Arbetet söker kartlägga visuell kultur som begrepp och pedagogisk strategi. Med utgångspunkt i teorier kring visuell kultur inom olika discipliner och utifrån olika länders definitioner undersöks visuell kulturpedagogik i Danmark. En central fråga i arbetet är huruvida visuell kultur är ett nytt bildämne eller en angelägenhet för skolans alla ämnen. Undersökningen är hermeneutisk och består av tolkningar utifrån litteratur och intervjuer. För att se hur visuell kultur som pedagogisk strategi fungerar i praktiken har kvalitativa intervjuer genomförts med tre verksamma lärare i Danmark. Databearbetningen av materialet har sedan skett mot bakgrund av de skrifter och teorier som behandlar området visuell kultur. Det som framkommit i arbetet är att visuell kultur i Danmark utvecklats till en visuell kulturpedagogik som skall ses som ett förslag till ett självständigt fält eller ämnesområde. Pedagogiken presenterar ett teoretiskt ramverk som bygger på reflektionsteorier med det visuella som utgångspunkt. Med avstamp i sociokulturella teoribildningar står seendet i centrum i form av olika seendepraktiker, där blick, billeder, begivenhed och betragter är centrala begrepp. Pedagogiken erbjuder en metod som kan användas i skolans alla ämnen. Visuell kulturpedagogik är inte en fråga om ett nytt bildämne, eller en del av bildämnet utan ett nytt kunskapsfält, där det visuella är utgångspunkten för reflektion och utvecklande av kunskap.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förändring av material påverkar varseblivningen av objekt när formen lämnas oförändrad. Detta kan vara av intresse då spel med realistisk grafisk stil blir mer och mer högupplöst vilket samtidigt ställer högre krav på de grafiska utvecklarna att framställa verklighetstrogna material. Jag har utfört en kvalitativ undersökning med personintervjuer av sex personer. Dessa sex personer har fått se tre objekt där de fått definiera objektets syfte. Intervjupersonerna fick sedan se objekten med olika material där mina frågor haft som mål att få respondenten att motivera uppfattat material samt det uppfattade materialets egenskaper. De intervjuades motiveringar om objekt och material har jag sedan tolkat utifrån litteratur om psykologi, främst om kategorisering som George Lakoffs bok "Women, Fire, and Dangerous Things" (1990) beskriver. Min undersökning har visat att uppfattningen av textur kan förändra ett objekts syfte och funktion. Detta kan behöva undersökas vidade i en interaktiv Digital miljö för att se påverkan både i rörlig bild och möjligen spelsammanhang. / Dataspelsutveckling, grafik, varseblivning, objekt, material

belysning, armatur, offentlig miljö, hotell, restaurang, café

The swedish education system in general and the swedish gymnasium in particular is at the point of a thorough reform of the guidelines in education. One major difference given in the guidelines is that the former core subject of arts education is abandoned in favour of making history a mandatory class. This despite the curriculum outlined in 1994 remains. Through comparativ text analysis of the documents and reports outlining this reform and defining the curriculum as well as the guidelines for the education system this study aims to point out the reasons for this change. Through in depth interviews with teachers, educators and authorities in addition to readings of contemporary research on arts in education the study will depict a larger picture of the scheme of things. Furthermore it revives the question of the necessity of arts in education and whose responsability it is to secure that the students will be able to achieve the goals expressed in the curriculum.

<p><em><em><p>I detta examensarbete har vi undersökt några av byggstenarna i ett skivbolags verksamhet som också utgör grunden för deras inkomster. Resultatet av arbetet blev en påbörjad produktion och marknadsföring av en skiva och en plan för lanseringen av densamma. Genom detta har vi skapat oss en praktisk erfarenhet av arbetslivet i musikbranschen. Arbetet har dessutom genomförts med en för ändamålet låg budget. Vi har även undersökt olika marknadsföringsmöjligheter och intervjuat två yrkesverksamma personer i detta ämne.</p></em><p> </p></em></p>

<p>Denna rapport behandlar en analysmodell som använts för att analysera Half Life 2-seriens level design. Utifrån denna analys av Half Life 2-serien skapades sedan ett verk baserat på de data som samlats in. Verket kallas Project 25. Målet med Project 25 var att skapa en spelupplevelse som level designmässigt är så lik den kommersiella spelserien Half-Life 2 (Valve Corporation, 2004), Half-Life 2 Episode 1 (Valve Corporation, 2006) och Half-Life 2 Episode 2 (Valve Corporation, 2007) att en spelare inte skulle kunna uppleva någon skillnad i kvalité.</p><p>Denna rapport är indelad i tre delmoment. Först gjordes en förundersökning där tempoväxlingen i Half Life 2-serien analyserades, sedan skapades själva verket och slutligen utfördes en kvantitativ enkätundersökning i syfte att försöka verifiera om verket uppfyllt sitt mål eller inte. Vid utförandet av själva verket visade det sig mycket effektivt och kvalitetsförebyggande att använda metoden vid analysen av tempoväxlingen i Half Life 2-serien för att skapa en abstrakt planering av verket innan själva implementationen började. Det visade sig också mycket effektivt att ha en fullt spelbar prototyp efter att en tredjedel av projektet hade slutförts. Att ga en testgrupp med spelare som speltestade projektet med jämna mellanrum och förbättra kvalitén baserat på den kritik som presenterats av speltestarna visade sig även vara mycket lyckat.</p><p>Den kvantitativa undersökningen visade sig inte tillräcklig för att avgöra om verket är level designmässigt likt Half Life 2-serien eller inte, detta på grund av dåligt formulerade frågor, mycket spridda åsikter och för få respondenter. Förslag på en bättre metod presenteras i slutdiskussionen.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Slöjd från år 1 i grundskolan, är det en möjlighet eller en önskedröm? Denna fråga har legat som grund för vår studie som utförts vid två skolor i Västerbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkäter försöka ta reda på lärarnas inställning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lärare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka är argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som ämne från år 1 på alla skolor? Det vi kom fram till var att många lärare var positivt inställda till en tidigare start av slöjd men att de både såg möjligheter och hinder. De positiva motiven till en tidigare start av slöjdämnet var bland annat att eleverna får träna upp sin motorik och att slöjden kan vara ett komplement till de teoretiska ämnena. Dock fanns tankar kring ökad olycksrisk bland eleverna och bristande koncentration hos yngre elever. Flertalet lärare ansåg att slöjdlärarens yrkeskompetens måste bevaras och såg risker med att timmar kan komma att försvinna från de högre åldrarna vid en tidigare start av slöjd. Är lärare då medvetna om varför slöjden inte införs förrän år 3 på deras skola? Resultatet av enkäten visar på stor ovisshet i denna fråga. Vi hoppas dock att genom vår studie öppnat upp ögon för detta ämne och skapat ett intresse av en tidigare start av slöjd.</p>