Bakgrund: Sjuksköterskan i kommunens äldrevård befinner sig i en allt mer pressad arbetssituation. Det beror på minskade resurser och en allt äldre befolkning med komplexa och olika behov av omvårdnads- och sjukvårdande insatser i kommunerna. Det är viktigt med en god arbetssituation för att kunna vara trygg i sin yrkesroll, utföra omvårdnadsarbete med hög kvalitet och bibehållen hälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans arbetssituation inom kommunal äldrevård i Sverige från ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie. Valda artiklar var: fem kvalitativa studier och fem kvantitativa studier. Resultat: Presenteras inom två huvudkategorier; Organisationens betydelse för arbetssituationen och Sjuksköterskans upplevelser av betydelse för arbetssituationen. Sjuksköterskorna kände sig pressade på grund av otydlig organisation, att ständigt vara tillgänglig, ha dåligt samvete för att inte räcka till, vara ifrågasatt och brist på handledning och komptetensutveckling. Slutsatser: Sjuksköterskorna upplever att de inte kan påverka sin arbetssituation, de känner sig inte uppskattade eller värdefulla. Det framkom en avsaknad av en tydlig struktur i organisationen och tydlig rollfördelning. Det finns ett samband mellan att kunna påverka arbetssituationen och vilken kompetens sjuksköterskan har. Arbetsgivaren har ett ansvar att uppmuntra och ge ekonomiska förutsättningar för kompetensutveckling.

This report is a market research for the company 4 Body and Mind, a start-up company that works with personal training online. They wanted to know if the market for elderly care could be interesting for them to enter. This report is hence a research of the market for health and welfare technology in elderly care within the public sector in Sweden. A general fact is that the world's population is getting older. This combined with rapid growth of individuals in the age 65+ changes the demands on the elderly care in Sweden’s municipalities. How do municipalities work today with the modernization of elderly care? What possibilities and barriers are there for a small company that wants to enter a market, which is regulated by the law on public procurement? What factors does research point out as essential for healthy aging? To answer questions like this we reviewed results from earlier research and integrate it with empirically collected material from interviews. We have then used classic market analyzing tools to evaluate data. The result shows that the market will continue to grow, because of the change in the demographic distribution, and that it could be an interesting market for the company. One conclusion is that to partnering up with a municipality on the market with knowledge, involvement and a big network could help 4 Body and Mind with a first step into the market. Another conclusion is that a potential end user could be an individual in the third age.

<p>Patienter med diagnosen hjärtsvikt ökar i samhället, årligen beräknas ca 30 000 nya fall tillkomma. Egenvård är viktig för denna patientgrupp men för att bedriva egenvård krävs att patienten har tillräklig fysisk och psykisk kapacitet, kunskap och motivation. Råder brist på egenvårdsresurser är det ofta personalen på äldreboendet som måste stödja eller helt ta över egenvården. För detta krävs kunskap att se signaler och symtom vid en försämring. Syftet med denna studie var att kartlägga hur personalen i kommunens äldreboende uppfattar signaler och symtom hos patienten med hjärtsvikt samt vilka åtgärder som vidtas när patienten själv saknar egenvårdsförmåga. Studien genomfördes i en mellansvensk kommun under våren 2007. Enkäter (n=228) skickades ut till 8 kommunala äldreboenden. Enkäten vände sig till den personal som arbetade med omvårdnaden på boendet, kommunsköterskorna var exkluderade från studien. Enkäten omfattade både öppna frågor och frågor med fasta svarsalternativ. Resultatet visade att utbildningsnivån var hög, 96,7 % hade någon form av vårdutbildning, 3,3 % saknade helt utbildning. Studien visade att personalen kontaktar kommunsköterskan vid avvikande symtom men att personalen ofta inte vet vilken eller vilka sjukdomar de boende lider av. Om kunskap finns om vilken sjukdom den boende har samt vilken eller vilka symtom som ses vid en försämring så kan ett lidande förhindras för den boende. Finns kunskap att förhindra och förebygga finns även en vårdkvalitet att vinna och pengar att spara.</p>

<p>Syftet var att beskriva hur äldre människor som bor på särskilt boende upplever sin nattsömn, dess kvalité och behov av omvårdnad på natten. Designen var en beskrivande design med kvalitativ ansats. Efter godkännande från forskningsetisk kommitté och verksamhetschef på ett särskilt boende utfördes halvstrukturerade intervjuer med åtta boende. Intervjuerna spelades in på dator och analyserades sedan med en manifest innehållsanalys. Huvudresultatet visade att de boende upplevde nätterna som lugna och rofyllda och att den enda yttre störningen som förekom var från byggarbetet som ibland förde oljud tidigt på morgonen. Andra faktorer som kunde påverka nattsömnen negativt var inre störningar, som tankar, sjukdom, smärta och nattliga toalettbesök. Det framkom också faktorer som kunde främja sömnen, som vilostunder på dagen, att ha mörkt på natten, att få en sömntablett och att få bibehålla sina egna rutiner på kvällen. De boende uttryckte att de var nöjda med omvårdnaden på natten och personalen var uppskattad och gav en stor trygghet. Slutsatsen av examensarbetet är att deltagarna upplevde lugna och rofyllda nätter på det särskilda boendet om det inte fanns några yttre eller inre störningar vilket sällan förekom. Deltagarna var nöjda med nätterna och den omvårdnad de fick.</p>

Patienter med diagnosen hjärtsvikt ökar i samhället, årligen beräknas ca 30 000 nya fall tillkomma. Egenvård är viktig för denna patientgrupp men för att bedriva egenvård krävs att patienten har tillräklig fysisk och psykisk kapacitet, kunskap och motivation. Råder brist på egenvårdsresurser är det ofta personalen på äldreboendet som måste stödja eller helt ta över egenvården. För detta krävs kunskap att se signaler och symtom vid en försämring. Syftet med denna studie var att kartlägga hur personalen i kommunens äldreboende uppfattar signaler och symtom hos patienten med hjärtsvikt samt vilka åtgärder som vidtas när patienten själv saknar egenvårdsförmåga. Studien genomfördes i en mellansvensk kommun under våren 2007. Enkäter (n=228) skickades ut till 8 kommunala äldreboenden. Enkäten vände sig till den personal som arbetade med omvårdnaden på boendet, kommunsköterskorna var exkluderade från studien. Enkäten omfattade både öppna frågor och frågor med fasta svarsalternativ. Resultatet visade att utbildningsnivån var hög, 96,7 % hade någon form av vårdutbildning, 3,3 % saknade helt utbildning. Studien visade att personalen kontaktar kommunsköterskan vid avvikande symtom men att personalen ofta inte vet vilken eller vilka sjukdomar de boende lider av. Om kunskap finns om vilken sjukdom den boende har samt vilken eller vilka symtom som ses vid en försämring så kan ett lidande förhindras för den boende. Finns kunskap att förhindra och förebygga finns även en vårdkvalitet att vinna och pengar att spara.

In light of health scandals and intense debate in the media about the elderly, the authors investigates two Swedish newspaper and their depiction of elder care in Sweden. Using Faircloughs three-dimensional model and critical discourse analysis, it is investigated if there is a more prominent discourse and if so the impact of globalization on this discourse concerning swedish elderly care. A sample of a total of ten articles in the Swedish newspaper Aftonbladet and Dagens Nyheter is analyzed. The authors found that older people who are granted home help or place of accommodation rarely make their voices heard. Rarely were also relatives of residents given the opportunity to speak. The statements in the material came more often from politicians, representatives of National Board of Health and Welfare and representatives of the private healthcare companies. Reports differ to some extent in terms of presence of scientifically researched statements which is higher in Dagens Nyheter. Whether the picture is balanced or not is a matter of discussion based on the findings.

Denna uppsats handlar om hur två länsmuseer samarbetar med äldrevården. Anledningen till att jag valde detta ämne var att jag upplever att äldre personer och äldreboenden sällan diskuteras i litteraturen och undervisningen. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samarbetet mellan äldrevården och respektive museum ser ut samt att på ett mer teoretiskt plan undersöka vilka minnen som stimuleras och hur man kan koppla teman och föremål till Performance theory. Mina frågeställningar överensstämmer med syftet, de handlar alltså om hur samarbetet ser ut, vilka minnen museerna vill stimulera och hur man kan koppla teman och föremål till performance theory. Mina teoretiska utgångspunkter har således varit performance theory, teorier om personligt och kollektivt minne samt reminiscensmetoden. Jag har använt mig av en kvalitativ metod för att kunna svara på mina frågor. Mina två fallstudier har varit Norrbottens museum och Jamtli- Länsmuseum i Jämtlands län. Jag har genomfört intervjuer samt tagit del av statistik och utvärderingar från respektive museum som jag sedan sammanställt. Det jag sett i min studie är att Norrbottens museum arbetar med en uppsökande verksamhet där man hyr ut färdiga minnesväskor till äldreboenden i Norrbottens län. Man når många av länets invånare som man annars inte skulle nå. Jamtli arbetar på museiområdet i nära samarbete med vård- och omsorgsförvaltningen. Man arbetar med ett mindre antal personer men man arbetar individualiserat och under upprepade tillfällen. De minnen som museerna vill stimulera anser jag till största del är kollektiva minnen, även om man i Jamtlis fall arbetar utifrån de äldres livsberättelser. De teman och föremål man använder i reminiscensarbetet går att koppla till performance theory i fråga om begreppen restored behaviour och ritual. Denna uppsats belyser således två museers sätt att samarbeta med äldrevården. Deras arbetssätt skiljer sig åt från varandra men innehåller också likheter.

Syftet var att beskriva hur äldre människor som bor på särskilt boende upplever sin nattsömn, dess kvalité och behov av omvårdnad på natten. Designen var en beskrivande design med kvalitativ ansats. Efter godkännande från forskningsetisk kommitté och verksamhetschef på ett särskilt boende utfördes halvstrukturerade intervjuer med åtta boende. Intervjuerna spelades in på dator och analyserades sedan med en manifest innehållsanalys. Huvudresultatet visade att de boende upplevde nätterna som lugna och rofyllda och att den enda yttre störningen som förekom var från byggarbetet som ibland förde oljud tidigt på morgonen. Andra faktorer som kunde påverka nattsömnen negativt var inre störningar, som tankar, sjukdom, smärta och nattliga toalettbesök. Det framkom också faktorer som kunde främja sömnen, som vilostunder på dagen, att ha mörkt på natten, att få en sömntablett och att få bibehålla sina egna rutiner på kvällen. De boende uttryckte att de var nöjda med omvårdnaden på natten och personalen var uppskattad och gav en stor trygghet. Slutsatsen av examensarbetet är att deltagarna upplevde lugna och rofyllda nätter på det särskilda boendet om det inte fanns några yttre eller inre störningar vilket sällan förekom. Deltagarna var nöjda med nätterna och den omvårdnad de fick.

<p>The difference between the public sector and the private sector in Sweden was once very small. These sectors have been united as well for the people, the organizations as for the finances. During the 1960´s and 1970´s the public sector in Sweden was expanding and after the 1980´s the people started talking more about an expanding private sector instead. The year of 2007 Hökarängen Hemtjänst Ekonomisk Förening submitted a tender to Äldreförvaltningen about a purchase of the home- help service in Hökarängen and they accept there tender.</p><p>Exposing public organization for competition can be a good way to make sure that most value for the money is created and that it generates the most cost- effective organizations. The motivation factor is used to describewhat makes people perform more than what is expected of them.</p><p>The purpose of this study is to describe and explain similarities and differences in working- motivation between those how are members of Hökarängen Hemtjänst Ekonomisk Förening and those how are not. The studyconsists of an interview with the head of the organization and a questionnaire for the employees to fill in. The theoretical starting point of this study contributes to further analysis connected to the collected material in theempirical section. This study has lead to conclusions about the similarities and differences in working- motivation.</p>

The difference between the public sector and the private sector in Sweden was once very small. These sectors have been united as well for the people, the organizations as for the finances. During the 1960´s and 1970´s the public sector in Sweden was expanding and after the 1980´s the people started talking more about an expanding private sector instead. The year of 2007 Hökarängen Hemtjänst Ekonomisk Förening submitted a tender to Äldreförvaltningen about a purchase of the home- help service in Hökarängen and they accept there tender. Exposing public organization for competition can be a good way to make sure that most value for the money is created and that it generates the most cost- effective organizations. The motivation factor is used to describewhat makes people perform more than what is expected of them. The purpose of this study is to describe and explain similarities and differences in working- motivation between those how are members of Hökarängen Hemtjänst Ekonomisk Förening and those how are not. The studyconsists of an interview with the head of the organization and a questionnaire for the employees to fill in. The theoretical starting point of this study contributes to further analysis connected to the collected material in theempirical section. This study has lead to conclusions about the similarities and differences in working- motivation.