<p>Det pågår ständig kapplöpning mellan inbrottstjuvar och larmtillverkare. Jag har arbetat på att ge larmtillverkarna ett ytterligare försprång med hjälp av FDV © Fordonsdetektor Villa.</p><p>Jag valde att använda teknologin fordonsskanning i förebyggande syfte mot villainbrott. Om en specifik bilmodell rör sig vid ett objekt skall fordonsskanning identifiera fordonet och meddela larmoperatören om detta.</p>

Det pågår ständig kapplöpning mellan inbrottstjuvar och larmtillverkare. Jag har arbetat på att ge larmtillverkarna ett ytterligare försprång med hjälp av FDV © Fordonsdetektor Villa. Jag valde att använda teknologin fordonsskanning i förebyggande syfte mot villainbrott. Om en specifik bilmodell rör sig vid ett objekt skall fordonsskanning identifiera fordonet och meddela larmoperatören om detta.

<p>The purpose of this essay is to explain which factors influence the disciplinary effect of visible constant surveillance on the people under surveillance. In order to do this we have used recorded video from a tv-show called Big Brother, which is characterized by this kind of surveillance. In addition, an open-ended interview was performed with one of the participants from the show. We have, based on a number of theoretical assumptions, as well as reflections from the interview, precisely defined expected symptoms of the participants, that would indicate when the disciplinary effect was low respectively high. Our observations and analysis allows us to conclude that the disciplinary effect of surveillance in many situations is counteracted when surveillance is constant, leading to relatively low levels of disciplinary effect in Big Brother.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar den synliga och fullständiga kameraövervakningens disciplinerande inverkan på de människor som övervakas. Till detta ändamål har vi använt oss av inspelat material ifrån tv-serien Big Brother, som kännetecknas av just denna typ av övervakning. Dessutom har en öppen intervju genomförts med en av deltagarna i programmet, för att få tillgång till även deras perspektiv. För att kunna ta reda på vad som påverkade effekten, har symptom för hög respektive låg inverkan formulerats mot bakgrund av teorin och reflektioner ifrån intervjun. Med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter genomförs sedan analysen i form av en genomgång av materialet. I denna visar vi sedan att den disciplinerande inverkan övervakning har på beteendet motverkas i de situationer då den är fullständig, därmed hamnar disciplinen på en relativt låg nivå i Big Brother, trots övervakningens omfattning.</p>

The purpose of this essay is to explain which factors influence the disciplinary effect of visible constant surveillance on the people under surveillance. In order to do this we have used recorded video from a tv-show called Big Brother, which is characterized by this kind of surveillance. In addition, an open-ended interview was performed with one of the participants from the show. We have, based on a number of theoretical assumptions, as well as reflections from the interview, precisely defined expected symptoms of the participants, that would indicate when the disciplinary effect was low respectively high. Our observations and analysis allows us to conclude that the disciplinary effect of surveillance in many situations is counteracted when surveillance is constant, leading to relatively low levels of disciplinary effect in Big Brother. / Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar den synliga och fullständiga kameraövervakningens disciplinerande inverkan på de människor som övervakas. Till detta ändamål har vi använt oss av inspelat material ifrån tv-serien Big Brother, som kännetecknas av just denna typ av övervakning. Dessutom har en öppen intervju genomförts med en av deltagarna i programmet, för att få tillgång till även deras perspektiv. För att kunna ta reda på vad som påverkade effekten, har symptom för hög respektive låg inverkan formulerats mot bakgrund av teorin och reflektioner ifrån intervjun. Med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter genomförs sedan analysen i form av en genomgång av materialet. I denna visar vi sedan att den disciplinerande inverkan övervakning har på beteendet motverkas i de situationer då den är fullständig, därmed hamnar disciplinen på en relativt låg nivå i Big Brother, trots övervakningens omfattning.

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet måste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrån ett kvalitativt arbetssätt. Syftet med studien är att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet är aktuella än idag. För att vi ska kunna göra detta har vi använt oss av nyhets- och debattartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt två videoklipp från Sveriges Television, innehållande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frågeställningar vi använder oss av i studien riktar sig mot att hjälpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan användas idag och dessa är följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhälle? På vilket sätt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen? Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt. Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi använder oss av i studien som är: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han använder i sin maktteori som är följande: Disciplinär makt, foglighet, och institutioner. I artiklarna hävdar förespråkarna å sin sida att FRA och FRA-lagen och den övervakning som myndigheten utför är positivt och nödvändigt i och med att dem finns till för att skydda de svenska medborgarna medan kritiker mot FRA och lagen hävdar att lagen och FRA:s arbetssätt kränker dem svenska medborgarnas personliga integritet. Dessa argument och teman har vi sedan kunnat ställa i relation till de begrepp som Foucault använder i sin teori och utifrån det diskutera och dra slutsatser.

Problemformulering: Hur hanterar arbetsgivare personalrelaterad information som kan utläsas ur en kundrecension? Syfte: Syftet är att kartlägga hur arbetsgivare kontrollerar sin anställda utifrån den personalrelaterade informationen som framgår i kundrecensioner.   Metod: En deduktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer.   Slutsats: Arbetsgivare inom hotell- och restaurangbranschen utövar en övervakning över sina anställda genom online-recensioner. Vi har även upptäckt att arbetsgivare använder online-recensioner som grund för feedback och beslutsunderlag gällande organisationens anställda. Utöver det är arbetsgivarna också medvetna om den varierande tillförlitligheten i online-recensioner.

Syftet med denna uppsats är att studera hur klädesbutiker i Västerås stad arbetar preventivt med förebyggande arbete mot snatteribrott. Fokus ligger på situationella preventiva åtgärder av både formell- och informellkaraktär. Tillsammans med polismyndigheten i Västmanland har relevant data över antalet anmälda snatteribrott i klädesbutiker i Västerås stad tagits fram. Utifrån den anmälda brottsstatistiken, empirisk forskning och kriminologisk teori har sedan en enkätundersökning genomförts och transkriberats. 25 klädesbutiker med minst ett anmält snatteribrott deltog i studien. Vidare har butikens karaktär studerats för att se om skillnader hos butikerna påverkar det preventiva arbetet och val av åtgärder. Resultatet visar att majoriteten av klädesbutikerna använde både formell och informell övervakning och att butikens karaktär; storlek, geografisk placering och personaltäthet till viss del avgjorde vilka typer av åtgärder butiken väljer att applicera. Butikspersonalens kunskap angående snatterier visade sig vara avgörande då majoriteten, men långt ifrån alla respondenter, svarade att ett nära arbete mot och fokus på kunderna tenderade att minska antalet anmälda snatteribrott. Vi fann vidare att vissa former av formell övervakning utnyttjas i större grad, dock är det inte alltid något butikerna själva implementerat utan kan vara en åtgärd från köpcentrets sida. / The purpose of this paper is to study how clothing stores in the city of Västerås work to prevent shoplifting. The direction and focus are on situational measures, such measures in both formal and informal nature. Together with the constabulary of Västmanland, we have compiled relevant data on the numbers of reported shoplifting offences in clothing stores in Västerås. A survey has been carried out which based on reported crime statistics, empirical research and criminological theory. Yet 25 clothing stores with at least one notified shoplifting offence participated in the study. Furthermore, the store's character was also studied to see if differences between stores affect the preventive work and choice of action.The results shown that the majority of clothing stores used both formal and informal surveillance. Also the store's character: size, geographic location and staffing to some extent decided what types of actions the store choose to apply. The staff's knowledge regarding shoplifting proved crucial as the majority, however far from all the respondents replied that a close work towards and focus on customers tended to reduce the number of reported shoplifting offences. We also found that certain types of formal surveillance was utilised to a greater extent, however, it is not always something the stores themselves implemented. But might rather be a measure from mall the stores are located within.

Since the introduction of online HTTP-cookies, the technology has been widely discussed, both in terms of its actual function, as well as what it can do to users’ behaviors on the Internet. Cookies are small unique text files found within websites on the Internet that can collect and store personal information in order to enhance the users’ experience, as well as to provide the website with essential information about the user. By a literature review that was conducted on the subject, an unawareness among Internet users of how websites use cookies was found. Most users do not know what kind of information a cookie can store and how their privacy today can be violated. With this in mind, we conducted a internet based survey and a focus group interview to study journalism students and media and communication students knowledge about websites usage of cookies and furthermore, how the students opine the technology. This, since they are expected to have a higher knowledge than the general student about the subject since they are studying to assumably work within branches where they may have important parts regarding ICT in the future. By applying Michel Foucault theory Panopticon, Jürgen Habermas The Public Sphere and Sandra Petronio’s Communication Privacy Management Theory to the result of the study, we could see that there is a general unawareness among the students about what kind of information a cookie can collect. Also, the students express negative opinions regarding this harvesting of information, yet little effort is made to obstruct or deny web sites’ use of cookies.

Abstrakt Bakgrund: Varseblivning vid generell anestesi är något som för många patienter skapar oro och kan ge psykiska trauman postoperativt. I anestesisjuksköterskans arbete ingår det att övervaka anestesidjupet hos den sövda patienten och det finns många tekniska hjälpmedel som stöd. Syfte: Studiens syfte var att ta reda på om EEG-baserad övervakning är ett tillförlitligt hjälpmedel för anestesisjuksköterskan vid övervakning av anestesidjupet i generell anestesi. Följande frågeställningar har använts: Hur tillförlitlig är EEG-baserad övervakning för att bedöma anestesidjupet? Finns det skillnader mellan de olika EEG-baserade hjälpmedlen när det gäller tillförlitlighet att bedöma anestesidjupet? Finns det behov för EEG-baserad övervakning av anestesidjupet? Metod: Litteraturstudie. Artikelsökning gjordes i PubMed och 31 artiklar inkluderades och granskades enligt SBU’s mall för relevans bedömning. Sex stycken artiklar exkluderades och de resterande 25 artiklar genomgick kvalitetsgranskning med SBU:s kvalitetsgranskningsmall. (SBU, 2011). Vid analys formulerades sex rubriker. Resultat: I flera av studierna gjordes jämförelser mellan olika läkemedel och EEG-monitorer vilket gjorde det svårt att generalisera, men det som framsteg var bland annat att EEG-övervakning möjliggjorde för att mängden läkemedel som administreras till patienten kunde minskas, samt bidra till ett snabbare uppvaknade och extubering. Vid specifika grupper som löper stor risk att drabbas av varseblivning kunde EEG-övervakning vara till nytta vid bedömning av anestesidjupet. De flesta studier genomförde postoperativa intervjuerna, dock skiljde sig antal intervjuer samt tidpunkt för genomförande. Slutsats: EEG-övervakning kan minska mängden läkemedel som patienten får under anestesin. Det framkom skillnader mellan monitorer och vad de egentligen påvisar.

The  purpose of the study was to enhance the understanding of what is affected and eligible technology and the direct supervision of the offices on the basis of the employee's perspective. Where the issues were the following:   What legitimizes the technology and the direct supervision according to the workers? How does the integrity of the employee's effekt the acceptance of the technology and the direct supervision of the open plan offices?    To carry out the study, participated twelve workers from two different organizations. The material consisted of previous research, surveillance and privacy as well as two theories. The theories consisted of Michel Foucault's theory of panopticism and Erving Goffman's theory, self in everyday life. The method had a qualitative approach where individual interviews were used as the basis for the results. The study showed that workers felt the monitoring to be legitimated when it was preceded by acceptable arguments, such as increased security and improved economy. The study showed that the surveillance was accepted easier if the employee had to be involved in the implementation of new monitoring, as well as receive information on the monitoring presence and purpose. The study also showed that workers on the basis of individual perspective, was more difficult to accept especially technological monitoring as it increasingly considered to be a threat to the integrity than the direct monitoring. However, there was a greater acceptance of the direct monitoring based on organizational perspective, because it was considered more important to protect the organization than to protect the individual's privacy. If the individual deviated from the norm it could damage the organization and therefore other workers.