Titel: Sjukt omhändertagande - en studie om sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården Författare: Tuyet Pham, Hannes Skanung och Ida Söderman Handledare: Kjell Arvidsson Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat)   Syfte Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka om den generellt höga sjukfrånvaron inom äldrevården i kommunal sektor har en organisatorisk koppling. I samband med uppsatsens syfte ställdes följande forskningsfråga: vilka organisatoriska faktorer bidrar till sjukskrivningarna inom den kommunala äldrevården?   Metod Denna studie är både en kvalitativ och kvantitativ studie som antagit en abduktiv ansats. Studien går under undersökningsdesignen fallstudie där det empiriska materialet består av en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltar 56 medarbetare och på intervjuerna deltar nio anställda på sex avdelningar under tre enheter.   Slutsatser Den empiriska och teoretiska datainsamlingen resulterade i slutsatsen att den generellt höga sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården har en organisatorisk koppling. Organisatoriska faktorer som vi anser påverkar sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården är olika uppfattningar om ansvaret för arbetsuppgifter, låg bemanning, graden av gemenskapen i olika arbetsgrupper och frånvarokultur.  Vi menar även att dessa organisatoriska faktorer påverkas av strukturella faktorer som ligger utanför organisationen. Ett exempel på detta är det långsamma vårdsystemet. / The purpose of this study was to analyze if the sickness absence in the public elderly care is due to organizational elements. This study is based on the research question:   What organizational elements contribute to the sickness absence in the public elderly care?   Method This thesis is based on a qualitative and a quantitative research and presumes an abductive approach. The empirical study consist a survey with 56 employees and interviews with nine employees in six departments within three units.   Results The empirical and theoretical study has contributed with the result that the sickness absence in the public elderly care is due to organizational elements. Organizational elements, which are affecting the sickness absence, are different views on responsibility of work tasks, low staffing, the degree of community in various working groups and absence culture. These organizational elements are also affected by structural elements in the external environment. An example of this is the inertial healthcare system

Allteftersom livslängden ökar i Sveriges demografiska struktur höjs andelen äldre i befolkningen vilket skapar en ökad efterfrågan av äldreomsorg. För att möta denna efterfrågan krävs ny kunskap, förändringar och förbättringar om hur vi i framtiden kan garantera våra äldre god vårdkvalitet. Genom att använda en mixed-methods design bestående utav datainsamling från kvalitativa och kvantitativa observationer är denna studies syfte att undersöka och beskriva interaktionen mellan vårdgivare och vårdtagare utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på social resursteori och en modell för interpersonellt resursutbyte. Studiens primära forskningsfråga är att undersöka vilka interpersonella resurser som utbyts mellan vårdgivare och vårdtagare. Studiens resultat rapporterar att ett brett spektrum av resurser utbyts mellan aktörerna och analysen presenterar två komplimenterande teoretiska dimensioner i vilka olika typer av resursutbyten sker, en socialt orienterad dimension och en uppgiftsorienterad dimension. Denna begreppsbildning möjliggör för en bättre förståelse av de befintliga resursutbyten som utgör interaktionen mellan vårdgivare och vårdtagare då olika resursutbyten kräver olika förutsättningar eller förkunskaper. De kvantitativa resultaten gav stöd till denna teoretiska utveckling som visar att utbyte av socialt orienterade och uppgiftsorienterade resurser inte skedde samtidigt. Slutaktligen kan analysen i denna studie ge vårdgivare, institutioner och organisationer en bättre förståelse för villkoren de olika resursutbytena kräver. Att säkerställa kontinuiteten mellan vårdtagare och vårdgivare möjliggör för långsiktiga och kultiverade relationer, vilket gör socio-dimensionella utbyten mer sannolikare. Social resursteori är potentiellt användbar för att förstå interaktionen mellan vårdgivare och vårtagare i vårdsammanhang. / As life-expectancy rises in the demographic structure of Sweden, the population of elderly citizens steadily increases. To meet the increasing demand of elderly care, new knowledge about how we will grant our elderly good quality care is needed as changes and improvements in public health care becomes increasingly of importance. This study have primary focus on residental care homes in Sweden. Using mixed-methods consisting of data collection using qualitative and quantitative observations, the purpose of this study is to examine and describe the interactions between caregivers and caretakers using a theoretical framework based on social resource theory and a model of interpersonal resource exchange. The primary research question of this study is to examine which interpersonal resources is exchanged between caregivers and caretakers. The results reported a wide range of resource exchange between caregivers and caretakers in the residental care home context. The analysis demonstrated two complimentary theoretical dimensions in which different types of resource exchanges takes place, a social oriented dimension and a task oriented dimension. This conceptualization allows for a better understanding of the existing resource exchanges that constitutes the caregiver-caretaker interaction as certain exchanges requires different prerequisities. Quantitative findings from observations supported this theoretical development, showing that exchanges of social oriented and task oriented resources did not occur concurrently. Conclusively, the analysis presented in this study can provide health care providers, institutions and organizations a better understanding for these different conditions of exchange. Ensuring continuity between caretakers and caregivers enables long-term and cultivated relationships, thus making socio-dimensional exchanges more likely. Social resource theory is potentially useful for understanding interactions between caregivers and caretakers in the residental care home context.

Bakgrund: Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som avser att förebygga trycksår, fall, undernäring, ohälsa i munnen och blåsdysfunktion hos patienter över 65 år. För att identifiera dessa riskområden används olika bedömningsinstrument och sjuksköterskor ansvarar för att registreringarna genomförs och att förebyggande åtgärder sätts in. Syfte: Studiens syfte var att studera sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med kvalitetsregistret Senior alert samt hur sjuksköterskorna upplever att arbetet med kvalitetsregistret påverkar vården hos de äldre. Metod: Sex sjuksköterskor verksamma inom Uppsala kommun med erfarenhet av att arbeta med Senior alert intervjuades och en kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta den insamlade datan.   Resultat: Utifrån den insamlade datan utformades fyra kategorier, Upplevelser av Senior alert som redskap, Senior alert kan förbättras, Tillämpandet av senior alert i praktiken och Arbetet med Senior alert bidrar till ökad vårdprevention och sju underkategorier. Slutsats: Senior alert upplevs som ett bra redskap för att arbeta förebyggande och främja teamarbete, men uppfattas som tidskrävande. Sjuksköterskorna i den här studien anser att vården av de äldre förbättras då identifiering av riskområden sker tidigt och åtgärder sätts in. För att kunna göra resultatet överförbart och veta på vilket sätt vården förbättras behövs ett större urval och frågor som är utformade för att kunna besvara syftet. / Background: Senior Alert is a quality registry which aims to prevent pressure ulcers, falling, malnutrition, bad oral health and urinary incontinence among patients over 65 years. To identify these areas different evaluation tools are used and nurses are responsible for the registrations and making sure preventive actions are made. Aim: The aim of this study was to describe how nurses experience working with the quality registry Senior Alert and how it affects the care of the elderly. Methods: Six nurses working in Uppsala county with experience of working with Senior Alert was interviewed. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: Four categories, Senior Alert as a tool, Senior Alert needs improvement, Working with Senior Alert and Senior Alert contributes to a better health care and seven subcategories were identified. Conclusions: The respondents found Senior Alert to be a helpful tool for preventive work and that it promotes teamwork, but is perceived as time consuming. The nurses in this study think that the care of the elderly improves by early identification and preventive actions, but to do this, study-result transferability and knowing in what way the care will improve it will need a larger target group and more questions to answer the aim of the study.

Bakgrund: Svensk statistik tyder på att antalet multisjuka äldre kommer att öka. Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att vården skall vara av god kvalitet och tillgodose patienternas behov av trygghet. I dagens samhälle föreligger en risk att äldre människor utsätts för ålderism, vilken kan påverka vårdens kvalitet och orsaka ett lidande för de äldre patienterna. Syfte: Att beskriva äldre patienters upplevelser av vården på en geriatrisk vårdavdelning i Mellansverige. Metod: Latent kvalitativ innehållsanalys av tolv semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet utgörs av två teman och sju subteman. Temat Upplevelser av att få en god vård beskriver att de äldre patienterna upplevde sig få en vårdande miljö samt att vårdpersonalen fungerade som en hälsoresurs vilket kunde gynna patienternas välbefinnande. Temat belyser att ett gott bemötande och att få bli sedd som en person resulterade i positiva känslor samt att delaktighet och självbestämmande var viktiga faktorer. Temat Upplevelser av att få en bristande vård beskriver att upplevelser av en otrygg omgivning och avsaknad av sjukdomshänsyntagande, bristande bemötande och kunskap samt att inte få en personcentrerad vård resulterade i negativa känslor. Slutsatser: Resultatet visar att det förekommer både positiva och negativa upplevelser av vården på avdelningen. Att de äldre patienterna upplever brister i vården uppmärksammar att det finns en risk för att ålderism existerar och påverkar vårdens kvalitet. Examensarbetet kan tillföra kunskap om och förståelse för hur äldre patienter upplever vården, vilket kan bidra till bättre förutsättningar för en god vårdupplevelse. / Background:  Swedish statistics indicate that there will be an increase in the number of elderly with multiple illnesses. The Health Care Act stipulates that the care provided must be of good quality and meet the patients’ needs for security. In today's society there is a risk that older people are subjected to ageism, which can affect the quality of healthcare and expose the older patients to conditions of suffering. Aim: To describe older patients’ experiences of healthcare at a geriatric ward in central Sweden. Methods: A latent qualitative content analysis of twelve semi-structured interviews. Results: The results consist of two themes and seven subthemes. The theme Experiences of getting good health care describes that when older patients experienced a nurturing environment and the caregivers worked as a health resource, it could benefit the patients’ wellbeing. The theme emphasizes that encountering a good reception and being aknowledged as a person resulted in positive emotions, and that participation in the care process and self-determination were key factors. The theme Experiences of receiving a lack of care describes that the experience of an unsafe environment, actual diseases not being taken into account, lack of treatment and knowledge, as well as being denied person-centered care, resulted in negative emotions. Conclusions: The results indicate that both positive and negative resposnses concerning the care at the ward are experienced. The older patients who experience deficiencies in healthcare, recognize that there is a risk that ageism exists, which may affect the quality of care. The thesis provides knowledge and understanding of how older patients experience healthcare which can contribute to better conditions for the patients, in order for them to experience good healthcare.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt problem hos äldre, vilket hanteras olika av sjuksköterskor. Det finns vissa svårigheter kopplade till åldrandet och läkemedel, bland annat ändrad fysiologi. De äldre kan ha föreställningar om att smärta är naturligt förekommande med åldern. Sjuksköterskors uppgift är att ge adekvat omvårdnad och därmed smärtlindring. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av smärta inom äldrevården. Metod: Allmän litteraturöversikt med innehållsanalys. Nio artiklar ingår i resultatet. Resultat: I litteraturöversikten framkom två teman och åtta subteman som visar att det finns olika anledningar till att smärtan underbehandlas, exempelvis en rädsla för att övermedicinera eller svårigheter att tolka smärtuttryck på grund av tvetydigt kroppsspråk. Sjuksköterskor anser själva att de inte besitter tillräcklig kunskap för att utföra adekvat smärtbedömning och smärtbehandling. Slutsats: Det behövs fler riktade utbildningsinsatser för sjuksköterskor, både på arbetsplats och inom grundutbildningen. För att ge en adekvat smärtbehandling behöver sjuksköterskan förhålla sig till personcentrerad och evidensbaserad omvårdnad. / Background: Pain is a common problem in the elderly population, which is handled differently by nurses. There are some difficulties related to aging and drugs, including altered physiology. The elderly may have beliefs that pain is naturally occurring withage. The nurse's role is to provide adequate care and thus pain treatment. Aim: To elucidate the nurses’ experience of pain in the elderly care. Method: General literature review using content analysis. Nine articles were included in the result. Results: The literature review revealed two main themes and eight sub themes which show that there are different reasons for why the pain treatment is lacking, such as a fear of over-medicating or difficulties interpreting the painful expressions because of ambiguous body language. The nurses considered that they did not possess sufficient knowledge to perform adequate pain assessment and pain management. Conclusion: There is need for more targeted training for nurses, both at work and during the nursing education. To provide an adequate pain management the nurses need to relate to the person-centered and evidence-based nursing.

<p>Den här uppsatsen belyser några äldre människors syn på sin vård- och omsorgssituation. Syftet med uppsatsen var också att ta reda på om Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken är något som fungerar och efterlevs i praktiken. Urvalet var begränsat till fyra äldre personer som bor på olika servicehus i Stockholms innerstad. Studien är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Min studie analyserades utifrån ett kognitivt perspektiv. Resultaten visar att de flesta äldre hade någon form av daglig sysselsättning. De var alla nöjda med sitt boende. De hade överlag anhöriga eller vänner som de i viss utsträckning träffade även om umgänget hade minskat sedan de flyttade till servicehus. De äldre hade en god relation till personalen och var överlag nöjda med sin vård- och omsorgssituation. Resultaten ger dock vissa indikationer på att Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken kanske inte alltid efterlevs och fungerar i praktiken.</p>

<p>The progress of the health among the elderly has a major meaning for the needs of care, nursing and social services. The health of the elderly has improved but fall and fall accidents are a major problem. Acute diseases, activities and environment risks are often related to fall accidents. The aim of the study was to describe health care staffs’ opinions about fall risk and fall prevention. The study had a qualitative approach with a descriptive design. Twelve persons from a primary healthcare centre, a hospital and a community elder care unit in the middle of Sweden were interviewed. The material was analyzed through qualitative content analysis and data from the interviews resulted in two categories; The category “Factors contributing to falls” was formulated from the subcategories; The older persons health status and their care needs, Physical environment, Lack of competence among staff, Lack of time, stress and insufficient staffing, Staffs’ responsibilities and not followed routines and Insufficient cooperation between professional groups. The category “Factors preventing falls” was formulated from the subcategories; Physical environment and physical aid, Competence and fall risk assessment instruments, Different professionals’ responsibilities and Cooperation between different professionals. The results showed that the health care staff viewed several factors, which according to them contributed to falls as well as prevented falls. Cooperation between different professionals, increased competence and use of systematic fall risk assessment instruments were mentioned resulting in advantages for the patient.</p> / <p>Utvecklingen av de äldres hälsa har stor betydelse för behoven av vård och omsorg. Hälsan för äldre har förbättrats men fall och fallskador är ett stort problem och akuta sjukdomar, aktiviteter och omgivningsfaktorer är ofta utösande orsaker till fall. Syftet med denna studie var att beskriva vårdgivares uppfattning om fallrisker och fallprevention. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med en beskrivande design. Tolv personer har intervjuats från hälsocentral, sjukhus och kommunalt äldreboende i ett län i Mellansverige. Resultatet redovisas utifrån två kategorier. Kategorin ”Faktorer som kan bidra till fall” framkom ur subkategorierna; Patientens tillstånd och omvårdnadsbehov, Fysisk miljö, Brist på kunskaper hos vårdpersonalen, Tidsbrist, stress och otillräcklig bemanning, Personalens ansvar och att inte följa rutiner samt Otillräcklig samverkan mellan yrkesgrupper och vårdnivåer. Kategorin ”Faktorer som kan motverka fall/fallprevention” framkom ur subkategorierna; Fysisk miljö och hjälpmedel, Kunskaper och utveckling av ett systematiskt arbetssätt, Ansvaret hos olika yrkeskategorier samt Samverkan. Resultatet i studien visade att det finns flera olika faktorer kring en patient som kan bidra till fall och som kan motverka fall. Samverkan mellan olika vårdnivåer, kunskaper och utveckling av ett systematiskt arbetssätt framkom som viktiga faktorer till fördel för patienten.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens uppfattning om risker för undernäring och preventivt arbete hos personer 70 år och äldre, på olika vårdnivåer och inom en kommun. Studien hade en beskrivande design och tolv vårdpersonal deltog, varav fyra sjuksköterskor från en medicinavdelning, två sjuksköterskor, en sjukgymnast och en arbetsterapeut från en hälsocentral samt två sjuksköterskor, en enhetschef och en sjukgymnast från ett äldreboende inom en kommun. Intervjuer användes vid datainsamlingen. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och bildade kategorierna <em>Tillstånd som utgör en risk för undernäring, Säkerställa näringsintaget, Ett strukturerat arbetssätt samt Samverkan och ansvar. </em>Som risker för undernäring<em> </em>beskrevs sjukdomar, funktionsnedsättning samt förlorad uppfattning om vikten. Att säkerställa näringsintag innefattade mat, mellanmål och måltidsmiljö. Ett strukturerat arbetssätt handlade om riskbedömningar, åtgärder samt utvärdering. Vidare beskrevs samverkan inom och utanför den egna yrkesgruppen, vårdnivåer och ansvaret omkring arbetet med näringsfrågorna. Vårdpreventivt arbetssätt upplevdes spara tid, tydliggöra vad som skall göras och möjliggöra utvärderingar. Läkarens medverkan i det preventiva arbetet behöver klargöras och rutiner för spridning av arbetssättet till andra enheter formas. Vidare behövs beslut om hur näringstillstånd och behov ska dokumenteras och rapporteras för att säkerställas mellan vårdnivåerna</p> / <p>The purpose was to describe nursing staffs’ perceptions of risks for malnutrition and preventive efforts thereof, for patients 70 years and older, at different care levels within one municipality. Descriptive design was used and twelve participants included; two district nurses, one physiotherapist and one occupational therapist from a health care centre, two registered nurses, one unit director<strong> </strong>and one physiotherapist from a nursing home in the municipality and four registered nurses from an internal medicine hospital ward. Interviews and qualitative content analysis was used resulting<strong> </strong>in four categories <em>Conditions of risks for malnutrition</em>, <em>Ensuring nutritional intake</em>, S<em>tructured way to work<strong> </strong></em>and <em>Collaboration and responsibilities</em>. The participants’ described diseases, disabilities and lost of apprehension concerning weight constituting malnutrition risks. Meals and meal environment influence nutritional intake. Risk assessments, interventions and evaluations mirrored structured way of working. Collaboration with colleagues, other professionals and care levels were highlighted together with responsibilities. Physicians’ participation in malnutrition preventions needs clarification. Improvements like documentation of the nutritional status among the elderly and reports between the different levels of care are needed to ensure safe nutritional care.</p><p> </p>

<p>Arbetet inom äldrevård och omsorg måste effektiviseras för att möta morgondagens behov. Det framtida rekryteringsproblemet behöver också lösas och vårdyrket måste bli mer attraktivt, t ex genom att följa med i den tekniska utvecklingen.</p><p>En e-postbaserad enkät skickades ut till 13 svenska kommuner för att kunna sammanställa en aktuell lägesrapport över vilka IT-stöd som idag förekommer inom kommunal äldrevård och omsorg, samt till vad stödet används, vem det är till för och vilka det är som använder IT-stödet.</p><p>Stationär dator, mobiltelefon och digitalkamera är de IT-stöd som flest respondenter svarade används i verksamheten.</p><p>Stationär dator används främst för att hämta och registrera vårdtagardokumentation, men även för att skicka e-post och för ekonomiadministration. Det finns dock ingen specifik som stödet kan sägas vara till för. IT-stödet används framför allt av enhetschefer, vårdpersonal och administrativ personal.</p><p>Mobiltelefon används givetvis främst för att ringa och skicka SMS, men även för att ta emot larm från vårdtagare samt tillkalla hjälp. Inte heller för detta IT-stöd finns det någon specifik som stödet kan sägas vara till för. Stödet används främst av övrig vårdpersonal, vårdpersonal och enhetschefer.</p><p>Digitalkamera används främst för att förstärka dokumentation genom att dokumentera vårdtagares sår och läkningsprocess. Stödet är i första hand till för vårdtagare och läkare för att dessa utförarkategorier bl a undviker läkarbesök som inte är nödvändiga, men även vårdpersonal då dessa kan använda digitalkamera vid rådgivning. IT-stödet används främst av vårdpersonal.</p>

Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens uppfattning om risker för undernäring och preventivt arbete hos personer 70 år och äldre, på olika vårdnivåer och inom en kommun. Studien hade en beskrivande design och tolv vårdpersonal deltog, varav fyra sjuksköterskor från en medicinavdelning, två sjuksköterskor, en sjukgymnast och en arbetsterapeut från en hälsocentral samt två sjuksköterskor, en enhetschef och en sjukgymnast från ett äldreboende inom en kommun. Intervjuer användes vid datainsamlingen. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och bildade kategorierna Tillstånd som utgör en risk för undernäring, Säkerställa näringsintaget, Ett strukturerat arbetssätt samt Samverkan och ansvar. Som risker för undernäring beskrevs sjukdomar, funktionsnedsättning samt förlorad uppfattning om vikten. Att säkerställa näringsintag innefattade mat, mellanmål och måltidsmiljö. Ett strukturerat arbetssätt handlade om riskbedömningar, åtgärder samt utvärdering. Vidare beskrevs samverkan inom och utanför den egna yrkesgruppen, vårdnivåer och ansvaret omkring arbetet med näringsfrågorna. Vårdpreventivt arbetssätt upplevdes spara tid, tydliggöra vad som skall göras och möjliggöra utvärderingar. Läkarens medverkan i det preventiva arbetet behöver klargöras och rutiner för spridning av arbetssättet till andra enheter formas. Vidare behövs beslut om hur näringstillstånd och behov ska dokumenteras och rapporteras för att säkerställas mellan vårdnivåerna / The purpose was to describe nursing staffs’ perceptions of risks for malnutrition and preventive efforts thereof, for patients 70 years and older, at different care levels within one municipality. Descriptive design was used and twelve participants included; two district nurses, one physiotherapist and one occupational therapist from a health care centre, two registered nurses, one unit director and one physiotherapist from a nursing home in the municipality and four registered nurses from an internal medicine hospital ward. Interviews and qualitative content analysis was used resulting in four categories Conditions of risks for malnutrition, Ensuring nutritional intake, Structured way to work and Collaboration and responsibilities. The participants’ described diseases, disabilities and lost of apprehension concerning weight constituting malnutrition risks. Meals and meal environment influence nutritional intake. Risk assessments, interventions and evaluations mirrored structured way of working. Collaboration with colleagues, other professionals and care levels were highlighted together with responsibilities. Physicians’ participation in malnutrition preventions needs clarification. Improvements like documentation of the nutritional status among the elderly and reports between the different levels of care are needed to ensure safe nutritional care.