This essay is about female inheritance in ancient Egypt. Death had a very important part in the Egyptian culture. The goal in this essay is to put focus on an everyday aspect of death, which is often left out. That is, how the living was affected by the death of a close relative. Since women had a weaker economic position than men, they are likely to have been more affected. Hence, the essay will focus on women. Most of the existing research is based on primary sources from the Late and Ptolemaic Period. But since that is relatively late in the Egyptian history, it is important to see what female inheritance looked like earlier in history. It is also important to compare different periods in order to see if inheritance developed during time or stayed unchanged. The issues will be how the death of the husband and a family member affected the woman, and how her death affected other persons close to her. In order to answer this, primary sources consisting of texts from Lahun (the Middle Kingdom) and Deir el-Medina (the New Kingdom) will be analyzed in a comparative study. The most important results are that inheritance was based on the relationship between the individual rather than on gender and the death of the husband had the biggest influence on the woman’s life. How big the influence was depended on whether or not she inherited as a widow.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att beskriva äldre änkors/änklingars uppfattningar kring det eventuella stöd som erbjudits eller saknats dem, samt övriga underlättande faktorer under perioden de vårdade sin livspartner i hemmet.   Metoden som användes var kvalitativ och datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Informanterna var 4 kvinnor och 2 män i åldern 60-79 år med anknytning till anhörigcenter, ett kommunalt stöd för anhörigvårdare. Data analyserades med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysen identifierade två teman; Uppfattningar kring stöd från samhället, släkt och vänner samt Övriga underlättande faktorer.   Resultatet gav sex kategorier som informanterna framhöll som viktiga; Känsla av stöttning, Praktisk assistans, Information, Fokus på anhörigvårdaren, Upplevelse av hur den närstående mår, samt; Miljöombyte. I huvudsak visar resultatet på vikten av information och tillvägagångssättet som information ges på. Även samtalsterapi och en kontaktperson knuten till offentlig sektor efterfrågas för att underlätta i anhörigvårdarens vardag. Vidare är stöd som bidrar till att bibehålla ett socialt och varierande liv av stor vikt.   Slutsatsen är att de före detta anhörigvårdarna påverkas mycket av känslan av att de fått direkt eller indirekt stöd. Denna känsla är till stor del kopplad till vilket bemötande och vilken information som getts från i första hand offentlig sektor. Väsentliga skillnader för anhörigvårdarna kan därför uppnås med relativt små medel. / Bodin, A. (2013) Elderly informal caregivers perception about support and other relieving factors. Bachelor’s thesis in public health. The faculty of health and occupational studies, University of Gävle, Sweden.   Abstract The purpose of this study was to describe widow’s/widower’s perception of the support they had been offered or missing from society and relatives/friends during their time as informal caregiver to their spouse. The purpose was also to describe other possible relieving factors.   The method used was qualitative semi structured interviews that were held with 4 women and 2 men. Data was analyzed according to Graneheim & Lundman (2004). Two themes were identified; “Experiences of support from society, relatives and family” and “Other relieving factors”.   The main results showed that the way information is given is important both when it comes to approach and procedure. A contact person is desirable. Support that benefits the informal caregiver’s social life is highly appreciated by the informants.   The conclusion is that the feeling of support is crucial and is connected to the way personnel is treating the informal caregiver. The ideal solution could proposedly be for the society to introduce a long-term course, giving adequate information and discussing the majority of aspects of being an informal caregiver, such as care, the spouse’s state of ill-health and how to preserve your own quality of life.

Studiens syfte är att undersöka vad forskningen säger om äldre individers reaktioner och behov av stöd vid förlust av livskamrat. Som metod används en allmän litteraturöversikt. Som teori används Aaron Antonovskys begrepp KASAM, känsla av sammanhang.  Individer som är 65 år och äldre tillhör en växande grupp i samhället och enligt beräkningar kommer 25 procent av den svenska befolkningen inom kort att vara över 65 år. 20 procent av alla äldre individer lever med någon form av psykisk ohälsa och reducerad livskvalité som följd av exempelvis närståendes död, oönskad ensamhet och/eller problem med den fysiska hälsan. Med denna allmänna litteraturöversikt tar jag ett samlat grepp av området genom att undersöka, analysera och redogöra för vad forskningen säger om äldre individers reaktioner och behov av stöd vid förlust av livskamrat. Ålderdomen är den tid i livet då individen upplever flest förluster. Trots detta faktum är det andra åldersgrupper än äldre som prioriteras inom sorgestöd. En livskamrats död anses vara en av de mest stressfulla livsövergångarna i en människas liv.Hur den äldre individen reagerar och hanterar förlusten är avhängigt av många faktorer, exempelvis ekonomiska och sociala. Vissa äldre tar sig igenom sorgeprocessen andra ”fastnar” i sin sorg så pass allvarligt att de behöver hjälp att ta sig vidare. Några går till och med stärkta ur detta. Antonovsky (2005) menar att huruvida denna stressor blir sjukdom, hälsa eller något däremellan beror på hur pass framgångsrik hanteringenav denna spänning är. Just detta är självakärnan i studiens resultat gällande äldre individers reaktioner vid förlust av livskamrat.I de fall då dödsfallet föregåtts av en sjukdomsperiod kan den efterlevande även uppleva en känsla av lättnad,minskad stressoch färredepressiva symtomdå hen inte behöver se sin partner lida längre. Denna aspekt visar en del av den komplexiteten som all sorg består av. Kontakten med familj, vänner och andra närstående har en mycket positiv inverkan på den nyblivna änklingen/änkan då den mildrar de negativa reaktioner som följer med en förlust samt stödjer den äldre individen på dennes väg genom sorg, bearbetning och nyorientering. De positiva följderna av att i ett tryggt sammanhang få möjlighet att dela sina upplevelser med andra, bli mött och bekräftad i sin sorg, såväl av närstående som personer som den sörjande möter i stödinsatser inom ramen för socialt arbete är själva essenseni studiens resultat gällande äldre individers behov av stöd vid förlust av livskamrat. / The purpose of this study is to examine what research says about the reactions and the needs of the elderly for support when losing their life companion. The method used is a general literary overview and the theory is Aaron Antonovsky´s term sense of coherence, SOC. Individuals of 65 years and older are an increasing part of the population. According to calculations, the group of people over the age of 65 will soon be 25 per cent of the Swedish population. 20 per cent of the elderly suffer from some kind of mental health issue and decreased quality of life, due to the death of a close relative, unwanted loneliness and/or physical health issues. With this general literary overview I am giving an overall picture of the topic through examining, analysing and explaining the research results on the reactions and needs of the elderly for support when losing their life companion. When people are of old age, that is the time of life when they suffer from most losses. Despite this fact, other age groups are prioritized to receive grief support. The death of a life companion is considered one of the most stressful life transitions. How an elderly person reacts and copes with the loss, depends on several factors, including economic and social.Some of the elderly manage to go through the process of grieving, whilst others get stuck in their grief so severely that they need help to be able to move forward in life. Some even grow stronger from the experience. Antonovsky (2005) claims that whether this stress factor transforms into illness, health or something in between, depends on how successful the person is in coping with this tension. Exactly this is the very essence of the result of this study regarding the elderly´s reactions when losing a life companion. In those cases when death has been preceded by a period of illness, the life partner can even experience relief, decreased stress levels and less symptoms of depression, as they no longer need to witness their partner´s suffering.This aspect makes part of the complexity of all grief visible. Being in contact with family, friends and others who are close has a very positive influence on the widower/widow, as it mitigates the negative reactions associated with bereavement and supports the elderly on their path through grief, processing and reorientation. The positive effects of being able to share their experiences with others in a safe context, being met in their grief, both by family and others within social work support groups, this is the very essence of the result of this study regarding the elderly´s need for support when losing a life companion.