<p>Syftet med arbetet är att undersöka om det finns någon skillnad i hur läraren undervisar i Matematik A på gymnasieskolans studieförberedande och yrkesförberedande program. En av frågeställningarna är att undersöka vilka skillnader som finns i det innehåll lärarna skriver på tavlan. Metoden för att undersöka detta är en kvantitativ observationsstudie som görs i klassrummet under lektionstid. I undersökningen gjordes åtta observationer av fyra lärare, två lektionstillfällen per lärare. Några av resultaten är att lektionerna på de yrkesförberedande programmen inte startar och slutar på utsatt tid medan lektionerna på de studieförberedande programmen gör det. Där börjar till och med många lektioner före och slutar efter utsatt tid. Lärare ägnar nästan tre gånger så lång tid till genomgångar på de studieförberedande programmen och under genomgångarna används matematiska termer frekventare än vad det görs på de yrkesföreberedande programmen. Av det innehåll som läraren skriver på tavlan så är tecken och siffror vanligare på de studieförberedande programmen medan ord förekommer i högre utsträckning på de yrkesförberedande programmen. Resultatet pekar på att det finns stora skillnader i hur undervisningen bedrivs mellan inriktningarna. Våra slutsatser är att läraren anpassar sin undervisning beroende på vilket program läraren undervisar.</p>

Syftet med arbetet är att undersöka om det finns någon skillnad i hur läraren undervisar i Matematik A på gymnasieskolans studieförberedande och yrkesförberedande program. En av frågeställningarna är att undersöka vilka skillnader som finns i det innehåll lärarna skriver på tavlan. Metoden för att undersöka detta är en kvantitativ observationsstudie som görs i klassrummet under lektionstid. I undersökningen gjordes åtta observationer av fyra lärare, två lektionstillfällen per lärare. Några av resultaten är att lektionerna på de yrkesförberedande programmen inte startar och slutar på utsatt tid medan lektionerna på de studieförberedande programmen gör det. Där börjar till och med många lektioner före och slutar efter utsatt tid. Lärare ägnar nästan tre gånger så lång tid till genomgångar på de studieförberedande programmen och under genomgångarna används matematiska termer frekventare än vad det görs på de yrkesföreberedande programmen. Av det innehåll som läraren skriver på tavlan så är tecken och siffror vanligare på de studieförberedande programmen medan ord förekommer i högre utsträckning på de yrkesförberedande programmen. Resultatet pekar på att det finns stora skillnader i hur undervisningen bedrivs mellan inriktningarna. Våra slutsatser är att läraren anpassar sin undervisning beroende på vilket program läraren undervisar.

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i och förstå hur lärare tänker kring valet av utvecklingssamtal. Materialet till studien har samlats in genom 8 intervjuer med totalt 10 legitimerade och yrkesverksamma lärare, där två av intervjuerna var dubbelintervjuer. Resultatet av denna studie visar att lärarna tycker att fördelarna med elevledda utvecklingssamtal är att eleverna blir mer engagerade och att de blir mer medvetna kring sitt eget lärande. Lärare anser att nackdelarna med elevledda utvecklingssamtal är att vissa elever kan ha svårt att reflektera kring sitt eget lärande och att föräldrarna ibland vill ha mer information än vad de får av eleverna. Vidare visar resultatet av studien att lärarna tycker att fördelarna med lärarledda utvecklingssamtal är att föräldrarna uppskattar den information de får från lärarna och att det finns en tydlig struktur på utvecklingssamtalet, medan de anser att nackdelarna är att eleverna blir mindre engagerade och att elev och lärare kan välja att fokusera på olika saker under utvecklingssamtalet. De flesta lärare tycker att arbetsbelastningen kring elevledda utvecklingssamtal är större än lärarledda utvecklingssamtal, men att arbetsbelastningen kring utvecklingssamtal generellt är stor, oavsett utvecklingssamtalsform. Lärarna ser att eleverna reflekterar kring sitt eget lärande genom att de blickar tillbaka på målen och genom samtal mellan lärare och elev. Slutligen tycker de flesta lärare att utvecklingssamtalen är en form av formativ bedömning.

I Lgr 11 står det att eleverna ska tränas i att använda sig av olika strategier, återge och lyssna på olika samtal, samt resonera om och sammanfatta en text. Det ägnas för lite tid åt läsförståelse ute i skolornas verksamhet och det gemensamma textsamtalet kan hjälpa eleverna framåt i läsförståelseprocessen. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare med hjälp av textsamtal kan utveckla grundskoleelever, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur kan lärare arbeta med textsamtal och vilken effekt har lärarledda textsamtal på elevers förståelse av texter? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om olika modeller för textsamtal och vilka effekter de leder till. Vårt resultat visar att flera olika modeller och frågor för textsamtal har en positiv effekt på elevers läsförståelse, metakognition, motivation samt utvecklar samtalet från att vara lärarlett till mer självständigt. Resultatet av den här litteraturstudien kan framförallt verka som en inspirationskälla för verksamma lärares arbete. En upptäckt under arbetets gång var att många artiklar inom valt område handlade om högre årskurser än F-3. Dock valdes de artiklarna ändå eftersom textsamtal kan användas i alla årskurser. Följaktligen behövs mer forskning inom lärarledda textsamtal för lågstadiets åldrar.

Följande utvecklingsarbete undersöker yrkesförberedande elevers lärarledda litteratursamtal i smågrupper, med syfte att söka förståelse för hur elevers diskussioner och ämneskunskap kan utvecklas med hjälp av stöttning av lärare och andra elever i den sociokulturella kontext som smågruppssamtal utgör.  Studiens deltagare består av gymnasieelever från manligt dominerande yrkesförberedande program och undersökningen utförs inom ramen för kursen svenska 2. Tjugo elever varav fyra flickor från fem olika yrkesförberedande program ingår i klassen. Syftet undersöks genom ljud­inspelningar av åtta lärarledda smågruppsamtal, vilka tar utgångspunkt i den klassiska romanen Frankenstein eller den moderne Prometheus (2017) av Mary Shelley, först utgiven 1818. Ljud­upptagningarna transkriberas och analyseras med kvalitativ innehållsanalys (Bryman, 2011) samt med Langers (2005) receptionsteoretiska föreställningsvärldar.  Analys och resultat visar att elevers yttranden och diskussioner drivs framåt med stöttning av lärare i samtalen, bland annat i form av lärares samtalsstöd och följdfrågor. Vidare utvecklar elever diskussionerna genom att bygga på varandras yttranden och komma fram till gemensam tolk­ning. Eleverna bidrar även med olika perspektiv i diskussionerna. Lärares stöd samt att lyssna till kamraters tolkningar och bygga vidare på dem gör att elever utvecklar sina yttranden och tankegångar och därmed utvecklas förståelse och kunskap. I samtalen rör sig eleverna inom textvärlden och bygger förståelse, men det sker också en rörelse ut från texten då dess innehåll relateras till förhållanden och företeelser i samhället. Slutsatsen kan dras att de lärarledda litteratur­samtalen i smågrupper tycks utveckla elevers diskussioner och ämneskunskap.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare resonerar och motiverar de didaktiska val de gör i klassrummet rörande språkanvändning. Den forskningsfråga som vi har utgått ifrån lyder: hur gör lärare sina didaktiska val kring språkanvändning och hur motiverar de dessa?Vår analys vilar i huvudsak på en sociokulturell grund med utgångspunkt i Vygotskijs teorier som betonar det sociala samspelets betydelse i lärande och utveckling. Vi redogör även för tidigare forskning inom problemområdet samt förmedlingspedagogisk teori som står i kontrast till det sociokulturella synsättet.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nio lärare i grundskolans tidigare år. Informanterna arbetar på två olika skolor där elevunderlaget skiljer sig mellan skolorna, främst gällande socioekonomisk och etnisk tillhörighet. Den ena skolan benämns i uppsatsen Rönnskolan och den andra Tallskolan. Resultatet illustrerar hur lärare resonerar kring sina didaktiska val. De berättar om hur de arbetar med och ser på lärandepotentialen i olika former av lärarstyrda sekvenser i undervisningen. Vidare diskuteras hur de ser på samtal och vilken plats samtalet har i undervisningen. Lärarna visar på olika sätt att arbeta dialogiskt genom muntlighet och skriftlighet.De slutsatser som vi dragit är att de enskilda lärarnas kunskapssyn ligger till grund för de motiv som lärarna framför gällande deras didaktiska val. Vi har också sett att lärarnas didaktiska val styrs av elevgruppens förutsättningar och hur läraren kan hantera dessa.

I föreliggande studie undersöks fyra lärares erfarenheter av olika former av stöttning i klassrumssamtal i årskurs 2–3. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare kan stötta elevers kunskapsutveckling i ämnet svenska. Teorin som ligger till grund för studien är sociokulturell med en modell som visar hur eleverna får stöttning i sin kunskapsutveckling utifrån emotionell och instrumentell stöttning. Materialet till studien består av fyra semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 2–3. Det insamlade materialet är analyserat dels utifrån en innehållsanalys som utgår från forskningsfrågorna, dels en tolkning som utgår från den teoretiska modellen. Av studien framgår att samtliga lärare beskriver att de använder sig av såväl lärarledda som elevledda klassrumssamtal och både emotionell och instrumentell stöttning för att stärka elevernas kunskapsutveckling. Den emotionella stöttningen sker genom att lärarna visar att de tror på elevernas förmåga att svara på en fråga eller utföra en uppgift. Den instrumentella stöttningen sker genom att tillämpa bildstöd för att eleverna ska utveckla sin ordförståelse och därigenom kunna vara delaktiga i samtalen som sker mellan lärare och elever men också med användande av materiella verktyg som reglerar interaktionen i undervisningen.