Bakgrund: Varje år drabbas miljontals personer av hjärtstopp runt om i världen där cirka 3,7 miljoner avlider. De senaste åren har dock överlevnaden ökat stadigt men nuvarande forskning kring överlevandes erfarenheter är bristfällig. Att överleva ett hjärtstopp är traumatiskt och innebär avsevärda förändringar i det vardagliga livet.  Syfte: Att beskriva vuxna personers erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp.  Metod: Det genomfördes en litteraturstudie med åtta kvalitativa studier som hittades i PubMed och Cinahl. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av Olsson & Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier och analyserades sedan med stöd från Popenoe et al. guide för innehållsanalys till litteraturstudier.  Resultat: Resultatet visade två kategorier; Att anpassa sig till det nya livet och Att ha omvälvande känslor samt sju underkategorier. I resultatet framkom erfarenheter av en förändrad kropp, bristande minne och förlorad identitet. Även splittrade känslor, osäkerhet vid utskrivning, otrygghet och existentiella frågor uppstod.  Konklusion: Att överleva ett hjärtstopp skapade många olika erfarenheter hos personerna men framför allt ett förändrat liv. Litteraturstudien bidrar till att sjuksköterskor får bättre förståelse av händelsen och kan därmed ge bättre vård. Ytterligare forskning behövs för att få en mer omfattande överblick kring personers erfarenheter efter hjärtstopp. / Background: Every year, millions of people suffer from cardiac arrest and approximately 3,7 million dies. However, in recent years the survival rate has steadily increased but existing research on the subject is lacking. Surviving a cardiac arrest is traumatic and involves a major change in daily life.  Aim: To describe adult’s experiences of surviving a cardiac arrest.  Methods: A literature study was conducted using qualitative studies found in PubMed and Cinahl. The studies were quality reviewed using Olsson & Sörensen’s assessment template and then analyzed using Popenoe’s guide for analysis of results to literature studies.  Results: The results showed two categories; Adapting to the new life and Experience overwhelming feelings and seven subcategories. The results showed that the participants experienced a changed body, lacking memory and a lost identity. Besides that, mixed emotions, uncertainty related to discharge, insecurity and existential questions also emerged.  Conclusion: Surviving cardiac arrest created many different experiences for the participants, but above all a changed life. This literature study can contribute to nurses gaining a better understanding of the experience and thus providing better care. Further research is needed to get a wider overview of people’s experiences after cardiac arrest.

Anledningen till att vi genomförde denna studie är att bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor, och tack vare förbättrade metoder att diagnostisera och behandla sjukdomen, har dödligheten i bröstcancer minskat, vilket medför ett ökande antal överlevare. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor, efter genomgången behandling, upplever att bröstcancer påverkar den fysiska hälsan, det psykiska välbefinnande och det sociala livet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturöversikt. Vår studie resulterade i tre huvudteman och elva underteman. Vårt resultat visade att kvinnorna upplever brist på information från vårdpersonalen inom alla våra tre huvudteman. Resultatet visade att kvinnorna upplever fysiska symtom som ofta ignoreras av vårdpersonalen. Även livsstilen och den sexuella funktionen förändras. Dessutom visade resultatet att kvinnorna upplever en förändrad kroppsbild, en osäkerhet angående framtiden och en rad olika rädslor. De får även nya prioriteringar och värderingar i livet. Vidare upplever kivnnorna en närmre relation med familjen än innan diagnosen och att deras vänner undviker dem. Det sker också förändringar i deras yrkesliv. / The reason we conducted this study is that breast cancer is the most common type of cancer among women, and thanks to better methods to diagnose and treat the disease, mortality in breast cancer has decreased, which results in an increasingly amount of survivors. The aim of this study was to describe how women, after being treated, experience the impact of breast cancer on physical health, psychological well-being and social life. The method used was a qualitative literature review. Our study resulted in three main themes and eleven subthemes. Our result showed that the women experience a lack of information from health care providers within all of our three main themes. Besides, the result showed that women experience physical symptoms which often are being neglected by health care providers. There are also changes in lifestyle and sexual functioning. Also, the result showed that women experience an altered body image, an uncertainty about the future and several different fears. They get new priorities and values in life as well. Furthermore, our result showed that women experience a closer relationship with the family than before the diagnosis and that their friends avoid them. Besides, there are changes in their careers.

<p>Anledningen till att vi genomförde denna studie är att bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor, och tack vare förbättrade metoder att diagnostisera och behandla sjukdomen, har dödligheten i bröstcancer minskat, vilket medför ett ökande antal överlevare. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor, efter genomgången behandling, upplever att bröstcancer påverkar den fysiska hälsan, det psykiska välbefinnande och det sociala livet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturöversikt. Vår studie resulterade i tre huvudteman och elva underteman. Vårt resultat visade att kvinnorna upplever brist på information från vårdpersonalen inom alla våra tre huvudteman. Resultatet visade att kvinnorna upplever fysiska symtom som ofta ignoreras av vårdpersonalen. Även livsstilen och den sexuella funktionen förändras. Dessutom visade resultatet att kvinnorna upplever en förändrad kroppsbild, en osäkerhet angående framtiden och en rad olika rädslor. De får även nya prioriteringar och värderingar i livet. Vidare upplever kivnnorna en närmre relation med familjen än innan diagnosen och att deras vänner undviker dem. Det sker också förändringar i deras yrkesliv.</p> / <p>The reason we conducted this study is that breast cancer is the most common type of cancer among women, and thanks to better methods to diagnose and treat the disease, mortality in breast cancer has decreased, which results in an increasingly amount of survivors. The aim of this study was to describe how women, after being treated, experience the impact of breast cancer on physical health, psychological well-being and social life. The method used was a qualitative literature review. Our study resulted in three main themes and eleven subthemes. Our result showed that the women experience a lack of information from health care providers within all of our three main themes. Besides, the result showed that women experience physical symptoms which often are being neglected by health care providers. There are also changes in lifestyle and sexual functioning. Also, the result showed that women experience an altered body image, an uncertainty about the future and several different fears. They get new priorities and values in life as well. Furthermore, our result showed that women experience a closer relationship with the family than before the diagnosis and that their friends avoid them. Besides, there are changes in their careers.</p>

Cirka 17 % av alla som får ett hjärtstopp överlever. Den vanligaste orsaken till ett hjärtstopp är hjärt- kärlsjukdom. Tidiga insatser av hjärt- och lungräddning ökar chans till överlevnad och minskar även risk för bestående skador. Detta ställer höga krav på hälso- och sjukvården. Som sjuksköterska kan du möta dessa patienter inom olika vårdformer. Oavsett så har sjuksköterskan en viktig roll i att stödja patienten i den nya situationen. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patienters upplevelser av att överleva ett hjärtstopp, de sex första månaderna efter händelsen. Litteraturöversikten baseras på nio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visar att patienter upplever en känsla av vilsenhet, behov av att söka svar och tacksamhet och trygghet i samband med uppvaknandet. Det visar också känslomässiga och fysiska utmaningar, utsatthet och övergivenhet samt ett behov av stöd och samhörighet. Känsla av vilsenhet och behov av att söka svar har vidare diskuterats och problematiserats. Minnesluckor från händelsen är vanligt och skapar känslor av bristande sammanhang hos flertal patienter. Även tankar kring tidigare livsstil och genetiska aspekter uppkom hos flera patienter efter ett hjärtstopp. Sjuksköterskan har en viktig roll att stötta patienten i att uppnå hälsa och välbefinnande trots sjukdom.

Bakgrund: Fem miljoner människor dör och miljontals skadas årligen världen över av ett trauma. Det bidrar till en stor belastning på sjukvården och utgör ett globalt hälsoproblem. Utfallet efter traumat skapar ett stort fysiskt och psykiskt lidande för den enskilde individen. Därtill har det visat sig att även sjuksköterskor upplever det komplext att vårda dessa patienter. Kunskap om deras erfarenheter behövs för att bemöta deras behov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers erfarenheter av att överleva ett stort trauma. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar från två databaser, CINAHL och PubMed.  Resultat: Utifrån analysen skapades tre huvudteman och sju subteman. Huvudtemana som bildades var: ‘En förlorad identitet’, ‘En emotionell kamp’ och ‘En förändrad relation’.  Konklusion: Att överleva ett stort trauma medför ett stort lidande. Det innebär både en fysisk och emotionell påverkan. Behovet av rätt stöd och vård är stort. Samtidigt upplever de en bristande förståelse från sjukvårdspersonal om deras situation. Omvårdnaden som givits upplevs sällan personcentrerad och därav behövs en förbättring. Vidare forskning behövs angående hur sjuksköterskor kan arbeta eller verksamheter kan organisera arbete för att tillgodose patienternas omvårdnadsbehov efter ett stort trauma. / Background: Five million people die and millions get injured every year around the world of a trauma. This contributes a large weight on healthcare and poses a global health problem. The outcome after a trauma creates physical and psychological suffering. Nurses experience a complex caregiving around these patients. Knowledge about people's experience is needed to receive their needs.  Aim: The aim of this study was to describe people's experiences of surviving a major trauma. Methods: A literature study based on eight scientific articles. The articles were found in two databases, CINAHL and PubMed.  Results: From the analysis three main themes and seven subthemes were created. The main themes were: ‘A lost identity’, ‘An emotional struggle’ and ‘A changed relationship’.  Conclusion: Surviving a major trauma results in a huge suffering. It contains physical and emotional impact. The need for support and care is necessary, people experience a lack of understanding about their situation from healthcare professionals. The care has rarely been perceived person-centered and needs to improve. Further research is needed concerning how nurses can work or care organisations can organize their work to achieve patients needs of nursing after a major trauma.

Bakgrund: Ett hjärtstopp är en förändring i hjärtats rytm där hjärtats pumpförmåga slutar fungera. För att öka överlevnadschansen är en tidig påbörjan av HLR avgörande. Personer som överlever ett hjärtstopp förlorar förtroendet över sin kropp och lever i rädsla över att återuppleva ett nytt hjärtstopp. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av stöd som främjar psykisk hälsa efter att ha överlevt ett hjärtstopp.Metod: En integrerad sammanställning av kvalitativ forskning med inspiration av metasyntes. Studien har utgått från en induktiv ansats och analysen utgick från Fribergs (2022) femstegsanalys för en integrerad sammanställning. Cinahl och PubMed är databaser som valdes för att söka fram relevant data för studiens syfte. Resultat: Analysen av de valda studier som svarade på syftet mynnade ut i två huvudkategorier: Stödets avgörande betydelse för den psykiska hälsan och Vägen till återhämtning. Första huvudkategorin fick tre underkategorier Vårdens stöd, Källan till styrka och tröst och Familjens stöd. Slutsats: Studiens resultat visade på att upplevelsen av stödet från deltagarna upplevdes olika. Stödet från sjukvården påverkade patienternas psykiska hälsa och hur snabbt de kom tillbaka till den normala vardagen. Familjen hade en nyckelroll i återhämtningen efter ett hjärtstopp och att få dela med sig om sin upplevelse med andra överlevare hade en positiv påverkan på patientens psykiska hälsa.

Bakgrund: Hjärtstopp drabbar uppskattningsvis 13 000 personer i Sverige årligen och av dessaöverlever ungefär 1500 personer. Överlevnaden i Sverige har mer än fördubblats det senastedecenniet. Att genomgå ett hjärtstopp kan upplevas påfrestande för den drabbade och kan påverkakroppen fysiskt, psykiskt och kognitivt. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete i återhämtningsprocessen kanbidra till ökad livskvalité och förbättrad överlevnad.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att ha överlevt etthjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie utformad enligt Polit och Becks niostegsmodell baserad på niovetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklar analyserades enligt Graneheim och Lundmaninnehållsanalys för att framkomma till ett resultat. Resultatet diskuterades gentemot bärande begrepp.Resultat: Resultatet presenterades utifrån två kategorier och fem underkategorier som identifieradesgenom dataanalysen utifrån nio utvalda vetenskapliga artiklarna.Slutsats: Litteraturstudien visar patienternas upplevelser efter ett hjärtstopp. Att överleva ett hjärtstoppupplevs omvälvande för de flesta som drabbas. Övergången från den trygga sjukhusmiljön tillotrygghet i hemmet var inte optimal ur ett omvårdnadsperspektiv vilket medförde att patienterupplevde otrygghet, övergivenhet, oro och ångest. Genom djupare förståelse och utökad kompetensför den här patientgruppen kan sjuksköterskor erbjuda förbättrad personcentrerad omvårdnad ochbättre livskvalitet.

No description available.

Bakgrund: Varje år drabbas i genomsnitt 55 av 100 000 personer i världen av hjärtstopp utanför sjukhus. Antal överlevande efter hjärtstopp ökar tack vare forskning. Denna patientgrupp kommer i framtiden att bli vanligare inom vården. Vid ett hjärtstopp upphör hjärtats pumpförmåga vars uppgift är att syresätta kroppen. Inom några sekunder förlorar personen medvetandet, andningen upphör och efter fem minuter kan syrebristen ge bestående skador. Att överleva hjärtstopp påverkar livet för den överlevande där risk för psykisk och fysisk problematik finns. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelser av att överleva ett hjärtstopp och hur livet påverkas efteråt. Metod: Studien grundades utifrån en kvalitativ metod där 10 vetenskapliga artiklar användes. Analysen utfördes utifrån Evans (2002) metod av en beskrivande syntes. Resultat: Tre teman identifierades. När existensen hotas med subteman; Att vakna upp, Emotionell påverkan och Tankar om döden. Behov av stöd och information med subteman; Vårdgivarnas betydelse och Relationers betydelser. En ny livsvärld tar form med subteman; Sökande efter mening och sammanhang, Livslång behandling och Lära känna kroppen.  Slutsats: Resultatet visade att individer som överlevt hjärtstopp hade ett behov av att bearbeta känslor av händelsen. Studien indikerar även att vården behöver ge dessa patienter mer stöd och information.

Bakgrund: Ett hjärtstopp sker plötsligt och kan drabba vem som helst. Livräddande insatser måste påbörjas så fort som möjligt om det ska finnas en chans för personen att överleva. Efter en traumatisk upplevelse som ett hjärtstopp är det viktigt att personen får rätt omvårdnad och stöd för att komma tillbaka till ett liv med nya förutsättningar och upplevelser.    Syfte: Syftet var att utforska patienters upplevelser och erfarenheter efter att ha överlevt ett hjärtstopp.   Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. PubMed och Cinahl Complete är databaserna som använts under artikelsökningen.  Resultat: Tre teman identifierades i resultatet: lära känna en ny kropp, ny identitet samt att komma hem. I resultatet framkom det att patienter som har överlevt ett hjärtstopp ofta får fysiska och psykiska begränsningar. Många upplevde svårigheter efter att ha bli utskrivna från sjukhuset då kontakten med sjukvården blev mindre frekvent. Deltagarna i studierna kände en stor tacksamhet att de överlevt.  Sammanfattning: Hjärtstoppet innebar stora förändringar i livet på flera olika plan. Mycket handlade om att anpassa sig till en ny verklighet där ångest och rädsla ständigt var närvarande i början av återhämtningen. Osäkerheten kring vad deras kroppar skulle klara av, framför allt vid ökad aktivitet, upplevdes svår att hantera. Tidig start av hjärt- och lungräddning var livsavgörande och därför bör utbildning i detta ha en hög prioritet i samhället. / Background: A cardiac arrest occurs suddenly and can happen to anyone. Life-saving efforts must be started as soon as possible if there is a chance for the person to survive. After a traumatic experience such as a cardiac arrest, it is important that the person receives proper care and support to return to a life with new conditions and experiences.   Aim: The purpose was to explore patients' experiences after surviving a cardiac arrest.   Method: A literature review according to Friberg's method with ten qualitative scientific articles. PubMed and Cinahl Complete are the databases used during article search.   Results: Three themeswere identified in the results: getting to know a new body, new identity and coming home. The results showed that patients who have survived a cardiac arrest often live with physical and mental limitations. Many found it difficult to be discharged from the hospital, as contact with healthcare became less frequent. However, the participants in the studies felt a great deal of gratitude that they survived.   Conclusion: The cardiac arrest meant major changes in life on several different levels. Much was about adapting to a new reality where anxiety and fear were constantly present at the beginning of the recovery. The uncertainty about what their body can handle, especially with increased activity, was found to be difficult to handle. Early onset of cardiopulmonary resuscitation was vital and therefore education in this should be a high priority in society.   Keywords: New body, physical limitations, fear, insecurity, gratitude