Ett flertal undersökningar i Skolverkets regi har de senaste åren visat på en negativ utveckling avseende elevers kunskaper och inställning till matematik – ett ämne som allt oftare upplevs som svårt, tråkigt och verklighetsfrämmande. Jag har i denna utredning undersökt ett möjligt tillvägagångssätt för hur man som matematiklärare kan bryta denna utveckling, nämligen tillämpning av ämnesintegrering mellan matematikämnet och gymnasieprogrammens karaktärsämnen – ämnen som eleverna ofta hyser ett större intresse för och mer konkret upplever ett mål och syfte med. Mitt syfte har varit att utreda vad en sådan ämnesintegrering innebär, om det kan vara en gynnsam undervisningsmetod som inspirerar eleverna och ökar deras motivation och intresse för matematik samt hur man praktiskt kan realisera ämnesintegreringen. För att besvara mina frågor har efterforskningar i befintlig litteratur och övriga pedagogiska publikationer i frågan kompletterats med enkätundersökningar och/eller intervjuer med såväl matematik- och karaktärsämneslärare som elever. Utöver det har ämnes- och kursbeskrivningar samt kurslitteratur/-material i matematik och olika karaktärsämnen granskats i syfte att hitta relevanta anknytningspunkter. Undersökningen visar att innebörden av en ämnesintegrerad undervisning varierar kraftigt hos olika lärare då genomförandet och möjligheterna till integrering är beroende av en mängd yttre faktorer som alla har stor påverkan på hur den slutliga ämnesintegrerade undervisningen kan förverkligas. Vidare kan en ämnesintegrerad undervisning innebära pedagogiska fördelar, men ofta också vara en mycket tids- och arbetskrävande undervisningsmetod. Ett bra samarbete lärare emellan underlättar planering och genomförande av en sådan undervisning, men det är även fullt möjligt att som matematiklärare realisera en ämnesintegrerad matematikundervisning på egen hand genom att enskilt identifiera anknytningspunkter till andra ämnen. De anknytningspunkter som har identifierats i denna undersökning kan främst relateras till Matematik A-kursen.

I denna studie undersöks kunskapsförmedling vid användandet av en ämnesintegrerad undervisningsmetod. Studien undersöker även vilka redskap som nyttjas när en ämnesintegrerad undervisningsmetod används. Studien grundar sig i sociokulturell teori och dess syn på lärande. Studiens frågeställningar är följande; På vilket sätt förmedlas kunskaper i klassrummet när den ämnesintegrerade undervisningsmetoden används? och Vilka redskap används i klassrummet när den ämnesintegrerade undervisningsmetoden används? Undersökningens empiri har samlats in genom fallstudier bestående av observationer i klassrumsmiljö. Resultatet visar att kunskapsförmedlingen sker genom tal, sång, musicerande och kroppsspråk. Ett flertal redskap används så som tavla, penna, piano, rep, laminerade lappar med siffror, trummor, sång och kroppsspråk. Studien belyser även resultatet kopplat till teorin kring multipla intelligenser, samt i relation till begreppet estetisk läroprocess.

<p>Ett flertal undersökningar i Skolverkets regi har de senaste åren visat på en negativ utveckling avseende elevers kunskaper och inställning till matematik – ett ämne som allt oftare upplevs som svårt, tråkigt och verklighetsfrämmande. Jag har i denna utredning undersökt ett möjligt tillvägagångssätt för hur man som matematiklärare kan bryta denna utveckling, nämligen tillämpning av ämnesintegrering mellan matematikämnet och gymnasieprogrammens karaktärsämnen – ämnen som eleverna ofta hyser ett större intresse för och mer konkret upplever ett mål och syfte med. Mitt syfte har varit att utreda vad en sådan ämnesintegrering innebär, om det kan vara en gynnsam undervisningsmetod som inspirerar eleverna och ökar deras motivation och intresse för matematik samt hur man praktiskt kan realisera ämnesintegreringen.</p><p>För att besvara mina frågor har efterforskningar i befintlig litteratur och övriga pedagogiska publikationer i frågan kompletterats med enkätundersökningar och/eller intervjuer med såväl matematik- och karaktärsämneslärare som elever. Utöver det har ämnes- och kursbeskrivningar samt kurslitteratur/-material i matematik och olika karaktärsämnen granskats i syfte att hitta relevanta anknytningspunkter.</p><p>Undersökningen visar att innebörden av en ämnesintegrerad undervisning varierar kraftigt hos olika lärare då genomförandet och möjligheterna till integrering är beroende av en mängd yttre faktorer som alla har stor påverkan på hur den slutliga ämnesintegrerade undervisningen kan förverkligas. Vidare kan en ämnesintegrerad undervisning innebära pedagogiska fördelar, men ofta också vara en mycket tids- och arbetskrävande undervisningsmetod. Ett bra samarbete lärare emellan underlättar planering och genomförande av en sådan undervisning, men det är även fullt möjligt att som matematiklärare realisera en ämnesintegrerad matematikundervisning på egen hand genom att enskilt identifiera anknytningspunkter till andra ämnen. De anknytningspunkter som har identifierats i denna undersökning kan främst relateras till Matematik A-kursen.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att ta reda på hur lärare använder upplevelsebaserat lärande i undervisningen samt hur lärare och elever i grundskolans tidigare år upplever ett sådant arbetssätt.  Mina frågeställningar var följande: Hur kan man använda upplevelsebaserat lärande i den dagliga undervisningen? Hur upplever lärare och elever att det är att arbeta med äventyrspedagogik? Metod Jag utförde kvalitativa intervjuer med en lärare och arton elever på en skola som deltagit i ett äventyr. Jag intervjuade eleverna både före och efter äventyret. Jag använde mig av ljudupptagning då jag intervjuade läraren och transkriberade sedan materialet. Jag har gjort litteraturstudier på bland annat kurslitteratur som hör till kursen Äventyrspedagogik som hålls vid Luleå Tekniska universitet. Resultat Jag kom fram till att eleverna ser fram emot äventyret och tycker att det ska bli spännande och att just spänningen som ett äventyr genererar gör att barnen tycker att det är roligt. Då de tycker att något är roligt tilldelar de kunskapen hög värdekraft vilket i sin tur gör att de lättare lär sig. Då de samtidigt får använda hela kroppen och flera sinnen när de lär sig gör det att de minns lättare. Barnen lär sig bäst då de får arbeta i väl sammansatta grupper och där varje individ är beroende av de andra för att uppnå ett lyckat resultat, detta i sin tur leder till en bättre självkänsla hos eleverna och de blir bättre på att samarbeta och ta hänsyn till varandra. Slutsats Man kan använda sig av kamratövningar i sin dagliga undervisning och genom att ta vara på barnens fantasi genom spännande berättelser skapa ett intresse för ämnet vilket kan bidra till att eleverna lättare vill lära sig. Genom att byta lärandemiljö och vara utomhus kan barnen i och med att de får flera sinnesintryck och använda hela sin kropp, få lättare att lära sig och tillgodogöra sig kunskapen. / Aim The purpose of this study was to find out how teachers use adventure education and experiential learning in their education of students in elementary school and how teachers and students experiencing such an approach. My questions were: How to use experiential learning in daily teaching ?  How do teachers and pupils experience working with adventure pedagogy ? Method I conducted qualitative interviews with one teacher and eighteen pupils at a school participating in an adventure. I interviewed students both before and after the adventure . I used sound recording when I interviewed the teacher and then transcribed the material. I have done literature studies that is pertinent to the course Adventure Education held at Luleå Technical University. Results I found that the students look forward to the adventure and think it will be exciting and just the excitement that the adventure creates allows kids to think it is fun. When they think something is fun, they give the knowledge high value power, which then makes it more prone to learn. When they use their whole body and several senses, learning will become more easy. Children learn best when they are allowed to work in well-organized groups and where each individual is dependent on the other to achieve a successful result, this in turn leads to better self-esteem in students and they become better at working together and show each other respect . Conclusion One can use the companion exercises into their daily teaching and by taking advantage of the children´s imagination through exciting stories, create an interest in the subject which can help students to learn. By changing the learning environment and the outdoors, children will get more sensory input and use their whole body and therefor easier to learn and assimilate knowledge. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2013</p>

Syftet med vår studie är att visa på hur lärares syn på ämnesintegrerad undervisning ser ut. Vår studie visar vad som kan ses som för- och nackdelar gällande ämnesintegrering samt hur lärare kan ämnesintegrera i undervisningen. Tidigare forskning ställs mot lärarnas aktuella åsikter i verksamheten gällande ämnesintegrering. Sexton lärare i årskurs 1-5 från två olika verksamheter blev tillfrågade, att delta i en ostrukturerad enkät undersökning gällande deras syn på ämnesintegrering. I vår studie väljer vi att samla empiri genom en kvalitativ forskningsmetod för att förstå och förklara ämnesintegrering. För att ge svar på frågeställningarna utformar vi ett frågeformulär med totalt tio frågor kring ämnet. Åtta lärare deltar i undersökningen och deras resultat är analyserat och ställt mot tidigare forskning för att skapa förståelse för varför verksamheten ser ut och fungerar som den gör. Resultatet visar att alla åtta lärare har en positiv syn på ämnesintegrering. Trots den positiva inställningen väljer lärare ibland bort ämnesintegrering pga. organisation, bedömning eller tidsbrist. En central faktor som visar sig i resultatet och kan ses både som en för- och nackdel gällande ämnesintegrering är tid. Vidare visar resultatet att lärare arbetar med ämnesintegrering på flera olika sätt. Det vanligaste arbetssättet som man använder är teman och projekt under perioder.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur en musiklärare kan integrera musikteori under lektioner i kursen Instrument eller sång 1. Musikteoridelen kommer att grundas i det centrala innehållet från kursen Gehörs- och musiklära 1. Studien vill visa på hur musiklärare inom ramen för undervisning i kursen Instrument eller sång 1, applicerar musikteoretiska inslag i sin undervisning. Det är en kvalitativ studie som har genomförts med hjälp av en intervju med en musiklärare och två observationstillfällen av instrument- eller sång 1-lektioner där samma lärare har individuella lektioner med en elev á lektion. Resultatet visar på att musikläraren integrerar musikteori med hjälp av språket med fokus på förståelse av musikteoretiska begrepp. När förståelsen är nådd applicerar musikläraren de musikteoretiska begreppen praktiskt i form av att översätta det teoretiska till gitarrspelande.

Denna studie undersöker hur grundskollärare förhåller sig till bildämnet i sin egen undervisning av andra skolämnen utifrån ett didaktiskt och metodiskt perspektiv. Studien utgår från ett sociokulturellt forskningsperspektiv och utgörs av en kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden består av ett enkätformulär där totalt 40 stycken grundskollärare som undervisar i årskurs 4-9 deltagit. Både bildundervisandeoch icke bildundervisande grundskollärare har deltagit. Den kvalitativa metoden utgörs av en följande intervju där en av deltagarnas enkätsvar och berättelser utgör de empiriska data. Slutsatsen som dras visar är att det råder en positiv föreställning om bildämnet bland grundskollärare, där en samsyn gällande åsikten att ämnesövergripande arbeten är viktiga och lärorika råder. En central faktor är grundskollärares föreställning om att bildämnet möjliggör en typ av lärande som vi inte ser i de andra skolämnena till följd av att eleverna får arbeta visuellt och praktiskt. Undersökningen visar även att grundskollärare inte upplever att det i praktiken är enkelt att arbeta ämnesövergripande till följd av tidsbrist och svårigheter att samplanera. Problematiken mynnar ut i att ämnesövergripande arbeten inte träder i kraft lika ofta som grundskollärare har viljan till det. Nyckelord: bildundervisning, bildämnet, ämnesövergripande, ämnesintegrering, lärandestrategier, sociokulturellt

Våra tidigare erfarenheter av ämnesövergripande undervisning är få vilket bidragit till en uppfattning om att denna undervisningsmetod inte är vanligt förekommande i skolan. Å andra sidan har vi upplevt att undervisningsmetoden kan vara mycket lustfylld för både lärare och elever. Även läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet redogör för att lärare ska organisera och genomföra arbete så att elever får möjlighet att arbeta ämnesövergripande (Skolverket, 2019). Av dessa anledningar blev vi fundersamma varför denna metod inte syns mer i skolan. Syftet med denna undersökning är således att undersöka lågstadielärares erfarenheter och uppfattningar av ämnesövergripande undervisning med fokus på NO-ämnena.  Studien är en kvalitativ undersökning där vi med hjälp av intervjuer söker svar på lärares erfarenheter av ämnesövergripande undervisning utifrån ett NO-perspektiv. Vår undersökning har tagit stöd i det fenomenologiska perspektivet genom att utforma intervjufrågor med inspiration från fenomenologin. Intervjuerna söker svar på hur lärare genomför ämnesövergripande undervisning, varför metoden är gynnsam för elevers lärande samt möjligheter och hinder som lärare finner med undervisningssättet. Den pragmatiska teorin har använts för att förstå elevernas lärande vid den ämnesövergripande undervisningen. Resultatetav studien speglar åtta lärares erfarenheter av att undervisa ämnesövergripande där NO-ämnena ligger i fokus. Lärarna finner många möjligheter med att arbeta ämnesövergripande. Den mest centrala fördelen som uttrycks är att elever undervisas i ett sammanhang som skapar helhetsförståelse. Genom att utforma undervisning med olika teman utifrån elevers intresse blirde engagerade vilket även gynnar kunskapsutvecklingen. Studien framhäver färre hinder än möjligheter och utmaningarna är främst kopplade till det organisatoriska arbetet. Lärarna menar att den ämnesövergripande undervisningen är tidskrävande och kräver samarbete, vilket kan vara en utmaning.

Utifrån egna erfarenheter över elevernas svårigheter att använda sina matematiska kunskaper praktiskt i slöjden, ville jag inleda ett utvecklingsarbete med en matematiklärare där vi undersöker och utvecklar ett ämnesintegrerat arbetssätt mellan ämnena slöjd och matematik. För att få svar på detta utgick jag ifrån fyra frågeställningar som berörde fördelar, hinder, förutsättningar och på vilket sätt ett ämnesintegrerat arbetssätt kan ske på. Med stöd av både läroplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en ämnesintegrering däremellan. Metoderna jag har valt för studien är intervjuer, observationer och forskningsloggbok.I resultatet framkom det att trots goda förutsättningar schematekniskt upplevdes ändå tiden som det största hindret då andra yttre drivkrafter tog anspråk på den schemalagda planeringstiden. Fördelarna sågs ur ämnesmässig och pedagogisk karaktär då eleverna drog paralleller och såg samband vid lektionsobservationerna. Även ur pedagogisk synvinkel sågs fördelar, då matematikläraren såg problem hos eleverna som hon trodde var självklara, då eleverna tränade i ett moment jag lyft som ett problem för henne i slöjden. Det framkom också att ämnesintegrering inte nödvändigtvis behöver handlar om ett stort projektarbete över lång tid utan kan ske i vardagen med små enkla medel såsom att ta problem från slöjden till matematiken och tvärt om. För att ett ämnesintegrerat arbetssätt över huvud taget ska vara möjligt visar resultatet på att pedagogerna som ingår i ett sådant arbete måste vara insatt i de ämnenas kursplaner som ingår i integreringen. Utvecklingsarbetet har gett ringar på vattnet där fler pedagoger har visat intresse för ämnesintegrering och menar att om vi arbetar med samma moment i våra olika ämnen ger det utbildningen en helhet och skapar sammanhang för eleverna i sitt lärande. Samarbetet har fortsatt med matematikläraren efter denna studie.

Om man skall bevara rundgången på byggprogrammet eller om man kan göra om den lite bättre till elevens bästa eller om det är bra som det är?