Bakgrund: Definitionen av plötsligt hjärtstopp är att en person kollapsar till följd av att hjärtat stannar. Vanligaste orsaken till att hjärtstopp inträffar är en bakomliggande hjärtsjukdom. Personen uppfattar ofta inte några symtom och dödligheten är hög men har minskat senaste åren. Om hjärt-lungräddning påbörjas tidigt förbättras chansen till överlevnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienters liv påverkas efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Allmän litteraturöversikt där nio kvalitativa artiklar och en mixed-method artikel inkluderades. Resultat: I resultatet framkom att överlevare funderade över sin dödlighet och existens efter hjärtstopp. Dessa tankar och fysiska/kognitiva begränsningar ledde till en förändrad vardag och ett behov att finna mening och sammanhang. Rädsla och osäkerhet var känslor som kunde uppstå, men även tacksamhet för livet och de som medverkat vid återupplivningen. Det uppstod minnesluckor i samband med hjärtstoppet och ett behov av att fylla dessa luckor. Informationen från vårdpersonalen var ofta bristfällig och överlevare kunde känna sig bortglömda efter utskrivningen. Konklusion: Studien visar att kunskap om hur patienters liv påverkats efter ett hjärtstopp kan generera i en bättre vård för de drabbade. Patienternas erfarenheter och behov av stöd har framkommit i studien, vilket kan användas i kliniskt arbetet. / Background: The definition of sudden cardiac arrest is an abrupt loss of heart function, and as a result, the person collapses. One common cause is an underlying heart disease. The person usually does not experience symptoms, and the mortality rate is high but has decreased. If cardiopulmonary resuscitation starts early the possibilities increase. Aim: To describe how patients' lives are affected after surviving a cardiac arrest. Method: A literature review where nine qualitative articles and one mixed-method article were included. Result: The results showed that survivors had thoughts about mortality and existence after the cardiac arrest. These thoughts and physical/cognitive limitations led to a changed everyday life with a need to find meaning and new coherence. Fear and insecurity were feelings that could arise, and gratitude for life and those who helped in the resurrection. Memory gaps often appeared after the cardiac arrest, and some felt a need to fill these gaps. The information from the care staff was limited, and survivors often felt forgotten after discharge. Conclusion: Knowledge about how patients' lives have been affected can generate better care. Patients' experiences and need for support have emerged in the study, which can be used in clinical work.

Antalet potentiella kandidater till en levertransplantation är högre än tillgången till donatorer. En levertransplantation övervägs när transplantationen kan bidra till ökad livskvalitet eller när sjukdomen förväntas ge en kortare livstid än den förväntade generella livslängden hos människan. Syftet var att beskriva erfarenheter hos personer som har genomgått en levertransplantation. En allmän litteraturstudie med deduktiv ansats. Tio resultatartiklar hämtade från två olika databaser som analyserats med en innehållsanalys. Resultatfynden kategoriserades utifrån en modell för överlevnad vid levertransplantation. Kategorierna var fysiskt välbefinnande, psykologiskt välbefinnande, socialt välbefinnande och spirituellt välbefinnande. Att genomgå en levertransplantation påverkade vardagen och den upplevda hälsan hos personer som mottagit en ny lever. Trots känslor av rädsla, oro och nedstämdhet så upplevde personerna ett hopp om en möjlig framtid. En utveckling av modellen för överlevnad vid levertransplantation kan möjliggöra för att den ska kunna implementeras och används som underlag i vården av personer som fått en ny lever i framtiden. Litteraturtudien kan stödja sjuksköterskan i att implementera ett personcentrerat förhållningssätt där patienten får vara delaktig i vården. / The number of potential candidates for a liver transplant is higher than the availability of donors. A liver transplant is considered when the transplant can contribute to increased quality of life or when the disease is expected to have a shorter lifespan than the expected overall life expectancy in humans. The purpose was to describe the experiences of people who have undergone a liver transplant. A general literature study with a deductive approach. Nine articles retrieved from two different databases analyzed with a content analysis. The results were categorized on the basis of a survivorship model in liver transplantation. The categories were physical well-being, psychological well-being, social well-being and spiritual well-being. Undergoing a liver transplant affected the everyday life and perceived health of people who received a new liver. Despite feelings of fear, anxiety and depression, the people experienced hope for a possible future. A development of the model for liver transplantation survivorship can enable for it to be implemented and used as a basis in the care of people who have received a new liver in the future. The literature study can support the nurse in implementing a person-centered approach where the patient can be involved in the care.

Bakgrund: Allt fler människor överlever hjärtstopp idag, tack vare en utveckling av vården, ett ökat intresse för utbildning inom HLR samt tillgången till defibrillatorer på allmänna platser. Kvantitativa studier visar att överlevare av hjärtstopp kan drabbas av komplikationer, men det finns fortfarande ett behov av att undersöka upplevelsen av att ha överlevt ett hjärtstopp, ur individens perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva individers upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv ansats, baserad på 14 kvalitativa originalartiklar. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. En kvalitetsanalys utfördes för samtliga artiklar utifrån en kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier, varefter en resultatanalys utfördes utifrån analysprocessen beskriven av Friberg (2017). Resultat: Tre huvudteman och nio subteman identifierades. Brist på stöd och information gjorde att övergången från sjukhuset till hemmet upplevdes som ångestfylld och otrygg. Att återvända till vardagen präglades av att behöva förhålla sig till nyuppkomna fysiska och kognitiva begränsningar, vilket gav upphov till ett känslomässigt kaos. Att överleva ett hjärtstopp beskrevs som en livsomvälvande upplevelse och gav upphov till existentiella tankar. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp är en livsomvälvande upplevelse, vilket ger upphov till ett behov av information och stöd. Inadekvat information och stöd från sjukvården bidrar till känslor av osäkerhet och otrygghet hos överlevarna, varpå det är av stor vikt att optimera den efterföljande vården. / Background: More and more people are surviving cardiac arrest today, due to the development of healthcare, an increased interest in CPR training and the availability of defibrillators in public places. Quantitative studies show that survivors of cardiac arrest can suffer from complications. However, there is still a need to examine individuals’ experiences of having survived cardiac arrest. Aim: The purpose was to describe individuals’ experiences of having survived a cardiac arrest. Method: A literature review with a descriptive approach, consisting of 14 qualitative original articles. The search for articles was conducted in three different databases: Cinahl, PsycInfo and PubMed. A quality analysis was performed for all articles based on a quality review template for qualitative studies, after which an analysis of the results was performed based on the analysis process by Friberg (2017). Result: Three main themes and nine subthemes were identified. The transition from hospital to home was filled with anxiety and insecurity due to lack of support and information. Returning to everyday life was characterized by having to deal with new physical and cognitive limitations, which gave rise to an emotional chaos. Having survived a cardiac arrest was described as a life-changing experience and gave rise to existential thoughts. Conclusion: Surviving a cardiac arrest is a life-changing experience, which creates a need for information and support. Inadequate information and support from the healthcare system contributes to feelings of insecurity among the survivors. Therefore, it is of great importance to optimize the subsequent care.

Bakgrund: Antalet kvinnor som överlever bröstcancer ökar eftersom omvårdnaden har förbättrats. Förändringar mellan behandling och överlevnad kan resultera i olika fysiska och psykiska symtom som skulle kunna påverka kvinnors livskvalitet, även återhämtning kan ha en inverkan på livskvaliteten. Syfte: Syftet var att belysa vilka faktorer vid överlevnad i bröstcancer som har samband med kvinnors livskvalitet i det dagliga livet. Metod: I denna litteraturöversikt inkluderade 15 artiklar, elva kvantitativa artiklar, fyra kvalitativa med en mixad metodartikel där den kvalitativa delen inkluderades, artikelsökning genomfördes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Resultat: Resultatet visade att livskvaliteten kan påverkas i det dagliga livet hos kvinnor som överlever bröstcancer. Faktorer som brist på energi, fatigue, rädsla för återinsjuknande och depression kunde ha en inverkan på livskvaliteten. Diskussion: Att bemöta kvinnorna med personcentrerad vård för att kunna se till kvinnornas behov av sjukdomshantering. Förändring kan innebära förvirring, eftersom kvinnor kan behöva omdefiniera sig. Efter genomgången transition kan en känsla av lättnad upplevas. Slutsats: Behov för hantering av dessa faktorer är av vikt för att motverka att nya sjukdomstillstånd skulle kunna utvecklas. Denna litteraturöversikt kan bidra till att hälso- och sjukvårdspersonal får en ökad förståelse till att vara observanta på dessa olika faktorer hos kvinnor som överlevt bröstcancer eftersom faktorerna flera år efter, kan påverka kvinnors livskvalitet i det dagliga livet. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>

Nationellt drabbas varje år flera tusentals människor av hjärtstopp utanför sjukhus. För att öka chansen till överlevnad hos dessa individer är snabbt påbörjad hjärt-lungräddning av god kvalité av största vikt. Då det är fysiskt ansträngande att utföra hjärt-lungräddning, samt under vissa omständigheter svårt att utföra med bibehållen effektivitet och kvalité, har apparater som kan ge mekaniska bröstkompressioner utvecklats. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka resultat mekaniska bröstkompressioner har vid hjärtstopp utanför sjukhus. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats. Efter kvalitetsgranskning inkluderades totalt 16 vetenskapliga artiklar där majoriteten var kvantitativa studier. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Databearbetning genomfördes utifrån en integrerad analys där teman identifierades. Resultat: Den integrerade analysen resulterade i fyra teman; överlevnad, återkomst av spontan cirkulation [ROSC], neurologisk funktion och övriga resultat. Ingen skillnad kunde ses i överlevnad och neurologisk funktion mellan mekaniska bröstkompressioner och manuella bröstkompressioner. Snarare ses en tendens till sämre överlevnad och sämre neurologisk funktion vid användning av mekaniska bröstkompressioner. I övrigt noteras förlängd tid till första defibrillering vid användning av mekaniska bröstkompressioner. Slutsats: De granskade studierna visade att användandet av mekaniska bröstkompressioner vid hjärtstopp utanför sjukhus inte har någon uppenbar fördel gällande överlevnad och neurologisk funktion jämfört med manuella bröstkompressioner. / Nationally, several thousands of people suffer from out-of-hospital cardiac arrest each year. In order to increase the chance of survival in these individuals, cardiac resuscitation of good quality is of the utmost importance. Since it is physically strenuous to perform cardiac resuscitation, and in some circumstances difficult to perform with maintained efficiency and quality, devices that can provide mechanical chest compressions have been developed. Aim: The aim of the study was to investigate the results of mechanical chest compressions on out-of-hospital cardiac arrest. Method: The study was conducted as a general literature review with an inductive approach. After quality review, a total of 16 scientific articles were included, the majority of which were quantitative studies. The articles were obtained from the PubMed and CINAHL databases. Data processing was performed on the basis of an integrated analysis where themes were identified. Results: The integrated analysis resulted in four themes; survival, return of spontaneous circulation [ROSC], neurological function and other results. No difference was seen in survival and neurological function between mechanical chest compressions and manual chest compressions. Rather, there is a tendency towards poorer survival and poorer neurological function when using mechanical chest compressions. Otherwise, extended time to first defibrillation is noted when using mechanical chest compressions. Conclusion: The studies reviewed showed that the use of mechanical chest compressions in out-of-hospital cardiac arrest has no apparent benefit on survival and neurological function compared to manual chest compressions.

Sammanfattning Forskningsfrågor Vilket samband finns mellan sänkningen av kapitalkravet för privata aktiebolag från 100 000 kronor till 50 000 kronor och deras överlevnadsförmåga? Vilket samband finns mellan sänkningen av kapitalkravet för privata aktiebolag från 50 000 kronor till 25 000 kronor och deras överlevnadsförmåga? Syfte Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan sänkta krav på investeringskapital har för privata aktiebolags förmåga att överleva på marknaden. Metod Studien har genomförts med en kvantitativ metod baserad på sekundärdata. Sekundärdatan innehåller information om antal företagskonkurser, dess aktiekapital och antal aktiva år utifrån två olika startår, 2010 och 2020. Datan är hämtad från databasen Retriever Business och sammanställts manuellt i ett excel-dokument. Datan har utifrån sammanställningen analyserats med hjälp av linjär regression. Studiens analysmetod har använts för att undersöka eventuell korrelation mellan två variabler. De två studerade variablerna är aktiekapital och antal aktiva år. Slutsats De statistiska mätningarna som utförts ger inga indikationer på att det skulle finnas ett samband mellan det sänkta kapitalkravet och företags överlevnad i något av fallen. Trots att mätningarna från 2020 visade en positiv riktning, visar korrelationen mellan variablerna på mycket svagt samband från båda de studerade åren. Hypotesprövningen visar att nollhypotesen inte kan förkastas i något av fallen, till följd av p-värde som överstiger 0,05. Slutligen kan utifrån insamlade data konstateras att majoriteten av företagskonkurserna från båda de studerade åren hade ett aktiekapital i lägsta intervall, 75,6 procent från 2010 och 91 procent från 2020. / Abstract Reasearch questions What are the connections between the lowering of the share capital for private limited companies from 100 000 sek to 50 000 sek and their survivability? What are the connections between the lowering of the share capital for private limited companies from 50 000 sek to 25 000 sek and their survivability? Purpose The purpose of this study is to investigate the impact of reduced share capital and the company´s survivability. Method The study has been done with a quantitative method based on secondary data. The secondary data contains information about the number of business bankruptcies, their share capital and number of their active years based on two different atarting years, 2010 and 2020. The data is picked from the database Retriever Business and has been compiled in Excel. The data has from excel analyzed using linear regression. The analysis method is chosen to examine possible correlation between two variables. The two variables are share capital and the number of years when the company has been active. Conclusion The statistical measurements that have been carried out give no indication that there would be a connection between the lowered capital requirement and the companieś survival. The correlation between the variables shows a very weak connection, even though the measurements from 2020 showed a positive development direction. Through a hypothesis cannot be rejected in either case, as a result of a p-value that exceeds 0,05. Finally, based on collected data ascertain that the majority of the corporate bankruptcies from both years have a share capital in the lowest interval, 75,6 percent for 2010 and 91 percent frpm 2020.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett globalt hälsoproblem och en av de främsta dödsorsakerna runt om i världen. Mortaliteten är hög och insatser utförs av både sjukvård och samhälle vilket förbättrat överlevnaden de senaste årtionden till följd av ökad kunskap om HLR samt att det finns fler automatiska defibrillatorer utplacerade i samhället. Allvarlig sjukdom kan utlösa en krisreaktion och även leda till posttraumatisk stress. Det är individuellt hur människor upplever, hanterar och bearbetar sin nya livssituation under återhämtningen där målet är att kunna leva med så god livskvalitet som möjligt. Syfte: Syftet är att belysa hur personer som överlevt ett hjärtstopp upplever sin livssituation under återhämtningen. Metod: Metod som använts är en litteraturöversikt med systematisk sökning. Sexton artiklar med kvalitativ ansats har inkluderats och analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Artiklarna hittades via databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade utifrån Caldwell et al. (2011) och visade på hög kvalitet. Resultat: Fyra kategorier identifierades; kroppsliga besvär, emotionella reflektioner, vård &amp; stöd och nya utmaningar. Kategorierna reflekterar de utmaningarna i livet som hjärtstoppet medfört vilka genomsyras av en oro, rädsla, osäkerhet och en känslomässig bergochdalbana. Återhämtningen känns lång och svår för många som uttrycker stort behov av stöd, hjälp och information av sjukvården samt mycket stöttning från anhöriga. Strävan efter att återgå till det normala beskrivs men förändrade förutsättningar och relationer kräver anpassning och en ny identitet. Slutsats: Nära-döden-upplevelsen är traumatisk för både den drabbade och anhöriga och förändrar livet. Kroppsliga, psykiska, kognitiva samt sociala förändringar beskrivs som livet behöver anpassas efter. Hemgången från sjukhuset känns osäker och skrämmande där resan tillbaka till det normala livet upplevs ensamt. Trotts detta uttrycks en tacksamhet till livet och sjukvården för att ha överlevt men återhämtningen efter hjärtstoppet upplevs både lång och svår. Nyckelord: hjärtstopp, livssituation, upplevelse, återhämtning, överlevnad / Background: Cardiac arrest is a global problem and one of the leading causes of death. Mortality is high and efforts are made by healthcare and society, which improved survival in recent decades because of increased knowledge about CPR and more automatic defibrillators in society. A Serious illness can trigger a crisis response and lead to posttraumatic stress. It’s individual how people experience and processes their new life situation during recovery and to live with as good quality-of-life as possible. Aim: The aim is to shed light on how persons who survived a cardiac arrest experience their life situation during recovery. Methods: The used method is a literature review with a systematic search. Sixteen qualitative articles have been included and analyzed using a content analysis. The articles were found through the databases CHINAL and PubMed and were quality audited by Caldwell et al. (2011) and showed high quality. Results: Four categories were identified; physical ailments, emotional reflections, care &amp; support and new challenges. These categories reflect the challenges in life brought by the cardiac arrest and is permeated as an emotional rollercoaster. The recovery feels long and difficult for many who express a great need for support, help and information from the healthcare system as well as support from relatives. The quest to return to normal is described but changed conditions and relationships force to adaptations and a new identity. Conclusion: The near-death experience for both the affected person and their relatives is lifechanging. Bodily, psychological, cognitive, and social changes are described which life needs to adapt for. The discharge from hospital feels unsafe and fearsome and the journey back to a normal life is experienced lonely. Despite this, gratitude is expressed to life and the medical care for having survived, but the recovery is experienced as long and difficult.

Bakgrund: Hjärtstopp drabbar omkring 15 000 personer i Sverige varje år. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och cirka 5000 på sjukhus. Majoriteten klarar sig inte. De frågeställningar som användes i litteraturstudien var: Hur mår personen efter hjärtstoppet, på vilket sätt påverkade detta personen existentiellt, och hur upplevs livskvalitet idag jämfört med före hjärtstoppet. Syfte: Syftet med litteraturstudien, är att belysa personers erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie där 12 artiklar valdes ut och granskades enligt Olsson & Sörensens granskningsmallar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Fysiska och psykiska besvär, sociala upplevelser samt existentiella frågor. Livskvaliteten påverkades inom flera områden hos personerna, bland annat uttalad trötthet och förekomst av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Majoriteten av personerna kunde ändå återgå till sitt arbete och de hade generellt sett en god livskvalitet efter hjärtstoppet. Slutsats: Erfarenheten av det dagliga livet efter att överlevt ett hjärtstopp varierade. Livet påverkades utifrån fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. / Background: Cardiac arrest affects approximately 15 000 people in Sweden every year. About 10 000 of these happen outside the hospital setting and about 5000 within. The majority doesn’t make it. The questions used in the literature review were: How does the person feel after the cardiac arrest, in what ways did this affect the person´s existential and how is the quality of life experienced today as comparised to before the cardiac arrest. Purpose: The purpose of this literature review, is to highlight the person’s experiences of surviving a cardiac arrest. Method: A literature study where 12 articles were selected and reviewed according to Olsson & Sörensen review protocol. Result: The results of the analysis were divided in three main categories: Physical and psychological issues, social experiences and existential questions. For the participants, quality of life was affected in many areas for example fatigue and posttraumatic stress syndrome (PTSD). The majority of the participants could still go back to their workplace, and in general quality of life was good after the cardiac arrest. Conclusion: The experiences of the daily life after surviving a cardiac arrest were varied. Life was affected on the basis of physical, psychological, social and existential aspects.

Bakgrund: Cirka 9000 personer drabbas varje år av plötsligt hjärtstopp i Sverige. Den vanligaste orsaken till hjärtstopp är akut hjärtinfarkt. Tidig behandling med hjärt- och lungräddning (HLR) och hjärtstartare är av stor vikt för patientens överlevnad. Uppföljning av patienter som skrivs ut från sjukhuset efter ett hjärtstopp ska ske inom tre månader. Sjuksköterskan har en central roll i vården av dessa patienter då sjuksköterskans roll omfattar vård före, under och efter ett hjärtstopp. Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad där vårdvetenskapen vägleder men sjuksköterskan behöver också ha medicinsk och samhällsvetenskaplig kunskap för den bästa möjliga vården för dessa patienter. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att överleva ett hjärtstopp Metod: En litteraturöversikt som baserades på tio stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Studien är en allmän litteraturöversikt och datainsamling genomfördes i Cinahl complete och PubMed. Dataanalysen utfördes enligt Fribergs fyra analyssteg. Resultat: I resultatet framkom fem teman som beskrev upplevelserna av att ha överlevt ett hjärtstopp: Sökandet efter en ny identitet, fysiska kognitiva och känslomässiga förändringar, det sociala livets förändringar, att ha varit nära döden och behov av information och stöd.  Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp var en livsförändrande händelse som resulterade i ett sökande efter en ny identitet till följd av fysiska och kognitiva nedsättningar samt känslomässiga förändringar och en ny syn på livet. Trots det uttryckte man en tacksamhet för att man överlevde. Man beskrev brister i vården och framför allt brist på information. / Background: Around 9000 people suffer from sudden cardiac arrest in Sweden each year. The most common cause of cardiac arrest is acute myocardial infarction. Early treatment with cardiopulmonary resuscitation (CPR) and a defibrillator is of great importance for the patient's survival. Follow-up of patients discharged from hospital after a cardiac arrest must take place within three months. The nurse has a central role in the care of these patients where the nurse's role includes care before, during and after a cardiac arrest. The nurse's main area is nursing where nursing science guides, but the nurse also needs to have medical and social science knowledge for the best possible care for these patients. Aim: The aim was to describe people's experiences of surviving a cardiac arrest Method: A literature review based on ten scientific articles with a qualitative approach. The study is a general literature review and data collection was carried out in Cinahl complete and PubMed. The data analysis was performed according to Friberg's fyra analysis steps. Results: The results revealed five themes that described the experiences of surviving a cardiac arrest: The search for a new identity, physical cognitive and emotional changes, changes in social life, being close to death and the need for information and support. Conclusions: Surviving a cardiac arrest was a life-changing event that resulted in a search for a new identity as a result of physical and cognitive impairments as well as emotional changes and a new outlook on life. Despite that, they expressed gratitude for surviving. Shortcomings in care and above all a lack of information were described.

Bakgrund: Hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Tack vare att vårdenständigt utvecklats har överlevnaden efter ett hjärtstopp tredubblats de senaste 30 åren. Att ha överlevt ett hjärtstopp innebär ökad kontakt med vården. För att kunna tillämpa en godvård till de här patienterna läggs ett stort ansvar på vårdpersonalen och det är av stor viktatt förstå och fånga patienternas upplevelse kring händelsen och dess följder. Syfte: att undersöka personers upplevelser av livet efter ett hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt med systematisk sökstrategi ligger till grund för det här arbetet. Datainsamling genomfördes via databaserna CINAHL och PubMed. Totaltinkluderades 17 artiklar med kvalitativ ansats som kvalitetsgranskats. Däreftergenomfördes en tematisk dataanalys. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudteman: ”patienters erfarenhet av vården”, ”ny tillvaro” och ”existentiella tankar”, som i sin tur genererade totalt nio underteman. Det framgick i resultatet att patienterna var tacksamma för att ha överlevt ett hjärtstopp och att det erhållit en andra chans. De uttryckte även en tacksamhet för vården och deras resurser. Trots det upplevde patienterna en saknad av information och stöd i att hantera symtomen, känslorna och tankarna som hjärtstoppet genererat, vilket orsakade en ny otrygg vardag. Det framkom även att hjärtstoppet hade orsakat en påverkan på både livet och relationer. Slutsats: Hjärtstoppet genererade en ny vardag och för vissa en ny identitet vilket kunde innebära förändrade relationer samt en oförmåga att lita på sin kropp. Den nya vardagen kom oväntat och personerna var oförberedda på vad den skulle innebära. För att stödja de här personerna behöver sjukvården fånga upp dem och uppmärksamma alla deras behov. / Background: One of the most common causes of death in Sweden is cardiac arrest. Thanks to the constant development of care, survival after a cardiac arrest has tripled in the last 30 years. Surviving a cardiac arrest leads to an increased contact with healthcare. To be able toprovide good care for these patients, healthcare professionals have a responsibility tounderstand the experience of the arrest and its consequences. Aim: To explore persons experiences of life after surviving cardiac arrest. Method: The method of unsystematic literature review with a systematic search strategy was chosen and data was collected from the databases CINAHL and PubMed. A total of 17 articles with a qualitative approach were included once they had been reviewed. To analyzethe data, a thematic analysis was carried out. Results: The review resulted in three main themes: “Patients experience of healthcare”, “A new existence” and “Existential thoughts” which generated nine subthemes. The result showed that the patient was grateful of the healthcare and its resourses. However, patient experienced a lack of information and support to handle their symptoms, the emotions and thoughts caused by the cardiac arrest which generated a new insecure everyday life. The result also showed that the arrest had an impact on both relationships and life in general. Conclusion: The cardiac arrest generated a new everyday life for the patients and for some of them even new identities which could lead to changes in their relations and inabilities to trust their bodies. The new everyday life came unexpected and the persons were unprepared. To support these persons the healthcare system needs to understand and pay attention for their needs