No description available.

<p>The word mathematics is often associated to addition, subtraction, division or multiplication. This is not the kind of mathematics that belongs to pre-school. In my essay I have chosen to write about how mathematics is used in pre-school. In the literature it is written that the best way of becoming familiar with mathematics, is to integrate it in the every day life but that there are educators that use traditional mathematics education in pre-school. The questions I would like to answer are:</p><p>1. How is mathematic used in pre-school?</p><p>2. What are the educators’ opinions in pre-school regarding the introduction of the</p><p>curriculum?</p><p>In order to answer the questions I will use qualitative interviews. I have interviewed six pre-school teachers in two different schools in a middle sized town in Sweden. I have chosen six departments in order to get two educators’ views on three types of children groups, infants, siblings and an integrated group.</p><p>The answers showed that the level of using specific mathematics education is very low. Instead mathematics is integrated with everyday life situations such as when laying the table or portioning food.</p><p>The investigation also showed that all persons interviewed expressed a positive attitude towards the implementation of the curriculum for several reasons. The addition has given them a sense of acknowledgement in their earlier work, given their jobs a higher status and also strengthened and broadened their view on mathematics in pre-school.</p>

Syftet med denna studie var att belysa förskolepedagogers tankar om bilderna i bilderböcker. Fokus var på vad som styrde deras val av bilderböcker samt vad de tänkte om bildernas funktion, uttryck och innehåll. Dessutom undersöktes vad de tänkte om hur bilderna påverkar den som tittar. Empirin samlades in genom enskilda intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan. Fem pedagoger intervjuades och varje intervju varade ca 1 timme. Varje pedagog ombads ta med sig bilderböcker till intervjun. Minst en vars bilder de ogillade och en vars bilder de tyckte om. Resultatet kategoriserades under de 4 huvudrubrikerna: Tankar om val av bilderböcker och bilders utseende. Tankar om bilders funktion och användning. Tankar om bildernas uttryck, samt Tankar om bildernas innehåll. Resultatet visar att de medverkande pedagogerna många gånger valde böcker utifrån bilderna. Det var bilderna som ofta fångade deras intresse och avgjorde ifall de tilltalades av boken eller inte. De bilder som tilltalade pedagogerna skulle helst vara enkla och lättförståliga. Man skulle se vad de föreställde och inte behöva gissa sig till vad de visade. De tyckte också om bilder som var färgglada och som förmedlade en positiv känsla. Pedagogerna hade både ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och nyttoperspektiv när de talade om bilderna och deras funktion. Samtidigt fann de stort nöje i att bara undersöka och njuta av bilder tillsamman med barn. Bildernas uttryck påverkade pedagogernas känslor för dem men de kunde sällan säga varför. Bildernas innehåll diskuterades mestadels utifrån nyttoaspekten. Bilders förmedling av olika stereotyper var inget dessa pedagoger funderat så mycket på.

Mitt syfte med denna uppsats är att genom en enkätundersökning ta reda på hur förskolorna arbetar med matematiken.

Bakgrund Det är många teoretiker och forskare som är överens om att leken är viktig för barns utveckling och stimulerar barns lärande. I förskolan idag är leken ett naturligt arbetssätt för barnen. Även i skolan börjar pedagoger använda sig mer av lek i undervisningen. Eftersom vi själva är intresserade och positiva till att arbeta med lek som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen tycker vi att det är intressant att få veta hur föräldrar ser på lek. Syfte Syftet med vår studie är att kartlägga föräldrars attityder till lek i den pedagogiska verksamheten i förskoleklassen och de yngre skolåren. Metod Vi har valt att göra en kvantitativ studie där vi har delat ut enkäter till föräldrar som har barn i förskoleklassen upp till trean. I vår studie har vi undersökt föräldrarnas attityder till fri lek under lektionstid, lek på rasten och lärarstyrd lek i undervisningen. Resultat Resultatet i vår undersökning visar att de flesta föräldrar anser att fri lek bör finnas med under lektionstid. Vi kan också se att alla föräldrar som deltog i vår undersökning tycker att barnen bör leka på rasten, men det finns delade meningar om läraren bör delta i denna lek. Påståendet som handlar om läraren bör använda sig av den lärarstyrda leken i undervisningen kan vi se att de flesta föräldrar håller med om.

Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vår studietid har vi ofta funderat på frågan om det är fördelaktigt för barns lärande att gå på en förskola med en specifik pedagogik. Därför bestämde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom ämnet matematik. Syfte Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur två förskolor med olika pedagogiker arbetar med att få in matematiken i sin verksamhet. För att uppnå detta syfte utgår vi ifrån följande frågeställning: Med utgångspunkt i läroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssätt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola. Metod Som metod har vi valt att intervjua tre pedagoger från varje förskola. Med utgångspunkt i de delar av läroplanen som berör matematiken konstruerade vi 18 frågor fördelade på de fem kategorierna: miljö och förutsättningar, arbetslaget, heterogenitet, föräldrar och IT. Resultat En likhet på den kommunala förskolan är att personalen anser att den av dem som gått fortutbildningen är den som tar ansvar för att få in matematik under dagens aktiviteter. De utnyttjade mer vardagen och de möjligheter som dök upp under dagen. På Montessoriförskolan ansåg all personal att matematik var allas ansvar. Förskolan har mycket material som är baserat på matematiken. Här tillbringade barnen en frivillig stund varje dag med att arbeta med materialet. En stor likhet mellan förskolorna är att barnen kommer alltid i första hand. Det märks att deras fokus är att barnen skall ha det så bra som möjligt utefter personalens och förskolans förutsättningar. Utefter våra frågor kom vi fram till att ingen av förskolorna arbetar aktivt med läroplanen. Den används som ett uppslag att få idéer ifrån.

Bakgrund Vi har valt att inrikta vår studie på barns medicinering i verksamheterna förskola och fritidshem. Vi vill undersöka hur pedagogerna ser på sitt eget och andras ansvar för medicineringen. Vi är intresserade både av kunskapen inom ämnet och det aktuella förhållningssättet i verksamheten. Barns medicinering och ansvaret kring detta är i dagsläget ett ämne som det är svårt att finna några klara riktlinjer för. Detta har vi märkt då vi sökt bakgrundsfakta till vår uppsats. Vi har funnit en tydlig källa inom detta ämne, en artikel som är skriven av en jurist på Lärarförbundet. Vi har bland annat under vår verksamhetsförlagda utbildning märkt att detta är en fråga som inte diskuteras så ingående. Vi vill med vår studie bland annat bidra till att det blir en större diskussion kring ansvaret för barns medicinering. Eftersom detta är ett obelyst område vill vi alltså uppmärksamma detta. Vi anser att många skulle gynnas av tydligare anvisningar om vad som egentligen gäller i olika situationer. SyfteSyftet med vår studie är att undersöka pedagogerna i verksamheterna förskola och fritidshem om deras kunskaper om barns medicinering och ansvaret kring detta. Vi vill även synliggöra deras förhållningssätt angående deras ansvar gällande barns medicinering och utifrån detta bidra till diskussionen rörande ämnet. MetodFör att kunna nå vårt syfte och få svar på våra problemformuleringar angående ansvaret kring barns medicinering har vi valt att först intervjua två rektorer om vad det är som gäller och hur det ser ut i de respektive verksamheterna både när det gäller organiserandet och diskussionerna kring ämnet. Därefter har vi allt att använda oss av en enkät med bakgrundsfrågor, frågor med fasta svarsalternativ och öppna frågor. Detta har vi valt på grund av att vi tycker att enkäter ger oss ett större informationsunderlag eftersom att man får fram mycket information på kort tid. ResultatVi har i vår studie redovisat vilka förhållningssätt och kunskaper pedagogerna i verksamheterna förskola och fritidshem har, rörande ämnet barns medicinering. Vi har även undersökt hur deras uppfattning är angående organisationen rörande barns medicinering. Vi har kommit fram till att det råder en stor oklarhet i fråga om vad som egentligen gäller.

Bakgrund: Besparingar i förskolan har resulterat i större barngrupper och minskad personaltäthet. De flesta förskolor idag är byggda för mindre barngrupper och det ger pedagogerna begränsade möjligheter att utveckla lekmiljön på ett tillfredställande sätt (Björklid, 2005). En kreativ lekmiljö ger näring till leken. Därför är det betydelsefullt att finna former för att öka medvetenheten om miljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Engdahl, Hallström- Welén och Rindsjö (1998) visar i sin kartläggningsstudie av den fysiska miljön att de flesta pedagoger inte förändrar i den inre miljön. Syfte: Syftet med studien är att undersöka pedagogens roll och medvetenhet i utformningen av lekmiljön inomhus. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning. Vi har intervjuat fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Innan intervjuerna observerade vi själva de aktuella förskolorna och tog fotografier av lekmiljön för att få en konkret bakgrund att diskutera kring i intervjuerna. Resultat: Lekmiljön för pedagogerna innebär att den ska vara "inbjudande, lockande och tillåtande" när det gäller material och rum. Lokalerna upplevs av de flesta som för små i förhållande till barngruppens storlek. Pedagogerna vill gärna skapa ordning och lugn och ro i lekmiljön genom att styra både barngrupp och material. Barnens egen möjlighet till påverkan i lekmiljön är inte så stor. De förändringar som görs i lekmiljön genomförs av pedagogerna själva.

Eftersom många barn idag tillbringar mycket tid på förskolan så är förskollärarnas roll för barnets utveckling av stor betydelse. Även om det är föräldrarna som har huvudansvaret kan förskollärarna på förskolan för vissa barn ändå vara de som påverkar och stimulerar barnets utveckling till stor del. Barn i dagens samhälle är omgivna av språk hela tiden, vare sig det är på förskolan eller i hemmet finns det ett talat och skrivet språk runt barnen. Språk finns med i alla de aktiviteter ett barn ägnar sig åt under dagen och det finns med från det att barnet föds. Alla barn har inte utvecklat ett väl fungerande talspråk när de slutar i förskolan och skall börja i skolan. Syfte:Syftet med vår studie är att ta reda på hur förskollärare definierar och arbetar med barns språksvårigheter i förskolan. Vi vill också se vilken betydelse förskollärarna upplever att talpedagogen har för stöd och handledning i deras arbete med språksvårigheter. Metod:Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, med hjälp av intervjuer. Det är förskollärarnas perspektiv och uppfattning som är väsentlig för oss och vår studie. Intervju frågorna som vi använt är halvstrukturerade, detta för att kunna följa upp med passande följdfrågor. En bandspelare har använts för att spela in intervjuerna, detta för att vi skulle få med allt vad våra informanter sa. Resultat:Vi har i denna studie sett att förskollärarna definierat många av de språksvårigheter som litteraturen tar upp. De nämner bland annat att en språksvårighet kan vara att inte kunna återberätta en händelse. Vidare tar informanterna upp ett antal metoder som de använder sig av för att stimulera de språksvårigheter som de nämnt. Exempel på stimulering som tas upp är det vardagliga samtalen och vikten av att läsa mycket för barnen. Vi har också kunnat se att förskollärarna förlitar sig på talpedagogens kunskaper där de känner att deras egna inte riktigt räcker till. Talpedagogen har handlett dem i deras arbete med de barn som har haft språksvårigheter.

Bakgrund: För att barn skall kunna tillägna sig nya kunskaper och erfarenheter krävs det att pedagoger i deras omgivning samspelar med barnen och stimulerar deras utveckling. Det är av stor betydelse att barnens motoriska grundrörelser är automatiserade för att de skall kunna ta till sig ytterligare kunskap (Ericsson, 2005). Ämnena är knutna till varandra och av den anledningen bör pedagoger i förskolan arbeta med språklig och motorisk utveckling samtidigt, för att barnen skall kunna tillägna sig kunskap. Som blivande lärare i förskolan anser vi att det är viktigt att på ett lustfyllt sätt ge barnen en språklig och motorisk grund att stå på, som de sedan kan utveckla vidare i ett livslångt perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med att utveckla barns språk och motorik och se vilket synsätt de har när det gäller sambandet mellan barns språkliga och motoriska utveckling. Metod: I undersökningen har vi använt en kvalitativ metod. Vi har använt intervjuer med halvstrukturerade frågor. Genom att intervjua pedagoger i förskolan har vi tagit del av deras tankar och erfarenheter och därigenom fått svar på våra frågeställningar. Informanternas svar har delats in i olika kategorier som därefter har tolkats och analyserats. Resultat: Resultatet visar att pedagogerna i studien anser att det är betydelsefullt att arbeta med språkliga och motoriska aktiviteter under olika former och i olika miljöer. Vidare visar resultatet att pedagogerna har två olika synsätt att se på sambandet mellan barns språkliga och motoriska utveckling. En del pedagoger visade tydligt att de såg ett samband, medan andra saknar en tydlig medvetenhet. Slutsatsen av resultatet är att alla pedagogerna i undersökningen arbetar med språkliga och motoriska aktiviteter. Den övervägande delen av pedagogerna i vår undersökningsgrupp ser inte dessa ämnen ur ett helhetsperspektiv, utan som två skilda delar. De övriga pedagogerna arbetar medvetet genom att integrera dessa ämnen till en helhet.