En studie om motivation bland lärare och elever på byggprogrammet. / A study of the motivation among students and teachers on the constructprogram.

De sista tio åren så har det börjat dyka upp mer och mer tjejer på landets gymnasieskolors byggprogram. För tio år sedan var det ungefär 2 % tjejer och för något år sedan var siffrorna uppe i mer än 9 %. Fortfarande ses byggyrket vara väldigt mansdominerat, men ändå så söker sig mer och mer tjejer till byggutbildningen. Hur tas de tjejer som söker sig till byggutbildningen om hand i skolan och på företagen under sin arbetsplats förlagda utbildning. Och vad händer med de tjejer som kommer ut i yrket efter sin utbildning. Känner de sig väl mottagna eller är det så att den väldigt mansdominerade byggbranschen inte låter dessa tjejer få en chans att bli kvar i branschen. Vad kan vi inom skolan, och ute påföretagen göra för att underlätta för de tjejer som verkligen vill komma ut i ett yrke som de tycker är deras drömyrke. "Byggyrket" Till detta arbete så valde jag att intervjua de tolv tjejer som går på byggprogrammet i köping 2012. Detta för att få reda på vad vi på denna skola ska tänka på och göra för att ge dessa tjejer en bra utbildning, både på skolan och ute på företagen där de gör sin praktik. Det jag har fått fram i detta arbete är att byggprogrammet i Köping, och de företag som har dessa tjejer på praktik hos sig fungerar rätt så bra men det finns fortfarande lite att jobba med. Men ute på andra skolor, byggen och företag så går det inte lika bra då man får läsa om sexuell antastning, trakasserier och utfrysningar. Är det så att byggindustrin är så förlegad och har så gammalt tankesätt att man inte kan tänka sig att ta emot kvinnor i denna bransch. Ska det vara så när vi i Sverige klagar över att andra länder inte har jämlikhet, men kan fortfarande inte inom vissa arbetsområden klara av det själva Hur är det att som tjej söka till en utbildning som förknippas som en linje för killar. Hur tas de emot och hur klarar de av denna utbildning. Under denna utbildning ska dessa tjejer göra apu/apl, hur tas de då emot ute på företagen, När dessa tjejer sen slutar skolan hur blir det då, blir de kvar i branschen eller klarar de inte av den press de får på sig, just för att de är tjejer. Eller kan det vara så att branschen inte är öppen för tjejer.

Tommy Wahlgren (2010). Elevernas syn på sitt schemaSkolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Jag har i detta arbeta undersökt hur en grupp elever på byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola uppfattar sitt skolschema, och hur de tror att schemat påverkar deras studieresultat. I skolan utgör schemat det skriftliga dokument som beskriver hur skolan har valt att organisera sin undervisning. Schemat är det viktigaste instrumentet skolan har för att organisera undervisningen efter läroplanens intentioner och krav. För att få svar på mina frågor, har jag genomfört en kvantitativ undersökning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en frågeenkät bland 74 elever, som går det avslutande året på byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola.Resultatet av studien visar att en klar majoritet av eleverna tycker att de har ett bra schema, och att 14-dagarsschemat passar bäst för karaktärsämnesperioderna. Undersökningen visar ingen klar bild över hur schemat påverkar elevernas studier dessutom har eleverna svårt att tolka hur mycket schemat påverkar deras studieresultat. Det finns inte heller något entydigt önskemål om någon annan schematyp än 14-dagarsschemat.En av mina slutsatser är att eleverna tycker 14-dagarsschemat är bra att använda sig av när man organiserar undervisningen på byggprogrammet på den aktuella skolan. Däremot var det få elever som visste om schemat påverkade studieresultatet, eller vilket schema de ville ha istället för sitt nuvarande 14-dagarsschema.

Om man skall bevara rundgången på byggprogrammet eller om man kan göra om den lite bättre till elevens bästa eller om det är bra som det är?

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på varför elever väljer byggprogrammet. Arbetet kan användas i utveckling av programmet eller pedagogiska samtal. Jag har även försökt att belysa vad det är som påverkar ungdomarna när de väljer byggprogrammet.För att nå syftet har jag gjort en enkätundersökning som omfattat 32 elever från årskurs 2 och en intervjustudier med fyra elever.Resultatet som jag kom fram till är att friheten i yrket, trygg anställning och bra lön är de starkaste skälen till att elever väljer byggprogrammet. / Why do students choose the construction program?

No description available.

I det här examensarbetet har jag valt att studera samverkan mellan tre olika byggskolor och tre byggföretag ifrån näringslivet. Syftet med studien är att ge en bild om hur samverkan sker idag och vilka hinder och behållningar det finns i en god samverkan. I min kvalitativa studie har jag valt att intervjua tre yrkeslärare från byggprogrammet och tre personalsamordnare från byggföretag. Av studiens resultat visar det sig att endast en av de tillfrågade intervjupersonerna kan visa på att de har en samverkan idag och att den enda kontakt som finns idag är under elevernas obligatoriska praktikperiod. I studien framkommer även att den största orsaken till att det inte existerar någon samverkan idag är på grund av ekonomiska resurser.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka om det finns lärandefrämjande faktorer som projektet SamBo har medfört för både elever och lärare i det ämnesövergripande samarbetet i ett arbetslag på Byggprogrammet. Lärares uppfattning om samarbetet där delar av undervisningen sker ämnesövergripande i projektform på en skola har undersökts. Med studien vill jag undersöka hur lärarna kan utveckla och förbättra sin verksamhet genom att samarbeta ämnesövergripande i arbetslaget. Med projektet som utgångspunkt i arbetet, görs en beskrivande analys av ämnesövergripande samarbete i projektet och vilka möjligheter och hinder som kan förekomma med arbetssättet. Syftet är också att visa att lärarna kan utvecklas genom utbyte av erfarenheter när de samarbetar i SamBo. Uppsatsen bygger på en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningar där intervjuer och enkäter har använts. Frågorna har baserats på teorier om ämnesövergripande undervisning och arbetslagsarbete samt på läroplaners kunskapsmål. Slutresultatet visar att lärarna är positiva till arbetssättet och medvetna om att ämnesövergripande undervisning i projektform medför att eleverna utvecklas kunskapsmässigt samt att de tar mer ansvar för sina studier. Faktorer som gör att lärarna är positiva till arbetssätt är bl.a. att de anser att undervisningsformen stimulerar eleven till eget kunskapande och lärarna känner trygghet via det stöd som de får av sina kollegor i det pedagogiska vardagsarbetet. Resultatet visar emellertid att förändringsarbete kan vara resursmässigt krävande och lärarna anser att man måste ha tålamod och uthållighet för att lyckas i denna process.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur användandet av modeller kan påverka elevernas resultat i ritningsläsning. I undersökningen deltar 28 elever som går på byggprogrammet. Eleverna har gjort ett test med tre vyer som är avbildade från två håll. Elevernas uppgift var att avbilda från ett tredje håll. Testet genomfördes vid två tillfällen, med tre veckors mellanrum. Första gången gjorde eleverna testet utan modeller och vid andra tillfället hade de modeller till hjälp. På första testet, utan modellerna, hade åtta elever alla rätt. När sedan samma test genomfördes med de tillverkade modellerna hade tjugo elever alla rätt. Undersökningen visar att resultatet blev bättre när eleverna hade modellerna till hjälp.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om kunskaperna hos våra elever ökar inom ritningsläsning, genom att eleverna befinner sig i en miljö med ett verkligt objekt.Vi har utfört ett kvasiexperiment med två grupper, där den ena har fungerat som kontrollgrupp. Kontrollgruppen har genom hela experimentet befunnit sig i en traditionell klassrumsmiljö, medan försöksgruppen i halva experimentet har befunnit sig i miljön med det verkliga objektet. Genom att jämföra provresultaten mellan grupperna, har vi fått fram ett kvantitativt resultat, där eleverna i försöksgruppen förbättrade sina resultat betydligt, i motsats till eleverna i kontrollgruppen. Det tyder på att fler elever i försöksgruppen, fick sina lärstilar tillgodosedda i det verkliga objektet.