I denna uppsats behandlas hur klassningssällskapens regelverk kan bidra till ett örlogsfartygs överlevnad vid vapenverkan. Syftet är att undersöka om regelverken kan användas för att implementera stryktålighet genom sina notationer och krav på redundans, separation och skydd mot splitter. Arbetet inleds genom kunskapsuppbyggnad av teorier som behandlar örlogsfartygs överlevnad, vilka sedermera bildar arbetets teoriram. Sedan sker en analys av regelverken samt en fiktiv operativ miljö skapas för att ta fram taktiska uppgifter samt hot, vilka sedan omvandlas till verkansdelar och kritiska system. Därefter skapas modellerna som tillsammans med verkansdelarna används i simuleringen som genomförs i simuleringsverktyget Semiautomatsikt fartygs verktyg för AVAL. Simuleringarna mäter utslagssannolikheter av olika funktioner ombord vid påverkan från de framtagna verkansdelarna. Syftet är att undersöka om koncepten, vilka baseras på regelverken bidrar till mer stryktåliga plattformar. Resultatet från simuleringarna pekar på att regelverkskoncepten generellt har en lägre utslagssannolikhet vilket visar sig tydligast vid verkansdelar som genererar splitter. Arbetet kommer därmed fram till att klassningssällskapens regelverk utifrån de givna förutsättningarna kan användas för att skapa en viss nivå av stryktålighet. / This thesis deals with how the classification society’s rules may contribute to the survivability of warships when exposed to hostile fire. The aim is to examine whether the regulations can be used to reduce the vulnerability of naval ships through their notations and requirements for redundancy, separation and fragmentation protection. The first part of this thesis involves gathering information regarding relevant theory which covers the survivability of warships, which in turn forms the theoretical framework. Subsequently an analysis of the classification rules is conducted and a fictional operational environment is created in order to develop tactical tasks and threats, which are then converted into weapons effects and critical components. The models are created and together with the weapons used in the simulation program, Semi-automatic ship tool AVAL. The simulations measure the kill probabilities of different functions onboard when different weapons are used on the models. The results indicate that classification models generally have a lower kill probability, especially from weapons that generates splinters. The conclusion is that the classification society’s rules and regulations can be used to implement measures to decrease the vulnerability of naval ships.

Bakgrund Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd som alla kan drabbas av och som kräver snabb behandling. Idag överlever allt fler hjärtstopp, trots det visar statistik från år 2017 omkring 8000 rapporterade fall, där bara 1370 av de drabbade överlevde. Den överlevande patientens liv påverkas på olika sätt och sjuksköterskan bär det yttersta ansvaret för omvårdnaden efteråt. I sjuksköterskans professionella ansvar ingår att stödja patientens unika omvårdnadsbehov i det nya sammanhanget. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter att ha drabbats av hjärtstopp. Metod Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL complete, PubMed samt via manuell sökning. Efter kvalitetsgranskning inkluderades totalt 16 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dessa analyserades genom en integrerad analys och sammanställdes i en matris. Resultat Sammanställningen av artiklarna resulterade i tre kategorier: en förändrad kropp, att återfå livet och sociala aspekter. Livet efter hjärtstoppet innebar ett flertal begränsningar såsom fysiska, emotionella och kognitiva aspekter. Det var av stor vikt att finna mening efter den livsomvälvande händelsen och ett nytt perspektiv på livet skapades. Information och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal samt sjuksköterska upplevdes bristande. Slutsats Patienter påverkas på många olika sätt efter att ha drabbats av hjärtstopp. Sjuksköterskan har med sin patientnära position, en betydande roll i omvårdnaden efteråt och goda möjligheter att främja dessa patienters hälsa. Genom att hela sjuksköterskans omvårdnadsarbete genomsyras av ett personcentrerat förhållningssätt kan den enskilda patientens individuella behov identifieras och på så sätt mötas på bästa sätt.

<p><!--StartFragment--></p><p>Den här uppsatsen handlar om hur ett litet telekomföretag ska kunna nå långsiktig överlevnad på en konkurrensutsatt marknad.</p><p>I bakgrunden framgår att det är svårt för små företag att klara sig på en konkurrensutsatt marknad då de inte har samma förutsättningar som stora företag att konkurrera med exempelvis pris. De små operatörerna måste därför erbjuda någonting annat som är värdeskapande för att långsiktigt kunna överleva på marknaden.</p><p>Uppsatsens syfte är att genom en enkätstudie hos 26 företagskunder analysera och utvärdera telekomföretagens behov av värdeskapande på den mobila bredbandsmarknaden.</p><p>De teorier som uppsatsen behandlar är involveringsteorin, värdekedja respektive värdestjärna, mervärdeskapande samt nätverkssynsättet.</p><p>I analysen och resultatet har författarna kommit fram till att utrymmet för nya operatörer på den mogna marknaden inte är speciellt stort och för att den lilla operatören ska överleva måste denne först och främst satsa på värdeskapande i form av produktkvalitet och rikta sig mot höginvolverade mellanstora företagskunder. Den nya operatören bör även erbjuda anpassade företagslösningar och närmare samarbete för att möta kundens önskemål och nå långsiktig överlevnad. </p><!--EndFragment--><p> </p>

<!--StartFragment--> Den här uppsatsen handlar om hur ett litet telekomföretag ska kunna nå långsiktig överlevnad på en konkurrensutsatt marknad. I bakgrunden framgår att det är svårt för små företag att klara sig på en konkurrensutsatt marknad då de inte har samma förutsättningar som stora företag att konkurrera med exempelvis pris. De små operatörerna måste därför erbjuda någonting annat som är värdeskapande för att långsiktigt kunna överleva på marknaden. Uppsatsens syfte är att genom en enkätstudie hos 26 företagskunder analysera och utvärdera telekomföretagens behov av värdeskapande på den mobila bredbandsmarknaden. De teorier som uppsatsen behandlar är involveringsteorin, värdekedja respektive värdestjärna, mervärdeskapande samt nätverkssynsättet. I analysen och resultatet har författarna kommit fram till att utrymmet för nya operatörer på den mogna marknaden inte är speciellt stort och för att den lilla operatören ska överleva måste denne först och främst satsa på värdeskapande i form av produktkvalitet och rikta sig mot höginvolverade mellanstora företagskunder. Den nya operatören bör även erbjuda anpassade företagslösningar och närmare samarbete för att möta kundens önskemål och nå långsiktig överlevnad.  <!--EndFragment-->

Vi har gjort en fallstudie på ett företag som jobbar i projektform, den normala definitionen på projekt är att det har tidsram och när tiden för projektet tagit slut tar även relationer som skapats i projektet slut. Vi har undersökt vad som händer efter projektets slut och vad det kan finnas för motiv för ett företag att investera vidare i en kundrelation efter det att tiden för projektet tagit slut. Syftet med vår uppsats var att undersöka varför vissa relationer som skapats mellan företag och kund under ett projekt överlever efter att tiden för projektet tagit slut. För att besvara vårt syfte har vi gjort intervjuer med tre personer som jobbar på fallföretaget och två kunder till fallföretaget. Genom vår studie visar vi att det i vissa situationer kan föreligga motiv för ett företag att upprätthålla en kundrelation efter projektets slut. Motiv för att upprätthålla en kundrelation är bland annat lönsamhet och kundens potential att bidra till företagets värde och rykte. Studien visar också att strategi för upplösning av en kundrelation kan vara viktig och att det är av stor vikt för företaget att veta vilka relationer som bör upplösas och vilka de bör försöka upprätthålla efter projektets slut.

No description available.

Bakgrund: Ett hjärtstopp var en dramatisk händelse där reflektionen om existensen påbörjades. Det väcktes tankar och känslor som hade påverkan på livskvalitén och hälsan. Sjuksköterskans uppgift var att ge information och finnas där för patientens individuella behov. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter ett hjärtstopp. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom det att patienterna upplevde brist av information och att de ville bearbeta händelsen med andra. Efter hjärtstoppet fick patienterna ett nytt förhållningssätt till livet och vissa fysiska moment var svårare att utföra. Uppvaknandet efter hjärtstoppet var förvirrande och många känslor uppstod.  Konklusion: Resultatet visade att patienterna upplevde brist av information, kände önskan om att få bearbeta och dela erfarenheter med andra samt att stödet de fick uppskattades. Något som betraktades svårt var att leva en fungerande vardag och hitta den nya identiteten. Känslor såsom övergivenhet och osäkerhet uppkom men även tacksamhet och glädje att fått fortsätta livet. Om sjuksköterskan hade mer kunskap om patienters upplevelser, ökade chansen att vården efter händelsen blev mer patientcentrerad.

Vid nyplantering av skog är det essentiellt för skogsägaren att få så många av plantorna som möjligt att överleva. Motståndskraften mot skador, skadegraden och därmed överlevnaden beror av förutsättningar som varje planta har fått. Med SLU Markfuktighetskarta som utgångspunkt var syftet med denna studie att analysera om det fanns ett samband mellan markfuktighet och skador, skadegrad och överlevnad hos granplantor. Studien bestod av 9 hyggen i södra Sverigeplanterade med 924 plantor på 180 koordinatsatta provytor. Angående skadorna, skadegraden och överlevnaden fanns signifikanta samband där trenden var att plantorna hade det som svårast i extremerna av markfuktighetsintervallet. Snytbaggeskadorna stack ut med trenden att vara allvarligast i blöt mark, medan övriga skador istället hade trenden att varaallvarligast där marken var som torrast.

Introduktion: En av de vanligaste dödsorsakerna i Europa är hjärtstopp. Vid ett hjärtstopp slutar hjärtat att pumpa blod och syrebrist uppstår. En livsviktig intervention är hjärt- och lungräddning. Chanserna att överleva ett hjärtstopp har ökat, trots detta har de som överlevt ofta både fysiska och psykiska nedsättningar. Depression och ångest är vanligt förekommande för de som överlevt ett hjärtstopp. Konsekvenserna påverkar överlevarnas livskvalitet och den psykosociala hälsan försämras. Det är viktigt att sjuksköterskan har kompetens inom området för att kunna ge hjärtstoppsöverlevare personcentrerad omvårdnad.  Syfte: Syftet var att beskriva vilka upplevelser patienter har efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Arbetet hade en beskrivande design med en allmän litteraturöversikt som metod. Tolv kvalitativa artiklar valdes ut som undersökte patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Resultat: I resultatet framkom tio subkategorier och fem kategorier: Konsekvenser av ett hjärtstopp; Det nya normala; Individuella behov; Att omvärdera livet; Tacksamhet. Hjärtstoppsöverlevarna upplevde konsekvenser efter hjärtstoppet, vilket hade en stor påverkan på livet. Det nya normala beskriver sökandet efter en ny identitet samt information om hjärtstoppet. Överlevarna hade individuella behov rörande information om händelsen, rehabilitering och stöd från omgivningen. Existentiella tankar om livet, döden samt ny livsstil tas upp i att omvärdera livet. Tacksamhet utgick från överlevarnas tacksamhet angående deras nya chans i livet.  Slutsats: Patienter som har överlevt ett hjärtstopp har både positiva och negativa upplevelser. Utmaningar som patienterna möter under återhämtningsprocessen är individuella, men gemensamt för majoriteten är de existentiella tankarna som uppstår samt en känsla av tacksamhet. / Introduction: One of the most common causes of death in Europe is cardiac arrest. During a cardiac arrest (CA), the heart stops pumping blood and oxygen deficiency occurs. A vital intervention is cardiopulmonary resuscitation. The chances of surviving a cardiac arrest have increased, but those who survive often have both physical and mental impairments. Depression and anxiety are common after CA. The consequences affect the quality of life and psychosocial health deteriorates. It is important that the nurse has expertise in the field in order to provide CA survivors with personcentered care. Aim: The aim was to describe the experiences patients have after surviving a CA. Method: A descriptive design with a general literature review was applied. Twelve qualitative articles were selected that examined patients experiences of having survived a CA. Result: The result revealed ten subcategories and five categories: Consequences of a CA; The new normal; Individual needs; To re-evaluate life; Gratitude. The survivors experienced consequences after the CA, which had a major impact on life. The new normal describes the search of a new identity and information about the CA. The survivors had individual needs regarding information about the incident, rehabilitation and support. Existential thoughts about life, death and new lifestyles are addressed in re-evaluating life. Gratitude was based on the survivors gratitude for their new chance at life. Conclusion: Patients who survived CA have both positive and negative experiences. Challenges during the recovery process are individual, but common to the majority are the existential thoughts that arise and a feeling of gratitude.

Bakgrund: Levermetastaskirurgi förbättrar överlevnaden och är den enda kurativabehandlingen vid kolorektala levermetastaser (CRLM). I Sverige är det ungefär var sjättepatient med CRLM som genomgår levermetastaskirurgi med en fem-årsöverlevnad på över50%. Yngre patienter behandlas dock i större utsträckning med operation jämfört med äldre. Syfte: Syftet med denna projektbaserade kvalitetssäkring är att utvärdera överlevnaden blandpatienter som remitterats från Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) och som genomgåttlevermetastaskirurgi för CRLM. Dessutom undersöks två grupper, en grupp med patienter somär äldre respektive yngre än 65 år, för att avgöra om ålder påverkar två-årsöverlevnaden efterlevermetastaskirurgi. Metod: Metoden grundar sig på en retrospektiv studiedesign och analys av journaldata.Journaler tillhörande 279 patienter som erhållit diagnosen levermetastaser på USÖ, under åren2014-2018, granskas. Tolv av dessa patienter genomgick levermetastaskirurgi för CRLM.Demografisk, preoperativ och postoperativ journaldata samlas in från dessa tolv patienter viaprogrammet Klinisk Portal. Resultat: Levermetastaskirurgi utfördes på 9,8% av samtliga patienter med CRLM. Tvåårsöverlevnadenför dessa patienter var 83,3% och ingen signifikant skillnad kunde påvisasmellan yngre och äldre patienter avseende överlevnaden. Slutsats: Två-årsöverlevnaden efter behandling i Örebro är likvärdig med tidigare rapporteradöverlevnad i Sverige. Studien visar även att det inte finns signifikant skillnad i överlevnadmellan yngre och äldre patienter efter levermetastaskirurgi samt att enbart ålder inte borde varaen begränsade faktor till behandling.