<p>Debatten om ett borttagande av revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag blev åter aktuell efter att Svenskt Näringsliv i mars publicerade en rapport i ämnet. Enligt EG-rättens fjärde direktiv kan de enskilda medlemsländerna själva besluta om revisionsplikten skall</p><p>avskaffas för små aktiebolag eller inte. Inom den europeiska unionen är det endast de nordiskaländerna som har valt att ha kvar plikten.</p><p>Informationen i en årsredovisning används främst av företagsintressenter för att kunna avgöra företagets ekonomiska situation. I och med att en oberoende revisor granskat årsredovisningen får intressenterna ett kvitto på att innehållet är kontrollerat och upprättat efter god redovisningssed. Problemet för intressenterna är hur de ska kunna gardera sig för att samla in tillförlitlig information för bedömning av företaget om revisionsplikten avskaffas.</p><p>Vi har som syfte med denna studie att titta närmare på hur de små ägarledda aktiebolagens externa intressenter ställer sig till ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och vilka konsekvenser denna avskaffning kan medföra för dem. De intressenter som studeras är</p><p>kreditgivare, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Svenskt Näringsliv och revisorer. Vår empiriska undersökning är uppbyggt på en kvalitativ studie som baseras på primärdata i form av intervjuer.</p><p>Vi kommer i vår slutsats fram till att de flesta intressenter har ett behov av reviderade årsrapporter. Informationen i årsredovisningen fungerar som en förtroendeskapande faktor för att säkerställa att företaget kan fullfölja sina förpliktelser gentemot intressenten. Ett borttagande av revisionsplikten skulle leda till att kvalitetsstämpeln försvinner vilket ökar intressenternas kontrollbehov för att säkra tilltron till årsredovisningen.</p> / <p>The debate about the possibilities to omit the audit duty for small and middle-sized joint-stock companies was once again actualized after Svenskt Näringsliv (Confederation of Swedish Enterprise) published a report in March 2005. In the European Union’s fourth company directive each member country can choose to omit the audit duty for small companies, however in the European Union it is only the Nordic countries that still obtain the audit duty for such companies.</p><p>The information in a company’s accounting should be used by the stakeholders to ensure the economical position of the company. With a result of an independent auditor inspecting the annual report, the stakeholders get a receipt to ensure that it’s contents is controlled and follows the generally accepted accounting principles (GAAP). The problem for the stakeholders is how to make sure that they receive reliable information for estimating the company if the audit duty is omitted.</p><p>Our purpose with this thesis is to investigate how the external stakeholders of small jointstock companies think about omitting the audit duty and which aftereffects this omitting can bring to the stakeholders. The stakeholders are creditors, the National Tax Board, the Swedish National Economic Crimes Bureau, the Confederation of Swedish Enterprise and auditors. Our empirical research is performed on a qualitative research approach based on personal interviews.</p><p>The conclusion of this paper is that most of our stakeholders have a need for revised annual reports. The company’s audited accounting inspires confidence to its information, which guarantees that the company can complete their contractual duty against the stakeholder. An omitting of the audit duty would erase the quality receipt, which leads to an increased need of control for the stakeholders to ensure their trust to the annual reports.</p>

Problem: Vilken funktion har styrelsen i ägarledda småföretag? Skiljer sig styrelsen åt i olika företagstyper? De företag som gått in i ett tillväxtsstadium borde ha ett större behov av de tjänster en styrelse kan tillföra.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för vilken funktion styrelsen har i ägarledda småföretag. Detta ska utvecklas med att jämföra gasellföretags och mössföretags styrelser för att studera om gasellföretag tycks göra något mer utöver den styrelsefunktion som de enligt lag är skyldiga att ha. Studien ska visa om gasellföretagens styrelse stämmer överens med styrelseteoriernas rekommendationer.   Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Resultaten bygger på en enkätundersökning som har skickats ut via e-post till ett urval ägarledda småföretag i regionen Småland och öarna.   Slutsatser: Vi har kommit fram till att styrelsen i ägarledda småföretag fyller en viss funktion. Enkätundersökningen visar att styrelsen har en ekonomisk kontrollfunktion i form av en uppföljningsfunktion, samtidigt som företagarna anser att styrelsen tillför ekonomisk kompetens. Vårt resultat talar både för och emot tidigare forskning. Vad gäller vår undertes har vi kommit fram till att det inte finns några signifikanta skillnader mellan gasell- och mössföretag.

Syftet med examensarbetet är att ur en köpares perspektiv förklara varför problem avseende prisförhandling, informationsasymmetri och kunskapsöverföring mellan köpare och säljare, kan uppstå under transaktionsfasen vid förvärv av ägarledda småföretag genom management buyin. Management buyin innebär att en extern ledning ofta i samarbete med investerare köper ett företag. Det ger möjlighet att tillföra värden till företag med dålig lönsamhet, men där det finns en tillväxtpotential. Tidigare forskning visar att investerare många gånger underskattar risken i den här typen av transaktion. Studiens datainsamling består av två delar. Den baseras på en multipel fallstudie och expertintervjuer. Den fallstudiebaserade delen omfattar tre fallstudier, där varje fall representerar förvärv av ett ägarlett småföretag. Expertintervjuerna omfattar intervjuade personer med erfarenhet inom företagsöverlåtelser. Slutsatserna om varför problem uppstår avseende prisförhandling, informationsasymmetri och kunskapsöverföring är följande: Problemet med att parterna inte kan enas om en affärsuppgörelse uppstår därför att den känslomässiga kopplingen mellan säljare och företag är stark, och att säljaren inte har föreberett sig själv och företaget inför en försäljning. Problemet med att parterna enas, men köparen i efterhand blir missnöjd uppstår därför att den känslomässiga kopplingen mellan säljare och företag är svag, informationen är fördelad till säljarens fördel, förtroendet mellan parterna är lågt, parternas förhandlingsbeteende är kortsiktigt och inga kontrakterade överenskommelser finns i affärsuppgörelsen beträffande säljarens framtida involvering. Fördelning av information till säljarens fördel uppstår därför att ägarens känslomässiga koppling till företaget är svag, förtroendet mellan parterna är lågt och de använder sig av ett kortsiktigt förhandlingsbeteende. Otillräcklig kunskapsöverföring uppstår därför att köpare och säljare är missnöjda med affärsuppgörelsen, och det saknas kontrakterade överenskommelser avseende säljarens framtida involvering i affärsuppgörelsen. Avslutningsvis diskuteras en förändring av det ramverk som ligger till grund för studiens analysmodell. Förändringen syftar till att utöka ramverket för att illustrera resultaten från denna studie som inte kan förklaras i ramverkets nuvarande form. / The aim of this master’s thesis is, from a purchaser perspective, to explain why problems arise with regard to price negotiation, information asymmetry and knowledge transfer between purchaser and vendor, during the transaction phase of acquisition of owner led small company through a management buyin. A management buyin is the purchase of a firm by external management often in cooperation with an investor. It gives the possibility to add value to a company with poor profitability, in which growth potential exists. Previous research shows that investors can underestimate the risk in this type of transaction. The data gathering of this thesis consists of two parts. The first part is based on a multiple case study and covers three cases. Each case is represented by the acquisition of an owner led small company. The second part consists of interviews with experts on the subject and experience of acquisitions. Conclusions to why problems arise with regard to price negotiation, information asymmetry and knowledge transfer are the following: The problem that parties cannot reach an agreement arises because the emotional attachment between vendor and company is strong and the vendor has not him/herself itself and the company for the selling process. The problem that parties reach a deal but the purchaser is later dissatisfied arises because the emotional attachment between vendor and company is weak, balance of information is to the vendors advantage, trust between parties is low, parties negotiating behavior is short term focused and no contracted agreements exists with the regard to continued involvement of vendor. Balance of information to the vendors advantage arise because the owners emotional attachment with the company is weak, trust between parties is low and a negotiating behavior with short term focus is adopted by the parties. Lack of knowledge transfer arises because purchaser and vendor are dissatisfied with the deal and there are no contracted agreements with regard to vendors continued involvement. A change of the conceptual framework that is the basis for the model of analysis used in this study is also proposed. The change aims to illustrate results from this study that the existing framework does not explain.

Debatten om ett borttagande av revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag blev åter aktuell efter att Svenskt Näringsliv i mars publicerade en rapport i ämnet. Enligt EG-rättens fjärde direktiv kan de enskilda medlemsländerna själva besluta om revisionsplikten skall avskaffas för små aktiebolag eller inte. Inom den europeiska unionen är det endast de nordiskaländerna som har valt att ha kvar plikten. Informationen i en årsredovisning används främst av företagsintressenter för att kunna avgöra företagets ekonomiska situation. I och med att en oberoende revisor granskat årsredovisningen får intressenterna ett kvitto på att innehållet är kontrollerat och upprättat efter god redovisningssed. Problemet för intressenterna är hur de ska kunna gardera sig för att samla in tillförlitlig information för bedömning av företaget om revisionsplikten avskaffas. Vi har som syfte med denna studie att titta närmare på hur de små ägarledda aktiebolagens externa intressenter ställer sig till ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och vilka konsekvenser denna avskaffning kan medföra för dem. De intressenter som studeras är kreditgivare, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Svenskt Näringsliv och revisorer. Vår empiriska undersökning är uppbyggt på en kvalitativ studie som baseras på primärdata i form av intervjuer. Vi kommer i vår slutsats fram till att de flesta intressenter har ett behov av reviderade årsrapporter. Informationen i årsredovisningen fungerar som en förtroendeskapande faktor för att säkerställa att företaget kan fullfölja sina förpliktelser gentemot intressenten. Ett borttagande av revisionsplikten skulle leda till att kvalitetsstämpeln försvinner vilket ökar intressenternas kontrollbehov för att säkra tilltron till årsredovisningen. / The debate about the possibilities to omit the audit duty for small and middle-sized joint-stock companies was once again actualized after Svenskt Näringsliv (Confederation of Swedish Enterprise) published a report in March 2005. In the European Union’s fourth company directive each member country can choose to omit the audit duty for small companies, however in the European Union it is only the Nordic countries that still obtain the audit duty for such companies. The information in a company’s accounting should be used by the stakeholders to ensure the economical position of the company. With a result of an independent auditor inspecting the annual report, the stakeholders get a receipt to ensure that it’s contents is controlled and follows the generally accepted accounting principles (GAAP). The problem for the stakeholders is how to make sure that they receive reliable information for estimating the company if the audit duty is omitted. Our purpose with this thesis is to investigate how the external stakeholders of small jointstock companies think about omitting the audit duty and which aftereffects this omitting can bring to the stakeholders. The stakeholders are creditors, the National Tax Board, the Swedish National Economic Crimes Bureau, the Confederation of Swedish Enterprise and auditors. Our empirical research is performed on a qualitative research approach based on personal interviews. The conclusion of this paper is that most of our stakeholders have a need for revised annual reports. The company’s audited accounting inspires confidence to its information, which guarantees that the company can complete their contractual duty against the stakeholder. An omitting of the audit duty would erase the quality receipt, which leads to an increased need of control for the stakeholders to ensure their trust to the annual reports.

Denna uppsats undersöker hur ägarledda företags beslutsfattande och strategier för affärsutveckling påverkades av COVID-19 pandemin. Syftet är att identifiera de utmaningar dessa företag mötte, de följdeffekter som uppstod samt de nya möjligheter som pandemin öppnade upp för. Studien använder sig av en kvalitativ metodansats där intervjuer med ägarledda företag genomförts för att samla in den empiriska datan. Analysen av data kopplades till teoretiska perspektiv såsom causation, effectuation, dynamiska kapabiliteter och Rapaccinis fyra-stegs modell för krishantering. Pandemin presenterade betydande utmaningar för ägarledda företag, inklusive störningar i leveranskedjan, minskad efterfrågan och stor osäkerhet. Företagen tvingades att snabbt digitalisera och omstrukturera sina affärsmodeller. Samtidigt öppnade pandemin upp för nya möjligheter genom att stimulera innovation och utveckling av nya produkter och tjänster. Företag som framgångsrikt hanterade krisen använde både causation och effectuation i deras beslutsfattande gällande planering vilket innebar en kombination av långsiktig planering och kortsiktig flexibilitet. Användningen av Rapaccinis fyra-stegs modell för krishantering visade sig vara central för företagens respons på pandemin. Modellen hjälpte företagen att förutse och förbereda sig för risker, minska och skydda sina verksamheter, återhämta och återuppbygga, samt utveckla och förbättra sina framtida krisberedskapsplaner. Dessutom spelade dynamiska kapabiliteter en avgörande roll för företagens anpassningsförmåga, då de möjliggjorde snabb omstrukturering och mobilisering av resurser.