medför vissa utmaningar, likväl som positiva aspekter. Utmaningarna består främst i tekniska problem, tidskrävande planering och långsammare kommunikation. De positiva aspekterna härleds främst till ett ökat fokus för medlemmarna i teamen tack vare lugnare arbetsmiljöer.

Målet med examensarbetet är att ta reda på förutsättningarna för att implementera Scrum i en projektorganisation. Arbetet går alltså ut på att ta reda på hur en projektorganisation skulle kunna göra när de börjar arbeta med Scrum och vad det skulle kunna få för effekter. Arbetet görs hos Swisslog, en projektorganisation som figurerar i hela världen med kontor i Göteborgsområdet. För examensarbetet är Swisslog endast ett exempelföretag, målet är att se hur det kan införas även på andra projektorganisationer. Till en början utfördes intervjuer med relevant personal inom exempelföretaget samt en form av benchmarking, då besök hos tre andra organisationer med liknande problemställningar gjordes. Intervjuerna var semistrukturerade, och ett antal frågor utformades, frågorna var inte likadana till alla tre företag då de har nått helt olika framgång med sitt Scrumarbete. Det första företaget hade jobbat med Scrum i ca ett år men utan framgång, här kretsade frågorna mest kring hur och varför de inte lyckats fullt ut med sitt Scrumarbete. Det andra företaget hade jobbat med Scrum i ett flertal år och gått igenom hela den fasen som företag nummer ett var mitt uppe i, här kretsade frågorna mer kring vad som har varit de viktigaste faktorerna till att de lyckats så bra med Scrum. Företag nummer tre var ett konsultbolag där vi träffade en organisationskonsult som var specialiserad på agilt förbättringsarbete och Scrum. Vid tiden för detta besök fanns en ganska klar uppfattning om vad Scrum innebar och hur arbetet med Scrum sker. Intervjun gick mer ut på att få tankar bekräftade och få lite tips om hur vi skulle kunna gå vidare. Scrum har visat sig vara ett effektivt verktyg för att leda samt planera flera olika projekt. Det har dock visat sig att detta skulle innebära en stor förändring för företagen då de i dagsläget jobbar med projekten i slutna grupper. Projektorganisationerna skulle behöva lägga stor vikt på att utbilda personalen i hur arbetet med Scrum ska genomföras, då det i dagsläget endast är ett utbrett arbetssätt inom IT-sektionerna. Det har visat sig att Scrum skulle kunna vara ett effektivt verktyg att arbeta med inom projektorganisationer för de gör det lättare att samköra flera projekt med delade resurser istället för att låta varje projekt köras enskilt. Scrum har visat sig vara ett effektivt verktyg vid själva utförandet av projekten, då det ger en väldigt överblickande bild av hur projektet fortgår. Många av Scrumartefakterna kan direkt användas inom en projektorganisation, till exempel kan backloggen direkt översättas till en "att göra lista" där alla projektets delmoment finns specificerade. Under arbetets gång har det inte funnits särskilt många avgränsningar men en stor avgränsning som gör att vi inte kan utvärdera själva implementationen är tid. Projektorganisationer är överlag inte vana vid att använda sig av Scrum och kräver därför mycket utbildning, det kommer garanterat även ta lång tid vid själva implementeringen och därav kan vi inte verkställa våra resultat.