Jag har baserat denna studie på att undersöka hur yrkesverksamma bild- och slöjdlärare ser på utvecklingsmöjligheter för sina respektive ämnen för framtidens grundskola, och att relatera detta till aktuell forskning på området. Med en stor litteratur och forskningsbakgrund i detta arbete samt kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma bild- och slöjdlärare har jag besvarat mina frågeställningar: Hur ser forskningen på möjligheter för utveckling av bild- och slöjdämnet? Vad anser yrkesverksamma lärare inom bild och slöjd om utvecklingsmöjligheter för ämnet? Undersökningen har visat på att bildämnet kan vinna på och bör öka sin digitalisering och slöjdämnet skulle vinna på att lyfta fram designaspekten mer. Dessa utvecklingsmöjligheter skulle kunna stärka ämnenas roll i den framtida skolan. Men även ett större helhetstänkande över undervisningen kan vara eftersträvansvärt där lärare kan integrera de så kallade teoretiska och praktiska ämnena med varandra. Idag ses ekonomi och bristande tid i bild och slöjd det som främst upplevs som hinder för en önskad utveckling av ämnena anser lärarna i undersökningen. Även ett kritiskt ifrågasättande av lärarutbildningens kvalitet har kunnat utläsas ur resultatet.

Detta är ett arbete om grundskolämnena teknik och trä/metallslöjds möjligheter att samverka med varandra i någon utsträckning. Där ett samarbetes för och nackdelar synliggörs. En del av arbetet granskar även hur pass traditionell eller teknologiinriktad trä/metallslöjden som bedrivas i grundskolan bör vara Metoden för att söka svar består av litteraturstudier inom berörda områden, samt intervjuer med lärare som undervisar inom de berörda ämnena. Intervjuerna har skett enligt kvalitativ metod baserat på följande frågeställningar: -Vilka fördelar kan man som lärare inom trä/metallslöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet? -Vilka nackdelar kan man som lärare inom trä/metall slöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet? Även en tredje frågeställning besvaras i arbetet, denna genom litteraturstudierna. Tredje frågeställning lyder: -Hur bör vi i framtiden bedriva slöjdundervisningen, i avseende på balansen mellan traditionell eller teknologiinriktad slöjd? Syftet med arbetet kan nog enklast beskrivas, att få fram för och nackdelarna med ett samarbete/samverkan mellan ämnena teknik och trä/metallslöjd i grundskolan. Samt att se i vilken utsträckning ett eventuellt samarbete kan vara lämpligt och varför det i sådana fall är så. Resultatet skall kunna ge stöd åt lärare inom de berörda ämnena, och förhoppningsvis få dem att se fördelar med ett samarbete i någon form. Då resultatdelen visar att ett samarbete är lämpligt för båda ämnenas räkning så hoppas jag att fler lärare tar chansen och förhoppningsvis når lite längre i sin undervisning. Sista frågeställningens svar blev ganska intressant och ibland motsägande, beroende på vem som få uttrycka sig angående frågan. En del människor anser att den traditionella slöjden är förlegad och inte har något som helst värde i dagens skola eller samhälle, utan istället förespråkar en starkt teknologiinriktad slöjd som i viss utsträckning t o m bör vara yrkesförberedande. Andra menar på raka motsatsen och ser tydliga fördelar med den traditionella slöjden. Sen finns det givetvis de som är mera neutrala i sin uppfattning och anser att den rätta balansen finns någonstans mitt emellan.

Vi ville med denna undersökning ta reda på hur lärare i de tidigare åren arbetar med estetiska ämnen i undervisningen. De frågeställningarna vi sökte svar på var: Vilka aspekter utgår läraren ifrån i de estetiska ämnena? Vad har läraren för mål med sin undervisning i de estetiska ämnena? Tycker läraren att det finns hinder respektive möjligheter med estetiska ämnen? För att få våra frågeställningar besvarade valde vi en kvalitativ metod och intervjuade elva lärare som arbetar i år 1-3. I vår undersökning kom vi fram till att merparten av lärarna ansåg att det finns estetiska inslag i alla skolämnen och alla lärare tyckte att de estetiska ämnena var ett bra hjälpmedel till de mer teoretiska ämnena. De estetiska ämnen som dessa lärare arbetade med är bild och musik. Bild är enligt vår undersökning det estetiska ämne som lärarna använder sig mest av i undervisningen. De huvudsakliga målen för de estetiska ämnena bland alla informanter var att stärka elevernas självkänsla och höja deras självförtroende. Samtliga lärare ansåg att skolans ekonomiska situation var ett hinder för de estetiska ämnena eftersom de önskvärda aktiviteterna blir begränsade av för höga kostnader. Att arbeta med estetiska ämnen uppfattades av de flesta lärare som tidskrävande, vilket sågs som ett hinder. Alla lärare ansåg att möjligheterna med de estetiska ämnena var oändliga.

I denna litteraturstudie undersöks vad forskning säger om lärares textval gällande skönlitteratur som innehåller känsliga ämnen samt hur undervisning som inkluderar sådan litteratur kan läggas upp. I forskningen framkommer att lärare tenderar att välja bort litteratur som innehåller känsliga ämnen och att de gör detta av flera anledningar. Exempelvis visar sig lärare vara oroliga för att eleverna inte ska vara mogna nog att kunna hantera innehållet och för att elevernas föräldrar ska reagera negativt på läsningen. Andra anledningar till att lärare väljer bort viss litteratur är att de inte känner sig tillräckligt utbildade och kunniga gällande det känsliga ämnet som skildras och att de är rädda att eleverna ska triggas av läsningen eller ta efter negativa beteenden som skildras i litteraturen. Forskningen visar även två aspekter som talar för valet av att använda böcker med känsliga ämnen i litteraturundervisningen: att elever har rätt att känna igen sig i det som de läser och att litteraturen kan ses som en positivt modellerande förebild för eleverna. När det gäller undervisning om känsliga ämnen i skönlitteratur framgår det av forskningen att det är viktigt med förberedelse. Det handlar om att läraren behöver förbereda sig själv, men också sina elever och deras föräldrar på hur undervisningen kommer att se ut. I forskningen ges även förslag på hur undervisningen och klassrumsarbetet kan läggas upp. Exempelvis föreslås litteratursamtal och loggboksskrivande som två metoder för att bearbeta skönlitteraturen, men även mer övergripande förhållningssätt presenteras.

Detta är en litteraturstudie, vars syftet är att undersöka vilka undervisningsmetoder som kan påverka elevernas förståelse och studieresultat i naturvetenskap. De frågeställningar som det i denna litteraturstudie eftersökts svar på är följande: ”Vilka undervisningsmetoder används enligt forskning i  naturvetenskaplig undervisning i den svenska grundskolan?” och ”Vilka undervisningsmetoder påverkar enligt forskning elevers studieresultat i den svenska grundskolan?”. 12 studier har analyserats, både svenska och internationella, som behandlar detta område. Studierna hittades i databaserna Eric, Diva och Academic Search Elite. De visade att laborationer är effektfulla för elevers förståelse i NO-ämnet, där det kan skapas diskussioner, frågor och tankar som är lärorika för eleverna. Andra studier som behandlats tar upp naturvetenskapliga läroböcker som undervisningsmaterial, NTA-projektet (Naturvetenskap och Teknik för Alla) som arbetar för skolutveckling i NO ämnet, men även digitala hjälpmedel som datorer och surfplattor. I resultatdelen behandlas internationella studier från Australien, vilka tog upp multimodala representationer och interaktiva skrivtavlor. Slutligen diskuteras och ställs några studier emot varandra. Dessa tas sedan upp i slutsatsen som är att lärare bör variera sina undervisningsmetoder för att så många elever som möjligt ska skapa förståelse för abstrakta begrepp och naturvetenskapliga fenomen.

I denna litteraturöversikt finns en genomgång av artiklar som behandlar No-området och utomhuspedagogik. Målet var att ta reda på hur närområdet kan användas som stöd i No-undervisningen. Resultatet av denna litteraturöversikt visar att utomhusundervisningen inte är den optimala lösningen ensamt, utan bör användas i kombination med den ordinarie undervisningen för bästa resultat. Precis som med all undervisning finns det problemområden även här. De problemen som lyftes var framförallt den tidskrävande planeringen och lärares osäkerhet. Däremot visade det sig att en kombination av inom- och utomhusundervisning gav positiva resultat hos eleverna. Förslag till vidare forskning är att man undersöker om och i så fall vad det är som ger en positiv påverkan hos eleverna när lektionerna sker utomhus.

Denna studie handlar om entreprenöriellt lärande som pedagogik och hur denna kan arbetasmed i de samhällsorienterande ämnena utifrån fyra lärares perspektiv. Studien motiverasutifrån ett av skolans uppdrag som är att främja entreprenörskap genom undervisningen.Syftet med studien är att med fokus på undervisningen i de samhällsorienterande ämnenasynliggöra lärares tankar kring entreprenöriellt lärande som pedagogik och hur dessa kananvändas i undervisningen.Studien baseras på en kvalitativ metod där redskapet intervju användes för att samla in empiri.Fyra lärare som arbetade i årskursena 1-3 i en och samma kommun intervjuades angåendeentreprenöriellt lärande i de samhällsorienterande ämnena. Intervjuerna som genomfördes varsemistrukturerade.Resultatet av studien synliggör att det finns olika syn på hur entreprenöriellt lärande sompedagogik kan användas i undervisningen i de samhällsorienterande ämnena. De flesta ser detsom ett förhållningssätt som ska finnas med i allt de gör medan en av lärarna betonar attdenne helst arbetar med projekt. Resultatet indikerar emellertid att de fyra lärarna harliknande syn på vad det entreprenöriella lärandet ger eleverna men att det i förlängningenleder till olika saker. Några talar om kunskaper de har nytta av i livet medan en talar omförmågan att driva företag i framtiden. Lärarna i studien beskriver att undervisningen ska utgåfrån elevernas erfarenheter och fånga upp deras idéer för att inte släcka elevernas motivationoch entusiasm inför lärandet. Praktiska moment är även något som resultatet betonar som enviktig del i det entreprenöriella lärandet som pedagogik. En stor del av resultatet behandlaräven vikten av undervisningens samverkan med verkliga sammanhang och problem. Lärarnahävdar att eleverna får kunskaper som de har användning av i livet genom det entreprenöriellalärandet men som nämns ovan kan dessa kunskaper användas till olika saker. Lärarna istudien talar om att eleverna lär om livet genom ett entreprenöriellt lärande genomovanstående undervisningssätt. Detta genom att undervisningen stimulerar elevernasmotivation och generella färdigheter som de sedan kan ha användning av i livet.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur instrumentallärare bedömer eleversmusikaliska prestationer utifrån styrdokumenten för kursen Instrument eller sång 2 på estetiskaprogrammet, inriktning musik inom gymnasieskolan och att ta reda på hur instrumentläraremotiverar sin bedömning och vad de anser om betygskriterierna för kursen.Sex informanter som arbetar som instrumentallärare och undervisar i instrumentet elgitarr harbedömt lyssningsexempel och har deltagit i en intervju om betygskriterier. Ljudet från intervjuoch bedömningsmoment spelades in och materialet har transkriberats, beskrivits, analyseratsoch tolkats ur ett innehållsanalytiskt perspektiv. Utifrån materialet i denna undersökningframträder tre centrala teman: återkommande kvalitetsbegrepp, förhållningssätt tillstyrdokumenten och kommunikation.Slutsatsen är att lärarens autonomi och svårigheterna i att tolka styrdokumenten skapar ensituation där godtycke kan uppstå och en ojämlikhet kan formas i hur en elevprestation bedöms.Det finns ett behov av fler undersökningar och diskussioner på lokal och nationell nivå för attöka transparensen i bedömningarna. Undersökningen väcker nya frågor om betygens funktion ide estetiska ämnena inom gymnasieskolan.

Studien behandlar utomhusundervisningenss förhållande till ekologisk hållbar utveckling medinriktning på förhållningssättet hos elever i grundskolans tidiga år. Studien utgår från denpragmatiska lärteorin.Syftet med arbetet är att undersöka hur elever i grundskolans tidiga år upplever attundervisning utomhus påverkar deras förhållningssätt till ekologisk hållbar utveckling.Studien behandlar undervisning i de naturorienterande ämnena.I studien användes den kvalitativa metoden intervju med semistrukureade intervjufrågor föratt svara mot studiens syfte. Urvalet bestod av åtta elever i grundskolans tidiga år från enskola i västra Sverige.Eleverna är positiva till att vistas i utomhusmiljöer och framförallt i skogsmiljöer.Undervisning utomhus är någonting de vill ha mer utav och de anser att det är positivt närinnehållet handlar om fenomen som finns i utomhusmiljöer. De redogör för att det kanpåverka deras intresse men att väderleken spelar roll. Respondenterna anger framföralltartkunskap som en utkomst av undervisning utomhus men att de även får kunskap från tv,radio, film och litteratur. Utifrån dessa källor når de även kunskap om vad de kan göra förnaturen. Respondenterna redogör för vad som påverkar dem till att genomföra handlingar somär positiva för miljön och förmedlar hur medvetna de är gällande klimatförändringar bådelokalt och globalt. Eleverna upplever att utomhusundervisning i de naturorienterande ämnenapåverkar deras lärande om naturmiljöer genom att de får en positiv känsla för naturen ochkunskaper om växter och djur. De upplever även att utomhusundervisning påverkar deras viljaatt bevara naturmiljöer. De främsta orsakerna om varför de ville bevara naturmiljöer som deredogjorde för var att naturen är vacker, djurliv och klimatpåverkan.

No description available.