Vi har i vår studie velat undersöka hur man bedriver teknikundervisning i F-3 i olika klasser, för att försöka se om tekniklärarnas bakgrund och attityder till teknikämnet är faktorer som påverkar undervisningens förutsättningar. Vi har för att ta reda på lärarnas attityder till ämnet undersökt faktorer som lärares bakgrund, deras upplevda relevans av teknikämnet (i konkurrens med andra ämnen), upplevd självförmåga i att undervisa i ämnet samt kontextberoende faktorer som tid, tillgång till material samt om man upplever att man har kollegialt stöd. För att analysera våra resultat har vi använt oss av och även gjort en egen tolkning av ett relativt nytt teoretiskt ramverk framtaget för att kunna analysera attityder, DAS, Dimensions of Attitude toward Science. Vi har ifrågasatt likvärdigheten i teknikundervisningen som en konsekvens av dessa förutsättningar och vill i vår studie undersöka hur likvärdigheten ser ut mellan skolorna i en utvald kommun. Resultaten av vår undersökning visar bland annat att lärarnas utbildning hade betydelse för deras inställning till teknikämnet. Attityderna påverkades även av olika kontextuella förutsättningar och visade sig i både positiva uppfattningar om tillgång till tid och material, men också i begränsningar i form av tid, osäkerhet eller avsaknad av material.

Allt fler gymnasieelever läser juridik samtidigt som skolorna rapporterar en stor brist på ämnesbehöriga lärare i juridik. Det är inte möjligt att bli legitimerad gymnasielärare i juridik genom ämneslärarprogrammet, ämnesbehörighet i ämnet juridik kan endast nås genom kompletterande lärarutbildningar. Det finns ingen utvecklad ämnesdidaktik inom juridikämnet på gymnasial nivå och även för det akademiska ämnet är den ämnesdidaktiska forskningen begränsad.  Syftet med min studie är att undersöka och beskriva vilka ämnesdidaktiska förutsättningar det finns inom skolämnet juridik. Studien har utförts genom en kvantitativ enkätstudie bland juridiklärare på gymnasieskolor runtom i Sverige. Enkätresultatet har analyserats utifrån tre teman: Hur ser juridiklärares bakgrund ut i förhållande till formell pedagogisk utbildning och ämneskunskaper, hur undervisar juridiklärare och vilka ämnesdidaktiska utmaningar uppger juridiklärare att de möter i sin undervisning? Studiens resultat visar att juridiklärares bakgrund varierar allt ifrån att lärare har akademisk examen inom juridik till att helt sakna formell ämnesutbildning. När det kommer till undervisningsmetoder använder sig juridiklärare av flera olika undervisningsmetoder med tydliga kopplingar till ämnesplanen vilket visar på en varierad juridikundervisning. Det finns vissa skillnader mellan behöriga och obehöriga lärare gällande vilka undervisningsmetoder som används. Den främsta ämnesdidaktiska utmaningen som juridiklärare upplever rör elevernas möte med det juridiska språket. Elevernas språkliga svårigheter påverkar och begränsar undervisningen i juridik.