No description available.

No description available.

Examensarbetet studerar de problem som uppstår på dagens återvinningscentraler i Växjö, Ljungby och Linköping. Resultatet redovisas i form av en ny återvinningscentral i Växjö som löser problemen.

Detta examensarbete är utfört för att ge Växjö kommun ett underlag för utformning av en ny ÅVC på Häringetorp. Återvinningscentralen ska vara estetisk tilltalande för att öka trivsel för både brukare och personal. Vid utformning måste hänsyn till trafiksäkerheten tas för att undvika problem. Utformningen påverkar även sorteringskvalitén hos det sorterade avfallet, Resultatet uppnås genom att forska, granska och utreda. Utöver detta ska dessutom utformningen av återvinningscentralen påverka sorteringskvalitén på så vis att det ska vara enkelt konstruerat samt att det ska finnas en välbetänkt yta med utrymme för att sortera avfallet.

<p>Den ökade konsumtionen i samhället gör att vi producerar allt större mängder avfall. För att minska avfallets negativa effekter på hälsan och den omgivande miljön behövs en god avfallshantering. Ett steg mot ökade möjligheter att återanvända och återvinna material togs under 1980-talet, då befintliga soptippar började utvecklas till återvinningscentraler.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att jämföra utformningen och arbetsmiljön vid två nya återvinningscentraler, och även jämföra dem med tidigare studerade återvinningscentraler i Sverige. Dessutom ska ett förslag på utformning av framtidens återvinningscentral tas fram.</p><p>Genom intervjuer och enkäter till besökare och anställda, samt observationer av besökare och av anläggningarna, kunde skillnader identifieras. I jämförelse med besökarna på de tidigare studerade återvinningscentralerna, så ansåg besökarna på de två nya att det var lättare att veta vilken container avfallet skulle placeras i. De ansåg även att det var lättare att lokalisera var på området den aktuella containern var placerad. Besökarna var mycket positiva till servicen och var mer intresserade av att få information om vilken nytta sorteringen har gett. De anställda på de nya återvinningscentralerna ansåg att den fysiska tröttheten var lägre efter en arbetsdag än de anställda på de tidigare studerade, och färre ansåg att hanteringen av farligt avfall utgjorde en skaderisk.</p><p>Resultaten visar på att både besökare och anställda är mycket nöjda med de nya återvinningscentralerna, men samtidigt kan hela tiden förbättringar göras. Studiens resultat, tillsammans med ett arbete med idéframtagning, ledde till ett förslag på utformning av framtidens återvinningscentral. Förslaget fokuserar på att guida besökaren rätt med hjälp av en tydlig utformning som ger en bra överblick. Information i form av väl synlig skyltning och frågeterminaler ska ytterligare förenkla för besökaren att sortera rätt och på så sätt underlätta för de anställda. Hjälpmedel placeras synligt för att de ska användas och minska skaderisker vid lyft, och för att öka återanvändning ges även Myrornas container en tydlig placering.</p>

Den ökade konsumtionen i samhället gör att vi producerar allt större mängder avfall. För att minska avfallets negativa effekter på hälsan och den omgivande miljön behövs en god avfallshantering. Ett steg mot ökade möjligheter att återanvända och återvinna material togs under 1980-talet, då befintliga soptippar började utvecklas till återvinningscentraler. Syftet med detta examensarbete är att jämföra utformningen och arbetsmiljön vid två nya återvinningscentraler, och även jämföra dem med tidigare studerade återvinningscentraler i Sverige. Dessutom ska ett förslag på utformning av framtidens återvinningscentral tas fram. Genom intervjuer och enkäter till besökare och anställda, samt observationer av besökare och av anläggningarna, kunde skillnader identifieras. I jämförelse med besökarna på de tidigare studerade återvinningscentralerna, så ansåg besökarna på de två nya att det var lättare att veta vilken container avfallet skulle placeras i. De ansåg även att det var lättare att lokalisera var på området den aktuella containern var placerad. Besökarna var mycket positiva till servicen och var mer intresserade av att få information om vilken nytta sorteringen har gett. De anställda på de nya återvinningscentralerna ansåg att den fysiska tröttheten var lägre efter en arbetsdag än de anställda på de tidigare studerade, och färre ansåg att hanteringen av farligt avfall utgjorde en skaderisk. Resultaten visar på att både besökare och anställda är mycket nöjda med de nya återvinningscentralerna, men samtidigt kan hela tiden förbättringar göras. Studiens resultat, tillsammans med ett arbete med idéframtagning, ledde till ett förslag på utformning av framtidens återvinningscentral. Förslaget fokuserar på att guida besökaren rätt med hjälp av en tydlig utformning som ger en bra överblick. Information i form av väl synlig skyltning och frågeterminaler ska ytterligare förenkla för besökaren att sortera rätt och på så sätt underlätta för de anställda. Hjälpmedel placeras synligt för att de ska användas och minska skaderisker vid lyft, och för att öka återanvändning ges även Myrornas container en tydlig placering.

Folk tenderar att flytta till urbana områden för att studera, hitta jobb och få bättre möjligheter. Befolkningen i stora städer har ökat mycket och det kommer även att öka ännu mer. Därför är stadsplanering eller samhällsplanering viktigt och ett av de viktigaste områdena är avfallshantering där avfall från hushåll hanteras. För att bygga avfallshanteringsanläggning som återvinningscentraler behöver man planera noga och miljötänkande är viktigt. För att kunna lokalisera optimala ställen behöver man GIS-teknik. Med hjälp av den tekniken finns det möjlighet att göra analys och även skapa kartor som kan till exempel ingå i översiktsplanen och detaljplanen. Platsbestäm-ningen är det viktigaste att ta fram i planeringsstadiet innan man kan börja med andra processer därför att felplacering kan orsaka problem som miljö, säkerhetspro-blem för invånare och ekonomisk förlust för myndigheten eller staten för justeringar och omplaceringar. I dagsläget finns det inte så mycket tekniska lösningar som skulle underlätta för platsbestämningen.I utvecklingsländer saknas fungerande avfallshantering och många slänger skräp över-allt. Därför har studien mest fokus på utvecklingsländer där återvinningscentraler behöver byggas. Syfte med arbetet är att hitta optimala platser för en återvinnings-central med GIS- lösningar.I studien utfördes fjärranalys och multikriterieanalys för att hitta de optimala plat-serna för återvinningscentraler. Övervakad klassificering användes för extrahering av klasser. Data från Open Street Map hämtades för komplettering av data för saknade faktorer. AHP-metoden utfördes för att vikta faktorerna. Metoden weighted linear combination användes för beräkning av slutresultat. Arbetet gav positivt resultat och lösningen kommer att vara användbar för framtagande av detaljplan och översikts-plan för en återvinningscentral. Metoden kommer att vara användbart vilket är må-let för det här arbetet dock behövs bättre data och mer analys av faktorer. / People tend to move to urban areas to study, find jobs, and get better opportunities. The population of big cities has increased, and it will also increase even more. Therefore, urban planning or community planning is important and one of the most important areas is waste management where waste from households is managed. In order to build waste management facilities as recycling centers, one needs to plan carefully, and environmental thinking is important. In order to locate optimal places, you need GIS technology. With the help of this technique, it is possible to make analysis and create maps that can, for example, be included in the master plan and the detail plan. The site provision is the most important thing in developing of planning stage before one can start with other processes because misplacement can cause problems like environment issues, security problems for the inhabitants and financial loss for the authority or the state for adjustments and relocations. At pre-sent, there are not many technical solutions that would facilitate location determina-tion.In poor countries, there is a lack of functioning waste management and many throw trashes everywhere. The study therefore has focus in developing countries where re-cycling centers need to be built. The purpose of the work is to find optimal places for recycling centers with GIS solutions.In the study, remote sensing and multi-criteria analysis were performed to find the optimal places for recycling centers. Supervised classification was used to extract classes. Data from Open Street Map was retrieved to supplement data for missing factors. The AHP method was performed to weight the factors. The weighted linear combination method was used to calculate the result. The work gave positive results and the solution will be useful for developing a detailed plan and overview plan for recycling centers. The method will be useful, which is the goal of this work, but im-proved data and more analysis of factors are needed.

Konsumtionen är ett miljöproblem i Sverige och den behöver ställas om mot en mer cirkulär ekonomi. En del av den cirkulära ekonomin är återanvändning. Återanvändning av saker är mer miljöeffektivt än att materialåtervinning. Trots att kommunala återvinningscentraler erbjuder möjlighet att lämna saker till återbruk slängs betydande mängder återanvändbara saker till energiåtervinning. Genom att kombinera tidigare studiers resultat kring nudging och återvinning med förutsättningarna som råder på Gävle återvinningscentral designades 3 nudges. En nudge använder en beskrivande social norm mot återbruk, en förenklar att återbruka och den sista kombinerar den förenklande nudgen med en beskrivande social norm. Dessa undersöker hur nudging som metod kan förmå avfallslämnare som avser att slänga återanvändbara saker att i stället återbruka dem. Fyra 4 hypoteser ställdes upp kring vilken effekt de framtagna nudges skulle ha och därefter genomfördes ett fältexperiment av författaren. Experimentet gav inget signifikant resultat varvid en diskussion förs kring hur förändringar i metoden skulle kunna påverka resultatet. Författaren anser att det inte går att förkasta de framtagna nudges utan att först genomföra ett modifierat experiment då det finns indikationer som tyder på ett gott utfall trots allt. / Consumption is an environmental issue in Sweden that must adapt towards circular economy. Re-use is a part of circular economy and is more environmentally friendly than material recycling. Even though municipal recycling centrals offers the possibility for their visitors to re-use functioning things, considerable amounts are still thrown to be energy recycled by incineration.  By combining results from studies about nudging and recycling with the conditions, physical and social, of Gävle recycling central, 3 nudges where designed. One uses a descriptive social norm about re-use, the second simplifies the behavior of re-use and the third combines the two previous nudges into one. These will be used to test if nudging as a method can convince waste throwers that intend to throw away re-usable things to re-use them instead. 4 hypotheses were formulated about the effect of the designed nudges and then a field experiment was conducted by the author. The experiment did not yield a significant result. The discussion focuses on how changes in the methodology could affect the result to make it more robust. The author is not ready to reject the designed nudges without testing them in a modified experiment as there are indications pointing towards a potential good result after all.

In Sweden´s society today, there is a considerably amount of invisible waste in circulation that may contain mercury, such as electrical waste. In a typical garbagebag half of the content counts as hazardous waste that ends up in combustion. There have been changes in regulation surrounding mercury in recent years from EU, yet mercury is still notable in waste incineration. The aim of this study was to identify efficient management of waste containing mercury, in the waste chain with recycling centres and companies in focus. For instance, if inadequate routines can be identified, how could those be improved to prevent waste containing mercury being combusted. Emission data were retreived from environmental reports and the Swedish Environmental Protection Agency. In addition a questionnarie was sent to recycling centres and companies handling waste. A positive correlation between emissions data of mercury and waste quantites were found, the mercury emission was not affected by imported waste or waste included hazardous waste. The result of the questionnarie survey, demonstrated most of the respondents work with collecting waste by the right terms. The majority of respondents thought that their waste management was very good. Although, some indications showed that more communication is needed to spread knowledge surrounding mercury. It is rather the amount of waste that determines the percentage of mercury. More profound research in the area is needed to draw a solid conclusion about why mercury still occurs in combustion.