Syfte: Linde Bjur och Engström (2009) skriver att det finns 2000 äldre stationshus i Sverige och att det är en kulturhistorisk skatt. Under tidens gång har de förlorat sin status och flera rivits. Idag nyttjas ej längre flertalet byggnader inom Trafikverkets verksamhet och ska därför rivas eller säljas (Trafikverket, 2015). Fokus bör ligga vid försäljning men då uppstår nya problem. Då stationshusen skiljts från järnvägsverksamhet krävs en ändrad användning. Myndigheter kan då ställa krav likvärdig en nyproduktion, exempelvis på energianvändning. 2020, när nya direktiv sätts från Europaparlamentet och rådet (EU) på energihushållning blir kraven strängare, bebyggelse ska motsvara NNE-hus. Boverkets byggregler (BBR) beskriver dock att fall vid ombyggnad kan ha som enda mål att eftersträva specifika U-värden. De förändringar som då bör göras för att uppnå energikraven i stationshus från 1860-1900 kan komma att påverka stationshusets insida och/eller utsida vilket då inskränker på bevarandekrav. Målet med denna studie är att undersöka möjligheter om byggtekniska detaljer som praktiskt behöver och kan utföras för att uppnå energikraven 2020 vid ändrad användning för stationshus med kulturhistoriskt värde och bevarandemärkning.   Metod: I denna studie används både kvalitativa- och kvantitativa metoder. Arbetet inkluderar fem fallstudier med fem tillhörande intervjuer och beräkningar gällande energianvändning. Beräkningar görs för byggtekniska detaljer (U-värden) och för hela byggnaden (specifik energianvändning) genom ett beräkningsprogram. Resultat: Denna studie visar att U-värden i klass med ett NNE-hus i helt klimatskal är starkt problematiskt att nå då bevarandekrav gäller och om byggnaden är uppförd 1860-1900. Detta då de äldre byggnadernas byggtekniska detaljer har hög värmegenomgång i sitt ursprungsläge och kräver mer tilläggsisolering än en modern byggnad. Den byggtekniska lösningen som verkar mest positivt för både bevarandekrav och U-värdeskrav är isolering av vindsbjälklaget om vindsutrymme kan avvaras. Detta då ingen del som berörs av bevarandekrav exteriört förvanskas och är lättast att genomföra praktiskt.    Konsekvenser: De slutsatser som kan dras från denna studie är i linje med BBRs rekommendationer. BBR beskriver att ”om vindsutrymmet inte är avsett att vara uppvärmt kan isoleringen placeras i vindsbjälklaget” (BFS 2011:26). Även ägare har visat sig vara mest positiva till isolering av taket samtidigt som just isolering av vindsbjälklaget kan vara negativt då det tar upp annars disponibel yta. Begränsningar: Varje byggnad som ansöker om ändrad användning eller genomgår en större ombyggnad kan tvingas uppnå tidsenliga krav på energiförbrukning. I studien undersöks specifikt stationshus uppförda 1860–1900 med bevarandekrav. Andra byggnader som uppkommit under samma tidsspann kan förväntas ha någon form av bevarandemärkning. Därför kan denna studie tillämpas generellt på byggnader från nämnt tidsspann som möter liknande problematik, dock kan resultatet bara tillämpas där vindsutrymmet kan avvaras.

Sweden has formulated ambitious energy goals which signify that by year 2050 the energy usage should be halved. One of the objectives is the reduction of energy usage by 20% by year 2020 and that it should be compared to the usage of energy from 1995. In parallel with increased energy requirements for buildings the demand on housing conservation, by highlighting also buildings from the last 50 years as part of the building heritage, continues to enhance, which in theory means that there is a conflict between these. The law will never be able to point out unique buildings and PBL (planning and building act) is not especially concrete. The National Housing Board has tried to make this more concrete by the new BBR regulations though there are still an enormous variety of interpretations. This report deals with the conflict between conservation requirements and additional insulation of the building envelope and is limited to multi-residential buildings built between the years 1945 and 1975. It is the stock with the greatest energy consumption and that is where the big challenge lies. The question is whether in practice it is no conflict between conservation requirements and additional insulation of the building envelope and what it in this case depends. With the support of background facts, interview questions were formulated for different participants. By interviews with property-owners, municipalities and other partners it has been shown that the creation of zoning determines whether a property has been preserved. In municipalities with a metropolitan character the interest in conservation issues are the greatest and Stockholm municipality distinguishes itself, providing significant space in regards to this subject. The smaller municipalities do not believe in that the preservation of our multi-residential buildings are central but that there lies a greater problem in areal density and that eventually great portions of the genuine country will disappear. Only in isolated cases, conservation requirements became an obstacle in performing façade renovations. Property owners are interested in the conservation issue; however, it must be weighed against the economic condition and therefore is it in sight of what is a good conservation. / Sverige har formulerat ambitiösa energimål som innebär att till år 2050 ska energianvändningen halveras, där ett delmål är minskning med 20 % till år 2020 och det ska jämföras med energianvändningen från år 1995. Parallellt med ökade energikrav för byggnader ställs det även allt högre krav på husens bevarande, vilket teoretiskt innebär att det ligger en konflikt mellan dessa. Lagen kommer aldrig att kunna peka ut unika byggnader och PBL (plan- och bygglagen) är inte särskilt konkret. Nu har Boverket försökt konkretisera genom nya BBR reglerna, men det finns ändå oerhört mycket plats för tolkningar. Denna rapport behandlar konflikten mellan bevarandekrav och tilläggsisolering av klimatskalet och är begränsad till flerbostadshus byggda mellan åren 1945 och 1975. Det är det bestånd som har störst energiåtgång och det är där den stora utmaningen ligger. Frågan är om det i praktiken ligger någon konflikt mellan bevarandekrav och tilläggsisolering av klimatskalet och vad den i så fall beror på? Med stöd av bakgrundsfakta har intervjufrågor formulerats till olika aktörer. I intervjuer med fastighetsägare, kommuner och övriga parter har det visat sig att utformningen av detaljplanen är avgörande för om en fastighet kan bevaras. I kommuner med storstadskaraktär är intresset för bevarandefrågorna störst och Stockholms kommun utmärker sig, där dessa frågor getts störst utrymme. De mindre kommunerna anser inte att bevarandet av våra flerbostadshus är centralt utan där är det ett större problem att områdena förtätas och att på sikt stora delar av den genuina landsbygden kommer att försvinna. Endast i enstaka fall har bevarandekraven blivit ett hinder för att utföra fasadrenoveringar. Fastighetsägare är intresserade för bevarande frågan men detta måste vägas mot ekonomiska förutsättningar och därför skiljer det i synen om vad som är ett gott bevarande

Studien undersöker om behovsstyrning av inomhusbelysning, ventilationssystem och värmesy- stem är ett effektivt sätt att modernisera kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Moderniseringen ska vidare kunna ske utan att förändringen inskränker på byggnadernas individuella bevaran- dekrav. Undersökningen har genomförts på tre byggnader i Lunds kommuns fastighetsbestånd. Byggnaderna som ingår i studien är Ekska huset som uppfördes år 1823, Lunds konsthall som uppfördes år 1956 och Vårfruskolan som byggdes år 1868. Samtliga byggnader innehar ett kul- turhistoriskt värde.Intervjuer med specialister inom byggnadsbevarande, el, ventilation och värme har genomförts för att skapa en förståelse för respektive ämne. Insamlat teoretiskt material har legat till grund för de frågeställningar vi tagit med till intervjuerna. Specialisternas djupgående kunskap och mångåriga erfarenheter har varit nyckeln i analysen av det teoretiska materialet. De förslag på moderniseringar som är framtagna genom studien grundas sammantaget såväl i tidigare forsk- ning som verkliga erfarenheter.Den teknik som används för att behovsstyra olika installationer är fysiskt liten och kan ofta installeras på befintliga installationer. Detta innebär att energieffektiviseringar kan uppnås utan större synliga ingrepp på byggnaderna. Behovsstyrning av installationerna kan därför imple- menteras utan att inskränka på kulturhistoriskt värdefulla byggnaders bevarandekrav.En större mängd styrteknik kan medföra stora energibesparingar. Samtidigt kan modernisering- arna resultera i ökade investerings-, drift- och underhållskostnader. Individuella bedömningar avgör därför hur mycket teknik som är ekonomiskt lönsamt att installera för varje specifik byggnad. / This thesis explores whether, demand-controlled lighting, ventilation and heating is an effective way of modernizing buildings with cultural heritage values. Furthermore, the possibility of modernizing the buildings should not interfere with the individual conservation requirements.A survey has been carried out on three buildings of cultural importance in Lund. The buildings included in the study are Ekska huset built in 1823, Lunds konsthall built in 1956 and Vårfrus- kolan built in 1868.Specialists within the building conservation, electricity, ventilation and heating sectors have been interviewed for the purpose of creating an understanding of the respective subjects. Gath- ered theoretical material has provided the basis for the questions during the interviews. The in- depth knowledge and multiple years of professional experience of the interviewees has been the key in analyzing the theoretical material. The proposals for modernization that have been brought forward through the study is founded in prior research as well as real experiences.The technology used to control the different installations on demand, are physically small and can often be implemented on existing systems. This means that energy efficiency can be achieved without greater visible intervention to the buildings. Demand controlled installations can therefore be implemented without interfering with the conservation requirements of build- ings with a cultural heritage value.A greater amount of control technology can contribute to greater energy savings. However, modernizations can result in increased investment, operating and maintenance costs. Individual assessments therefore determine how much technology is financially beneficial to install for each specific building.

Sveriges kulturhistoriska bebyggelse bär viktiga historiska spår och har varit en starktbidragande faktor till samhällets utveckling. Dessa byggnader utgör konkretahistorieberättare som åskådliggör hur samhället har förändrats med tiden. Bevarandet avhistoriska byggnader av detta slag, är därför mycket viktigt för att dessa värden inte skallgå förlorade. Respektive kommun har i detaljplanen möjlighet att skydda bevarandevärdbebyggelse genom att skapa varsamhets- och skyddsbestämmelser för de fastigheter ochområden som anses vara värdefulla ur ett kulturhistoriskt perspektiv. De flesta av dessabyggnader tillhör dock äldre byggnadsbestånd och kräver därför regelbundet underhållsochrenoveringsarbete för att överleva och uppfylla dagens krav på såväl energieffektivitetsom intern komfort. I renoveringsfasen för denna typ av bebyggelse uppstår emellertidofta komplikationer, då byggnadernas arkitektoniska värdebärare inte får förvanskas.Östra Sätra i Gävle, är utnämnt till riksintresse och kulturhistoriskt värdefullt till grund försin tidstypiska miljonprogrammsarkitektur med trafikseparering. Fastighetsbolaget ABGavlegårdarna, som äger och förvaltar husen i Östra Sätra, har vid renoveringen av ettantal punkthus i området, erfarit merkostnader till följd av varsamhetskraven för området.Merkostnaderna uppkom till följd av att konventionella tekniska lösningar och materialvalinte kunde tillämpas vid renoveringen.Detta examensarbete syftar till att kvantifiera dessa merkostnader med målsättningen attutgöra ett underlag för AB Gavlegårdarna för fortsatt dialog med Gävle Kommun, medavseende på det fortsatta förnyelsearbetet i Östra Sätra. Arbetet avgränsas till trepunkthus, Pinnmovägen 26, Glaciärvägen 23 och Glaciärvägen 21, där merkostnaderna förbalkonger, fasadbeklädnad och fönster ligger i fokus.Resultatet visar betydande merkostnader för samtliga av de studeradebyggnadskomponenterna. Merkostnaden för balkonger, fasadbeklädnad och fönsteruppgick till 22,6%, 1,7% respektive 0,5% av den totala renoveringskostnaden förrespektive punkthus.För att minimera merkostnaderna och motsättningarna för dessa typer avrenoveringsprojekt krävs tidig dialog mellan fastighetsägare och bygglovshandläggare,med en tydlig beslutsgrund i en antikvarisk förundersökning. / The Swedish stock of heritage buildings carries important historical trails and has been amajor contributing factor to the development of society. These buildings constitutespecific storytellers that illustrate how society has developed over time. The preservationof heritage buildings of this kind is therefore very important in order to assure that thesevalues are not lost over time. Each township has an opportunity to preserve thesebuildings by creating regulations in the zoning-plan with respect to cultural values.Buildings like these often belong to older building stocks and require regular maintenanceand renovation work in order to survive and meet today's demands regarding energyefficiency and internal comfort. In the renovation phase of this type of buildings,complications often occur due to the prohibition to vitiate historical buildingsarchitectural values.The east part of Sätra, in Gävle, is declared to be a historically valuable district of nationalinterest due to its million-program architecture with traffic separation. The district isowned by the property management company AB Gavlegårdarna who has experiencedlarge additional costs during the renovation phase of some tower blocks in the area, due tothe regulations of cultural values. These additional costs occur due to the fact thatconventional construction techniques and materials could not be used during therenovation.This thesis aims to quantify these additional costs with the goal to provide a basis for ABGavlegårdarna for a continued dialogue with the municipality of Gävle, with respect to theongoing renewal of Eastern Sätra. The thesis is confined to three tower blocks,Pinnmovägen 26 Glaciärvägen 23 and Glaciärvägen 21 where the additional cost ofbalconies, building plaster and windows are in focus.The results show significant additional costs for all of the studied building components.The additional cost for balconies, building plaster and windows amounted to 22,6%, 1,7%and 0,5% of the total renovation cost for each of the tower blocks.Minimizing the additional costs and contradictions of these types of renovation projectsrequire early dialogue between the property owners and the building permitadministrators with basis in a properly executed antiquarian investigation.