The revival of citizenship deprivation raises numerous normative, legal and practical concerns. Although citizenship deprivation is not new, it has become crucial to further discuss this with regards to recent law amendments and practices on citizenship deprivation by many democratic states. Sweden is still one of few countries where citizenship is an absolute right protected by constitutional law. Nonetheless, politicians in Sweden have, over the last years, discussed the possibilities to enact the constitution to legalise denationalisation based on national security grounds. Several motions have been submitted to investigate these possibilities, but no amendments have yet been proposed.  The thesis aims, therefore, to examine whether there are legal obstacles that limit the possibilities to introduce a new provision on citizenship deprivation in Sweden. The main research question is: Are there legal obstacles to tackle terrorism through denationalisation in Sweden? To answer this question, the legal dogmatic methodology is used. The study analyses legislative sources, case law and doctrinal literature. It also reviews national regulations on citizenship deprivation in five European countries that have reformed their Citizenship Acts.  The study concludes that there are several legal obstacles in both international and EU law that limit the possibilities to denationalise citizens. However, it is not entirely illegal to deprive individuals of their citizenship. To introduce the possibility of citizenship deprivation in Sweden, the provision should fulfil the following criteria: a) denationalisation should not render a person stateless, b) the provision should not be discriminatory and apply to all citizens with dual citizenship, regardless of how they became citizen, c) prior to making the decision on denationalisation, a proportionality assessment between the individual's interest and the state's interest should be applied, d) denationalisation should have a legitimate purpose and it should be the least burdensome procedure to achieve this purpose, e) Swedish law should identify the crimes that can lead to denaturalisation, f) the decision on denaturalisation should be made at the same trial as the person in question is convicted, g) the individual should have the possibility to appeal the decision and his right to a fair trial is granted.  To conclude, the thesis emphasises that the collective development in national laws and practices on citizenship deprivation will potentially lead to a new interpretation of both EU and international law on human rights.

Previous research, which addresses the view of the revocation of citizenship for terrorist-related persons, is seemingly critical. It illustrates a lot of problems that an initiation of this action can cause, but despite this, a social debate is underway in Sweden about introducing this particular opportunity. What is really advocated in the Swedish social debate regarding this? The purpose of the study is, by using an argumentative analysis, to see which recurring themes and arguments are expressed in the Swedish social debate. These are then linked to socialistic, liberalistic and conservative views of citizenship in terms of a discussion. The results of the study shows that a number of themes and arguments are visible in the social debate, where it is argued about everything from IS-supporters being citizens regardless of action, to not having the right to take part in the society at all. The majority of the debaters are in favor of some types of action. The conclusion points to the fact that a conservative approach in the examined social debate is dominant, based on that the arguments mostly advocates some kind of action and responsibility. Given that radicalization is a result of exclusion, the conclusion also sheds lights on that lowering the evidence requirements would probably be the most optimal solution for Sweden when it comes to dealing with returning IS-supporters. / Tidigare forskning, som behandlar synen på återkallande av medborgarskap för personer med anknytning till terrorism, är till synes kritiskt inställd. Forskningen visar en hel del problematik ett införande av detta kan medföra, trots det pågår en samhällsdebatt i Sverige om att möjliggöra det. Syftet med studien är att med hjälp av en argumentationsanalys se vilka återkommande teman och argument som uttrycks i den svenska samhällsdebatten om återvändande IS-anhängare och ett återkallande av deras svenska medborgarskap. Detta återknyts sedan till socialistisk-, liberalistisk- och konservativ medborgarskapssyn i form av diskussion. Resultatet av studien visar att ett antal teman och argument synliggörs i samhällsdebatten, där det argumenteras om allt från att IS-anhängare är medborgare oavsett handling, till att de inte har rätt att ta del av det svenska samhället alls på grund av IS handlingar. Den övervägande delen debattörer är förnågon typ av åtgärd. Slutsatsen pekar mot att ett konservativt synsätt i den undersökta samhällsdebatten är dominerande, baserat på att de argument som framförs mestadels argumenterar för någon form av agerande och ansvarsutkrävande. Utifrån att radikalisering är ett resultat av exkludering är slutsatsen att en sänkning av beviskraven förmodligen skulle vara den mest optimala lösningen för Sverige när det gäller hanteringen av återvändande IS-anhängare istället för att återkalla deras svenska medborgarskap.

Varumärkesplacering i digitala spel i samband med belöning och bestraffning harundersökts i denna studie. Resultat från tidigare studier på varumärkesplacering i spelanvändes i utformningen av undersökningen. Tidigare undersökningar av belöningoch bestraffning och dess inverkan på minnet studerades också. Detta kan vara förstagången som varumärkesplacering i digitala spel undersöks i samband med interaktivbelöning och bestraffning.Två versioner av spelet Supertuxkart skapades för undersökningen; den ena medbelönings- och bestraffningsåterkoppling och den andra utan. Deltagare från Kina ochSverige medverkade i experimentet.Undersökningen visade att varumärken med belöning eller bestraffning har tydligaeffekter på deltagarnas memorering av varumärken. Detta verkar gälla oberoende avdeltagarnas kulturella bakgrund, genus eller erfarenhet av digitala spel. Resultatetvisade även att bestraffning inte nödvändigtvis leder till en negativ inställning hosdeltagarna i samband med varumärkesplacering. Vidare studier behövs för att bättreförstå inställningsförändring i detta sammanhang.