<p>Abstract</p><p>Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om pedagoger upplever att fysisk aktivitet påverkar barns koncentrationsförmåga. Detta skulle vi försöka ta reda på genom en kvantitativ enkätundersökning i en kommun i Västra Sverige. Enkätundersökningen utförde vi på 10 olika skolor i kommunen. 5 av dessa är hälsofrämjande skolor och 5 skolor är inte uttalat hälsofrämjande. </p><p>2003 kom det ett läroplanstillägg gällande fysisk aktivitet som säger att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Vi var intresserade av att se hur medvetna pedagogerna är om detta läroplanstillägg. Intressant var också att titta på om pedagogernas uppfattning skiljde sig åt mellan de hälsofrämjande skolorna och de som arbetar på en skola som inte lika uttalat arbetar hälsofrämjande.</p><p>Vårt arbete har visat att skillnaden mellan pedagogernas syn på fysisk aktivitet inte skiljer sig nämnvärt mellan om de arbetar på en hälsofrämjande skola eller inte. Det har också visat att pedagogernas inställning till hur fysisk aktivitet påverkar barnens koncentrationsförmåga är positiv. I vår undersökning visade det sig att inte alla pedagoger är medvetna om läroplanstillägget som kom 2003. </p><p>Nyckelord: Fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga</p><p>Halmstad, januari 2008</p><p>Anna Danielsson och Linda Dernbrant</p>

Abstract Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om pedagoger upplever att fysisk aktivitet påverkar barns koncentrationsförmåga. Detta skulle vi försöka ta reda på genom en kvantitativ enkätundersökning i en kommun i Västra Sverige. Enkätundersökningen utförde vi på 10 olika skolor i kommunen. 5 av dessa är hälsofrämjande skolor och 5 skolor är inte uttalat hälsofrämjande. 2003 kom det ett läroplanstillägg gällande fysisk aktivitet som säger att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Vi var intresserade av att se hur medvetna pedagogerna är om detta läroplanstillägg. Intressant var också att titta på om pedagogernas uppfattning skiljde sig åt mellan de hälsofrämjande skolorna och de som arbetar på en skola som inte lika uttalat arbetar hälsofrämjande. Vårt arbete har visat att skillnaden mellan pedagogernas syn på fysisk aktivitet inte skiljer sig nämnvärt mellan om de arbetar på en hälsofrämjande skola eller inte. Det har också visat att pedagogernas inställning till hur fysisk aktivitet påverkar barnens koncentrationsförmåga är positiv. I vår undersökning visade det sig att inte alla pedagoger är medvetna om läroplanstillägget som kom 2003. Nyckelord: Fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga Halmstad, januari 2008 Anna Danielsson och Linda Dernbrant

Den här studien gjordes för att undersöka om lärare uppfattar ett samband mellan elevers koncentrationsförmåga och fysisk aktivitet i skolan. Den baseras på en enkätundersökning som gjorts i årskurserna 1-5 på sju olika skolor i närområdet. Studien visar ett positivt samband mellan all fysisk aktivitet i skolan och lärarnas uppfattning av elevernas koncentrationsförmåga, vilket även kopplats samman med tidigare forskning inom närliggande områden.   Nyckelord: physical education AND concentration, physcial activity AND concentration ability, physcial acitivty AND effect in school, excercise AND brain, physical education AND brain.

No description available.

Frågeställningen behandlar hur tempo i bakgrundsmusik påverkar lyssnaren när denne spelar arkadspel. Den grundar sig i tidigare forskning om bakgrundsmusik och dess effekt på koncentrationsförmågan. Bakgrunden innehåller en kort historisk överblick om elektronisk dansmusik och datorspelsmusik. En artefakt har skapats utifrån analyser av arkadspel och musik inom genren techno. Artefakten testades på 30 personer mellan 18-30 år gamla. Testpersonerna fick spela ett arkadspel som innehöll bakgrundsmusik av genren techno i olika tempon. Variablerna tid, längd, antal fall och antal objekt upplockade mättes. Variablerna kompletterades med en enkät med frågor om kön, ålder, spelvana och vad testpersonen hade för åsikt om bakgrundsmusiken. Resultatet visade på att de som spelade med långsammare tempo klarade spelmomentet långsammare i genomsnitt än de som hade snabbare tempo. Slutsatsen drogs att tempo i bakgrundsmusiken påverkar hur snabbt lyssnaren klarar av ett spelmoment. En utveckling av arbetet är att inkludera en större grupp testpersoner och en mer välutvecklad artefakt för ett mer tillförlitligt resultat.

Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger på förskolan hjälper barn med koncentrationssvårigheter och vilken kunskap som finns hos pedagogerna. Vi undersöker även miljöns inverkan på barn med koncentrationssvårigheter. Det framgår i studien att motorisk träning av grundrörelser har en avgörande betydelse för att barn ska kunna koncentrera sig, motorik och inlärning hör ihop. Det som också lyfts fram är att det är viktigt att skapa lugn och ro samt stöd från vuxen för att ge goda förutsättningar att fokusera och koncentrera sig. Tidigare forskning har visat att extra motorisk träning i förskolan har gett positiva effekter för barns grovmotorik, finmotorik, perception och förmåga att minnas detaljer. I studien har tidigare forskning även visat att en speciell träningsmetod som bygger på gungande, roterande, långsamma rörelser har resulterat i förbättrad motorik, ökad koncentrationsförmåga, bättre humör och att kroppen upplevs mer självgående. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer av nio pedagoger varav sju pedagoger är verksamma inom kommunal förskola, en inom Montessoriförskola och en inom Reggio Emilia. Informanterna lyfter fram att fasta rutiner, dela in barnen i smågrupper och anpassa verksamheten på en nivå som passar barnen är goda förutsättningar för barn med koncentrationssvårigheter. Det framgår även av informanterna att det är viktigt med motoriska övningar för barns utveckling, både för motoriken och intellektet.

Studien skildrar hur förskollärare arbetar med barn med koncentrationssvårigheter i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer intervjuas sex stycken verksamma förskollärare. Resultatet visar att förskollärare främst identifierar koncentrationssvårigheter genom den motoriska överaktivitet och brist på fokus i aktiviteter och uppgifter som barnen uppvisar. Det framkommer även, dock i mindre grad att koncentrationssvårigheter kan yttra sig genom passivitet då barnen ses som tillbakadragna och tankspridda. Studien visar också att förskollärares arbetssätt upplevs ha en betydande roll för att kunna hjälpa barn med koncentrationssvårigheter. En möjlig slutsats av studien kan vara att koncentrationssvårigheter kan yttra sig på flera olika sätt och det därför är angeläget för förskollärarna att ha kunskap om dessa olika uttryck, samt ha en förståelse för vad de signalerar.

Syftet med den här studien var att belysa vad i förskolans verksamhet som gör att barn koncentrerar sig. Detta ledde till två frågeställningar: Hur barns koncentrationssvårigheter visar sig och vad i en verksamhet gör att barnen koncentrerar sig. För att komma fram till mitt resultat har jag observerat pedagoger och barn i förskolan under samlingar av olika slag. Kriterierna för samlingarna som observerades var att det skulle vara med en barngrupp där barnen var ett till fem år gamla. Det som visade sig under observationerna delades sedan upp under frågeställningarna. Därefter kategoriserades de. Resultatet visade att koncentrationssvårigheter kan visa sig på en mängd olika sätt. Det kan märkas genom att barnet har svårt att sitta stilla, blir utåtagerande eller gör något annat än pedagogen har visat. Faktorer som gör att barnet koncentrerar sig var pedagogens förhållningssätt, miljön eller strukturen i verksamheten.

This project has aim to examine how students experience their concentration ability during mathematics lessons in the mornings and afternoons, and how students’ learning can be in-fluenced by the concentration ability during mathematics lesson in the morning and after-noons respectively? Which role do the methods of learning play in mathematic depending on which time it is carried out during mornings or afternoons with regard to student concentra-tion ability? In order to find out those issues, I used two methods; (interview and observa-tion).Interview with 4 students and 3 teachers and observations of 4 mathematics lessons based on a qualitative method. In order to measure students' concentration ability during ma-thematics education on various times, I distributed questions to 23 students and repeated it during each lesson that I have observed from a quantitative approach in two classes in a sec-ondary school. In the literature I discuss the definition of concentration, and factors affecting the concentration negatively and positively. What is the relationship between concentration, learning and type of activity and how individuals can improve their learning and attention? In addition I studied two earlier studies on the concentration. Survey results show that the con-centration of students seems best in the morning and after lunch in their mathematics lessons and seems the worst before lunch and later in the school day. Generally, the results show that the concentration of students is worse during math lessons in the afternoons. The results also show that fatigue, hunger, advanced data and absent mindedness may affect concentration and learning negatively. The results also show that the activity type has great role in creating or maintaining concentration levels of pupils and the best time for math lessons are in the morn-ing and after lunch.

Jag har i detta arbete undersökt rörelsens betydelse för elevers koncentrationsförmåga och inlärning. Arbetet är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer och observationer. Till grund för detta ligger en omfattande litteraturgenomgång. För att besvara mitt syfte har jag genomfört intervjuer med två lärare och tio elever. Jag har utifrån intervjusvaren kopplat samman litteraturgenomgången med intervjupersonernas redogörelser för att stärka lärarnas ståndpunkter. Den mesta litteratur inom motorik, lek, rörelse, inlärning, koncentrationsförmåga och utemiljö talar för rörelsens betydelse för inlärningen. I intervjuresultatet framgår det att rörelse påverkar koncentrationsförmågan hos eleverna. Men också att utemiljöns betydelse för inlärningen är en viktig del som inte får glömmas bort eftersom den bara finns där och är en stor naturligresurs. Slutsatsen av undersökningen är att lärarna borde erbjuda eleverna mer rörelse för att öka barnens möjligheter till koncentration.