Spelling suggestions: "subject:"ändrad användning"" "subject:"hindrad användning""
1 |
Lagstiftning och tillstånd vid ändrat användningsområde av komplementbyggnader : En fråga om avstyckning, bygglov och strandskyddsdispensEliasson, Ida, Tongring, Frida January 2021 (has links)
I Sverige finns inget krav på bygglov vid uppförande av en komplementbyggnad på fastighet med en- och tvåfamiljshus. Det förekommer många lagar och lagrum där komplementbyggnader omskrivs, men att tillämpa dessa i verkligheten anses till viss del vara svårare. När avstyckning av komplementbyggnad sker inom strandskyddat område ska förrättningslantmätaren avgöra hur stor påverkan förrättningen har på strandskyddslagstiftningen. Lagstiftningen anses svårtolkad när det gäller avstyckad komplementbyggnad både inom och utanför strandskyddat område. Detta kan leda till oklarheter kring vilka tillstånd som egentligen krävs samt att lantmäterimyndigheten, länsstyrelsen och byggnadsnämnden inte alltid är överens om vad som faktiskt är möjligt att genomföra. Därför ska frågan “Hur ser lagstiftningen ut och vilka tillstånd krävs när komplementbyggnad avstyckas inom och utom strandskyddat område?” utredas i detta examensarbete. Syftet med detta arbete är att undersöka hur denna problematik kan förenklas för att bespara både lantmäterimyndigheten samt sakägare tid och ibland även kostnader. Dessutom önskas det klargöras vilka regler och principer som gäller då en komplementbyggnad avstyckas som ligger inom strandskyddat område då detta idag anses tvetydigt enligt lagstiftningen. Målet med detta arbete är att bidra till ytterligare kunskap kring ämnet och genom det besvara frågor som idag förekommer gällande komplementbyggnader samt försöka finna ett enklare förhållningssätt kring information huruvida dessa problem ska lösas. I studien har både kvantitativa och kvalitativa metoder använts. Nio intervjuer med verksamma inom området har genomförts där majoriteten bekräftade att det förekommer dilemman i dessa frågor. Vidare har fem förrättningsakter och åtta domar studerats, sammanfattats och sedan analyserats. I slutsatsen fastställs att problematiken kring lagstiftningen har funnits länge och fortfarande finns. Det förekommer efterfrågan kring tydligare lagstiftning med önskan om att det ska underlätta för både verksamma och fastighetsägare. Lagstiftning och olika intressen mellan myndigheter samt bristfälligt samarbete försvårar i vissa fall processen ytterligare.
|
2 |
ANALYS AV STATIONSHUS UPPFÖRDA 1860–1900 MED BEVARANDE- OCH ENERGIKRAV I KLIMATSKALET / ANALYSIS OF RAILWAY STATIONS BUILT BETWEEN 1860-1900 WITH PRESERVATION AND ENERGY DEMANDS REGARDING THE BUILDING ENVELOPEDahlberg, Ida, Lindblad, Jessica January 2017 (has links)
Syfte: Linde Bjur och Engström (2009) skriver att det finns 2000 äldre stationshus i Sverige och att det är en kulturhistorisk skatt. Under tidens gång har de förlorat sin status och flera rivits. Idag nyttjas ej längre flertalet byggnader inom Trafikverkets verksamhet och ska därför rivas eller säljas (Trafikverket, 2015). Fokus bör ligga vid försäljning men då uppstår nya problem. Då stationshusen skiljts från järnvägsverksamhet krävs en ändrad användning. Myndigheter kan då ställa krav likvärdig en nyproduktion, exempelvis på energianvändning. 2020, när nya direktiv sätts från Europaparlamentet och rådet (EU) på energihushållning blir kraven strängare, bebyggelse ska motsvara NNE-hus. Boverkets byggregler (BBR) beskriver dock att fall vid ombyggnad kan ha som enda mål att eftersträva specifika U-värden. De förändringar som då bör göras för att uppnå energikraven i stationshus från 1860-1900 kan komma att påverka stationshusets insida och/eller utsida vilket då inskränker på bevarandekrav. Målet med denna studie är att undersöka möjligheter om byggtekniska detaljer som praktiskt behöver och kan utföras för att uppnå energikraven 2020 vid ändrad användning för stationshus med kulturhistoriskt värde och bevarandemärkning. Metod: I denna studie används både kvalitativa- och kvantitativa metoder. Arbetet inkluderar fem fallstudier med fem tillhörande intervjuer och beräkningar gällande energianvändning. Beräkningar görs för byggtekniska detaljer (U-värden) och för hela byggnaden (specifik energianvändning) genom ett beräkningsprogram. Resultat: Denna studie visar att U-värden i klass med ett NNE-hus i helt klimatskal är starkt problematiskt att nå då bevarandekrav gäller och om byggnaden är uppförd 1860-1900. Detta då de äldre byggnadernas byggtekniska detaljer har hög värmegenomgång i sitt ursprungsläge och kräver mer tilläggsisolering än en modern byggnad. Den byggtekniska lösningen som verkar mest positivt för både bevarandekrav och U-värdeskrav är isolering av vindsbjälklaget om vindsutrymme kan avvaras. Detta då ingen del som berörs av bevarandekrav exteriört förvanskas och är lättast att genomföra praktiskt. Konsekvenser: De slutsatser som kan dras från denna studie är i linje med BBRs rekommendationer. BBR beskriver att ”om vindsutrymmet inte är avsett att vara uppvärmt kan isoleringen placeras i vindsbjälklaget” (BFS 2011:26). Även ägare har visat sig vara mest positiva till isolering av taket samtidigt som just isolering av vindsbjälklaget kan vara negativt då det tar upp annars disponibel yta. Begränsningar: Varje byggnad som ansöker om ändrad användning eller genomgår en större ombyggnad kan tvingas uppnå tidsenliga krav på energiförbrukning. I studien undersöks specifikt stationshus uppförda 1860–1900 med bevarandekrav. Andra byggnader som uppkommit under samma tidsspann kan förväntas ha någon form av bevarandemärkning. Därför kan denna studie tillämpas generellt på byggnader från nämnt tidsspann som möter liknande problematik, dock kan resultatet bara tillämpas där vindsutrymmet kan avvaras.
|
3 |
Konvertering av industribyggnad till flerbostadshus : En samhällsnyttig utmaning / Conversion of industrial building to apartment building : A socially useful challengeBack, Sofie, Cederlöf, Emil January 2023 (has links)
Denna studie undersöker möjligheten att ge tomma industribyggnader, med ettbetydande kulturhistoriskt och arkitektoniskt värde, nytt liv genom att konverteradem till bostäder. I takt med att staden växer och bostadsbehovet ökar, finns detfortfarande en betydande mängd industribyggnader som inte längre har någonanvändning. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som bör beaktasvid val av lämpliga byggnader för konvertering och hur man kan bevara deraskulturhistoriska och arkitektoniska värden, samtidigt som de möter dagensbostadsbehov.Studien kommer att undersöka de viktigaste behoven inom boende och utforskahur dessa kan kombineras i en konverterad industribyggnad. Genom att bevarade arkitektoniska och kulturhistoriska värdena, samtidigt som man anpassar sigtill moderna bostadskrav, kommer resultatet av studien att tillämpas iutformningen av ett nytt flerbostadshus. En planlösning kommer att presenterassom ett förslag, som illustrerar hur man kan integrera de bevarade värdena i enmodern boendemiljö.Denna undersökning har potential att ge värdefulla insikter för att ta vara påbefintliga resurser och samtidigt bevara stadens kulturhistoria och arkitektoniskaarv. Genom att omvandla tomma industribyggnader till bostäder kan stadenmöta den ökande efterfrågan på bostäder på ett hållbart och resurseffektivt sätt.
|
4 |
Ombyggnad och ändrad användning av en kulturhistorisk värdefull skola från 1850 / Reconstruction and changed use of a cultural-historical valuable school from 1850Jörnklev, Sebastian January 2019 (has links)
Att utnyttja befintliga byggnader som annars står tomma kan vara en del av lösningen på problemet gällande bostadsbrist i Sverige. Vid ändring av äldre bebyggelse som är det viktigt att beakta de kulturhistoriska och arkitektoniska värdena. Vid ombyggnation till bostäder och energieffektivisering är det viktigt att detta genomförs varsamt på äldre värdefull bebyggelse. Syftet med arbetet är att bidra till en ökad förståelse för hur en äldre byggnads arkitektoniska och kulturhistoriska värden kan bevaras trots att det sker en funktionsändring från en verksamhet till en annan. Målet för arbetet är att undersöka hur en gammal skolbyggnad kan ändras till bostäder samtidigt som kulturella och arkitektoniska värden bibehålls, energianvändningen minskar och funktionella bostäder skapas. Arbetet baseras på en fallstudiebyggnad som är en skolbyggnad från 1850 som ligger i Vanstad, Skåne. En inledande litteraturgenomgång behandlar äldre bygg- och installationstekniska lösningar, kulturvärde och kvalitéer i bostäder. Vilka regelverk som skall följas vid ombyggnation och ändrad användning, utformningskrav enligt BBR och energieffektiviseringsåtgärder vid ombyggnation behandlas också. Även fyra exempel gällande energieffektiviseringar av äldre tegelbyggnader studeras. Fallstudiebyggnaden är inte K-märkt men pekas ut som värdefull och värd att bevara i handlingar tillhandahållna av Sjöbo kommun. Generellt så rekommenderas det att byggnader uppförda före 1900-talet skall bevaras i så autentiskt skick som möjligt. Utifrån insamlad information genom inventering av arkivmaterial och inventering av fallstudiebyggnaden tas en beskrivning av fallstudiebyggnaden fram, som ligger till grund för utvecklingen av ett utformningsförslag för ändring av skolbyggnaden till bostadsändamål. Det efterfrågas mindre lägenheter från Sjöbo kommun vilket utformningsförslaget tagit hänsyn till. Utformningsförslaget resulterade i 7 stycken lägenheter där 6 av 7 har en boarea mellan 35 m2 och 55 m2. På grund av byggnadens ålder och äldre byggnadstekniker så når byggnaden inte upp till dagens energikrav. Förslaget till bostadsutformning inkluderar åtgärder som bedöms vara möjliga att genomföra för att sänka energianvändningen. Varje lägenhet granskas också för att kontrollera vilka kvalitéer som uppnås i bostäderna. De åtgärder som förespråkas är: tilläggsisolering av ytterväggar och yttertak, tätning av klimatskal, byte av ventilationssystem, uppvärmningssystem, installation av solceller samt förbättring av fönster och dörrar. Resultatet visar hur det går att utforma funktionella bostäder i en äldre kulturhistoriskt värdefull byggnad. Att tillämpa energieffektiviseringsåtgärder för minskad energianvändning och förbättrat inomhusklimat påvisas också i resultatet. Gällande lönsamheten i genomförandet sett till ombyggnation, ändrad användning, energieffektivisering och lägenhetsutformning kan vidare studier ske mer ingående på den konkreta energibesparingen och LCC-kalkyler för vidare ekonomisk insikt. / To use existing buildings that would otherwise be empty could be a part of the solution regarding the housing shortage in Sweden. When changing older buildings, it is important to consider the cultural and architectural values. When changing usage to dwellings and improving energy efficiency it is important that it is carried out carefully on older valuable buildings. The purpose of the work is to contribute to an increased understanding of how the architectural and cultural-historical values of an older building can be preserved despite a change in use from one function to another. The goal of the work is to examine how a cultural-historical valuable building can be changed to functional dwellings in conjunction with reduced energy usage. The work is based on a case study of a school building from 1850 in Vanstad, Skåne. An introducing review of theory is a bout older building and installation solution, cultural value and qualities in dwellings. Which acquis to follow during reconstruction and change of usage, design requirements according to BBR and actions to reduce energy usage. Four different studies regarding reduction in energy usage on older brick buildings are studied. The case study building is not K-marked but is pointed out as a valuable building that is worth preserving in documents from Sjöbo. It is recommended that buildings constructed before the 1900s should be kept as authentic as possible. Based on information gathered through inventory of archive material and inventory of the case study building a description on the case study building is made which is the basis for a design proposal for changed usage from school building to housing. Sjöbo is requesting smaller apartments which the design proposal considers. The design proposal resulted in 7 apartments where 6 out of 7 has a living space between 35 m2 and 55 m2. Because of the buildings age and older building techniques the building does not reach todays energy requirement. The design proposal documents which actions that is possible to implement to reduce the energy usage. Every apartment is reviewed to control which qualities is achieved in the dwellings. The measures advocated is: additional insulation on walls and roof, sealing of the climate shell, change of ventilations system, heating system, installation of solar cells and improvement of window and doors. The result shows how it is possible to design functional dwellings in an older cultural-historical valuable building. To apply energy efficiency measures to reduce the energy usage and improving the indoor climate is also demonstrated in the result. Regarding profitability considering reconstruction, changed usage, reduction in energy usage and design of dwellings more in-depth studies could be made regarding the actual energy savings and LCC calculations for further economic insight.
|
Page generated in 0.0664 seconds