Spelling suggestions: "subject:"ämnesintegrering."" "subject:"ämnesintegrering.""
1 |
Tematisk undervisning : Lärares arbete med, samt syn på för- respektive nackdelar med undervisningsformenKarlsson, Kristin January 2013 (has links)
No description available.
|
2 |
Ämnesintegrerat arbete : En studie om verksamma idrottslärares erfarenhet av ämnesintegrerat arbeteMoberg, Emma January 2016 (has links)
No description available.
|
3 |
Ämnesintegreringens båda sidor ur ett elevperspektiv : en enkätundersökning om elevers syn på ämnesintegreringSöderbäck, Lisa, Berggren, Gerda January 2016 (has links)
Vårt samhälle genomgår ständigt en förändring och utveckling och det är därför viktigt att lärare som närbyråkrater, vilka ska arbeta mot att uppnå skolverksamhetens mål och uppdrag, kontinuerligt utvärderar och utvecklar sitt arbete. Idag finns det många undervisningsmetoder och i denna studie behandlas ämnesintegrering utifrån elevernas perspektiv. Studiens frågeställning lyder: Vad anser eleverna om ämnesintegrerad undervisning i relation till dess fördelar och nackdelar? För att ta reda på detta har en enkätundersökning gjorts utifrån tidigare forskning kring fördelar och nackdelar med ett ämnesintegrerat arbetssätt. Fördelar som ökat helhetsperspektiv, ökat intresse samt vardagsanknytning och nackdelar som bedömningssvårigheter och sämre ämneskunskaper ligger till grund för utformningen av enkätens innehåll. Undersökningens resultat visar på att majoriteten avelevernas uppfattning om ämnesintegrering stämmer överens med forskningens fördelar och nackdelar. Dock inte när det gäller elevernas uppfattning om att ämnesintegrering ger tillräckliga kunskaper inom ett ämne där majoriteten av eleverna svarade emot forskningen. Studien och dess resultat kan inte generaliseras över alla elevers syn på ämnesintegrering men den kan ge lärare en inblick i vikten av att utvärdera sina valda undervisningsmetoder tillsammans med eleverna. Det ärviktigt att tänka på att alla elever är olika och att det kommer finnas en minoritet som inte anser att vald undervisningsmetod är till fördel för dem. Slutsatsen med den här studien är att det är viktigt att som lärare använda sig av en varierad undervisning för att se alla elever samt att utvärdera sina undervisningsmetoder tillsammans med eleverna.
|
4 |
Lära genom att göra : - en studie om teater och drama som ämnesintegrerande metod i skolanLundberg, Simon, Persson Näsberg, Therese, Waclawek, Katarzyna January 2011 (has links)
Vår uppsats handlar om tre pedagogers arbetssätt att integrera drama och teater i skolundervisningen. Vi har tagit reda på hur lärare och drama-/teaterpedagoger arbetar och till viss del hur det påverkar eleverna. Vi har intervjuat en lärare i grundskolan som arbetar med att integrera drama i sin svenskundervisning, en drama-/teaterpedagog som hjälper lärare med att integrera drama och teater i sin undervisning och en kulturpedagog som arbetar med olika estetiska processer integrerat med annan undervisning i för- och grundskolan. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat resultatet och jämfört det med tidigare forskning inom området. Vi märkte att de tre pedagogerna hade ganska olika arbetssätt. Läraren arbetar med drama för att underlätta sin undervisning i svenska som andra språk, drama-/teaterpedagogen samarbetar med lärare för att utveckla dramaövningar i relation med läroplanen och kulturpedagogen har teater som hjälpmedel, då detta främjar bland annat gruppdynamiken. Deras förhållningssätt till ämnesintegrering är i grunden lika. Samtliga ansåg att teater och drama är en metod till att skapa lust till lärande.
|
5 |
Upplever lärarna att motivationen och förståelsen för kärnämnen ökar om man arbetar ämnesintegrerat.Olsson, Jim January 2012 (has links)
En intervju med sex lärare om hur de upplever att motivationen och förståelsen för kärnämnen påverkas om man arbetar infärgat.
|
6 |
Tematiskt arbete : En studie om hur man skapar ett tematiskt arbeteHallström, Johan, Norén, Andreas January 2012 (has links)
Arbetet handlar om att med hjälp av litteratur och forskning hitta fördelar och nackdelar med ett tematiskt arbetssätt. Utifrån dessa fördelar och nackdelar har vi sedan skapat en planering för ett tematiskt arbete som vi valt att kalla ”Naturen omkring oss”. De ämnena som vi valt att integrera i detta arbete är Biologi, Svenska, Matematik och Bild. I Litteraturgenomgången har vi valt att definiera begreppet tematiskt arbete. Vi definierar det bland annat som att vi utgår ifrån elevers egna erfarenheter och vardagliga förståelse, att vi ska arbeta ämnesövergripande samt att elevinflytandet ska ha en väsentlig del i arbetet. Vi har också skrivit om för- respektive nackdelar med ett tematiska arbetssätt i Litteraturgenomgången. Dessutom har vi skrivit om det tematiska arbetets historia. Den metod som vi valt att använda oss av är textanalys. Vilket innebär att vi kritiskt granskar, analyserar och värderar litteratur och forskning som gjorts i och på ämnet. Sedan kommer vi i Resultat och Analys presentera vårt tematiska arbete ”Naturen omkring oss”. Vi motiverar sedan varför vi valt att lägga upp arbetet som vi gjort med hjälp av den befintliga litteraturen och forskningen. I vår studie har vi kommit fram till att de största fördelarna, enligt författarna, med att arbeta tematiskt är bland annat att elevinflytandet ökar, ett sammanhang och en helhetssyn skapas för ämnena i skolan och gör att elevernas känner att de hör ihop. Några nackdelar med ett tematiskt arbetssätt kan enligt författarna vara att ämnets status försämras eftersom vanliga ämnesspecifika lektioner inte används. Även att elever som är i behov av tydlig struktur kan uppleva detta arbetssätt som problematiskt.
|
7 |
På ett annat sätt : före detta elevers berättelser om sitt filmarbete i gymnasieskolan / In an other way : former students' stories about their film work in secondary schoolWarren, Terrie January 2014 (has links)
Fokus för den här C-uppsatsen är arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lärprocessen ur ett ”målrelationellt” perspektiv i vilket målet för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och där bildspråket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen på hur man lär sig genom relationella möten. Undersökningen utgår från ett ämnesintegrerat filmprojekt mellan samhällskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever på en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att låta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex år efter avslutade studier, med hjälp av foto- och filmelicitering, berättat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frågeställning är en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lärande skolarbete i ämnesintegrerade projekt. Är estetisk lärprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, något roligt att göra i vila från andra ämnen, eller hjälper detta elevers lärande framåt samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie är att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lärprocess och jag vill härigenom bidra med kunskap om detta. I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgång till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras färdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, värdera och lösa problem i lärandet. I studien berättar de före detta eleverna att de även lärt sig av varandra och hur de genom arbete i rörlig bild dessutom uppnått mål i samhällskunskap utan att de tänkt på det. De berättar också att de har användning för detta i sitt yrkesliv i mediebranschen där de ofta under en arbetsprocess utsätts för kritiskt granskande. De före detta eleverna menar att deras positiva bild av en handledande arbetsmetod gör att de har beredskap för detta.
|
8 |
En studie av lärarperspektiv på ämnesintegrering mellan matematik och träslöjdRamström, Ann-Sofie, Sanne, Cecilia January 2007 (has links)
<p>Detta arbete syftar till att undersöka lärares syn på ämnesintegrering mellan matematik och träslöjd i skolår fyra. Vår vision är att integrera ämnena i vår kommande yrkesutövning. I studien har vi också undersökt vilka möjligheter till ämnesintegrering som skulle kunna utnyttjas i undervisningen. Genom studien får vi kunskap om vilka förutsättningar och förväntningar vi kan komma att möta. Läroplanen för grundskolan (Lpo 94, Skolverket 2006) och kursplaner för matematik och slöjd (Skolverket 2002) förordar individanpassad undervisning där ämnesintegrering skulle kunna utnyttjas till ändamålet. Under intervjuerna uttrycktes åsikter om att elever får möta praktiskt tillämpad matematik i träslöjdsundervisningen, där möjligheter till konkretisering och visualisering ges. De intervjuade lärarna är positiva till samarbete, men uppger att något sådant inte existerar i dagsläget. De anser att det finns ett antal faktorer som hindrar dem från att arbeta aktivt för ämnesintegrering, bland annat tidsbrist, organisation och attityder. Lärarna uppger att de har liten eller ingen insyn i varandras arbete, varför det är svårt för dem att hjälpa eleverna att väva samman sina erfarenheter inom matematik och träslöjd. Det framkommer även att lärarna upplever att eleverna kan ha svårt att förstå sambandet mellan matematik och träslöjd. Vi kan här se en koppling till vilken generell syn som finns på de båda ämnena, där matematiken anses ha högre status än träslöjden. Med matematik avses allt som oftast den akademiska matematiken och inte de kunskaper som gemene man använder sig av dagligen. Vi upplever att våra intervjuer har bidragit till att idéer om samarbete mellan matematik och träslöjd har väckts hos våra intervjupersoner. Eftersom vi anser att ämnesintegrering mellan matematik och träslöjd har stora fördelar för elevernas kunskapsutveckling, är vår förhoppning att sådant arbete kan komma att utvecklas. Vi hoppas även att de som läser vår studie kan inspireras till att arbeta ämnesintegrerat.</p>
|
9 |
En studie av lärarperspektiv på ämnesintegrering mellan matematik och träslöjdRamström, Ann-Sofie, Sanne, Cecilia January 2007 (has links)
Detta arbete syftar till att undersöka lärares syn på ämnesintegrering mellan matematik och träslöjd i skolår fyra. Vår vision är att integrera ämnena i vår kommande yrkesutövning. I studien har vi också undersökt vilka möjligheter till ämnesintegrering som skulle kunna utnyttjas i undervisningen. Genom studien får vi kunskap om vilka förutsättningar och förväntningar vi kan komma att möta. Läroplanen för grundskolan (Lpo 94, Skolverket 2006) och kursplaner för matematik och slöjd (Skolverket 2002) förordar individanpassad undervisning där ämnesintegrering skulle kunna utnyttjas till ändamålet. Under intervjuerna uttrycktes åsikter om att elever får möta praktiskt tillämpad matematik i träslöjdsundervisningen, där möjligheter till konkretisering och visualisering ges. De intervjuade lärarna är positiva till samarbete, men uppger att något sådant inte existerar i dagsläget. De anser att det finns ett antal faktorer som hindrar dem från att arbeta aktivt för ämnesintegrering, bland annat tidsbrist, organisation och attityder. Lärarna uppger att de har liten eller ingen insyn i varandras arbete, varför det är svårt för dem att hjälpa eleverna att väva samman sina erfarenheter inom matematik och träslöjd. Det framkommer även att lärarna upplever att eleverna kan ha svårt att förstå sambandet mellan matematik och träslöjd. Vi kan här se en koppling till vilken generell syn som finns på de båda ämnena, där matematiken anses ha högre status än träslöjden. Med matematik avses allt som oftast den akademiska matematiken och inte de kunskaper som gemene man använder sig av dagligen. Vi upplever att våra intervjuer har bidragit till att idéer om samarbete mellan matematik och träslöjd har väckts hos våra intervjupersoner. Eftersom vi anser att ämnesintegrering mellan matematik och träslöjd har stora fördelar för elevernas kunskapsutveckling, är vår förhoppning att sådant arbete kan komma att utvecklas. Vi hoppas även att de som läser vår studie kan inspireras till att arbeta ämnesintegrerat.
|
10 |
Ämnesintegrering – möjligheter och hinder – studier ur lärar- och elevperspektiv / Subject integration – possibilities andobstacles – studies from teachers and students perspectiveJacobsson, Jessica January 2013 (has links)
Precis som samhällets funktioner och enheter kan hänga ihop och samverka på olika sätt, kan de olika ämnena i skolan också göra det. I praktiken innebär det att fler än ett ämne kan studeras på samma gång, och ett begrepp som används för att benämna denna arbetsform är ämnesintegrering. Det här examensarbetet behandlar ämnesintegrerad undervisning på högstadiet. Syftet är att skapa förståelse för vilka möjligheter och hinder som finns för det här sättet att undervisa på högstadienivå. Uppsatsens studier utgörs av två kvalitativa intervjuer med högstadielärare, och en kvantitativ enkätundersökning med högstadieelever. I detta examensarbete har högstadielärares och högstadieelevers erfarenhet och inställning till ämnesintegrerad undervisning studerats. Detta ställs mot bland annat konstruktivismen, som är en av många teorier för vad begreppen kunskap och lärande står för. Det framkommer att både lärare och elever har en samsyn på ämnesintegrering. Resultaten av undersökningarna visar också att både lärare och elever har en positiv inställning till ämnesintegrering, och anser att arbetssättet främjar elevers lärande så att de kan ta till sig kunskaper i stor utsträckning. Undersökningarna tyder även på att den främsta möjligheten med ämnesintegrering är att elever tillgodogör sig en helhetssyn på undervisningen, och därigenom kan se kopplingar till livet utanför skolan. När det gäller hinder för ämnesintegrering, visar undersökningarna att lärares eventuella bristande ämneskunskaper, är det som utgör störst hinder för att undervisningen ska kunna bedrivas ämnesintegrerat.
|
Page generated in 0.0656 seconds