61 |
Flerspråkiga barn i förskolan : En kvalitativ studie om flerspråkiga barn och pedagogers förhållningssätt. / Multilingual children in preschool : A qualitative study of multilingual children and teachers' attitudes.Larsson, Caroline January 2015 (has links)
Bakgrund: Bakgrunden till den här studien är att det svenska samhället idag ses som ett mångkulturellt samhälle då det svenska samhället består av etniskt födda svenskar, svenskfödda med annat modersmål och utlandsfödda personer med annat modersmål. I takt med att Sverige ändras till ett mångkulturellt samhälle så ändras även barngrupperna i förskolan till att bli mångkulturella och bestå av flerspråkiga barn som har annat modersmål än svenska. Det medför att pedagogerna behöver ha kunskap om hur de ska arbeta med inlärning av det svenska språket och ge möjlighet till delaktighet och deltagande för flerspråkiga barn. Pedagogerna behöver även uppmärksamma deras förhållningssätt så att förhållningssättet passar ihop med mångkulturellhet. Syfte: Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om flerspråkiga barn i förskolan gällande deras språkinlärning, delaktighet och deltagande och på vilket sätt pedagogers förhållningssätt har betydelse i arbetet med flerspråkiga barn. Metod: Arbetet bygger på kvalitativa studier med utgångspunkt i observationer på fyra mångkulturella förskolor och intervjuer med sex verksamma pedagoger. Resultat: Resultatet har analyserats utifrån tre olika begrepp, dessa begrepp är språk, kommunikation och interaktion. Studiens resultat är att pedagogerna anser att de inte har någon specifik arbetsmetod gällande inlärning av det svenska språket, dock nämner de olika arbetssätt som de använder. Både pedagoger och barn kan skapa möjligheter till delaktighet och deltagande genom exempelvis att pedagogerna bjuder in barnen till att bli delaktiga eller att barnen använder sitt kroppsspråk till att skapa möjligheter. Pedagogers syn på flerspråkiga barn ser olika ut men det är väsentligt att pedagogerna utvärderar sitt förhållningssätt.
|
62 |
Kemi i förskolan och yngre barns lärandemiljö.Gäärd, Linda January 2015 (has links)
No description available.
|
63 |
"För att det är så" : En kvalitativ studie om barns maktrelationer i den fria leken / "Because that is the way it is" : A qualitative study about childrens´ power relations in the free playEriksson, Chatrin, Rodin, Sandra January 2015 (has links)
Bakgrund Leken är både viktig och rolig för barn i förskolan. Men lek innebär även att barn får handskas med konflikter och att de försöker få statuspositioner och makt. Eftersom lek är en så stor del av barns liv menar vi att det är viktigt med ökad kunskap om den. Syfte Studiens syfte är att få ökad förståelse för barns maktrelationer i den fria leken. Fokus är vilka former av maktutövning som förekommer och hur barn försöker skaffa sig makt. I tidigare forskning behandlas; "Definitioner av makt", "Strategier för att få makt", "Fri lek, "Positioneringar", "Socialt samspel i lek" och "Strategier i leken" Metod Vi valde att använda en kvalitativ metod i form av icke deltagande observation där vi använde ljudupptagning och anteckningar för att samla in data. Vi har genomfört studien på en förskola bland barn i åldern tre till sex. Resultat Resultatet visar att barnen på förskolan tillämpar olika strategier i den fria leken för att få makt. Det framkommer även att barnen i sin maktutövning skapar både möjligheter och begränsningar. Dessa kan skapa förändringar i leken och de kan även vara förtryckande.
|
64 |
Utan fantasi ingen empati! : en undersökning om hur förskollärareanser att barnberättelser kan användas för att bidra till barns empatiska utvecklingKastengren, Charlotte, Persson, Jeanette January 2008 (has links)
Uppsatsen belyser barnberättelsens påverkan på barns empatiska utveckling. Syftet är att undersöka om förskollärare anser att de medvetet använder sig av barnberättelser för att främja barnens empatiska utveckling.Uppsatsen innehåller tidigare forskning kring människans empatiska utveckling, samt hur man kan använda barnberättelserna för att utveckla empati hos barn. Den tidigare forskning-en visar att empati inte är något vi föds med utan något som vi utvecklar genom moral, före-bilder och mognad. Uppsatsen innehåller även metoder för hur man kan använda sig av barn-berättelser för att utveckla empati i arbetet med barnen, men även på vilket sätt berättelserna främjar barns empatiska utveckling. Många forskare ställer sig positiva till att barnberättelser främjar den empatiska utvecklingen.Undersökningen har, med kvalitativa intervjuer, gjorts med fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Resultatet påvisar att förskollärare använder sig av barnberättelser i arbetet med barnen, men alla har dock inte empati som ett medvetet syfte, men att de anser sig vara medvetna om att barnberättelser kan främja barns empatiska utveckling. Undersökningen har givit oss svar på de frågeställningar vi satte inför arbetet.
|
65 |
Inflytande, delaktighet och demokrati i förskolan ur lärares perspektivJansson, Josefine January 2012 (has links)
Syftet med detta arbete var att undersöka lärares syn på demokrati i förskolan och på vilket sätt de anser att de praktiserar demokrati i verksamheten med fokus på barns inflytande och delaktighet. Resultatet visar att lärarna lyfter inflytande, delaktighet och demokrati som viktiga aspekter i förskolan. Lärarna kom med tankar och resonemang kring hur man kan arbeta med inflytande, delaktighet och demokrati i praktiken samt vad dessa begrepp innebär och betyder för dem. Lärarna menade att de praktiserar demokrati i förskolan genom att lyssna på barnen och vara lyhörda för barnens behov, intressen och förutsättningar så skapar de möjligheter för barnen att få inflytande över verksamheten. Det är viktigt att utgå från det kompetenta barnet och även en förutsättning för att uppnå inflytande, delaktighet och en demokratisk miljö. Lärarna ansåg också att lärarrollen spelar en stor roll och är viktig för att lyckas utveckla och bevara demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan. Under intervjuerna kom det fram att flera lärare menade att man borde reflektera och beakta dessa aspekter mer.
|
66 |
Uppfattningar kring fostranHeed, Ida January 2013 (has links)
Syftet med denna studie var att få en större förståelse för vad förskolepedagoger och föräldrar, som i sin vardag är i kontakt med barnomsorg, har för uppfattningar kring fostran. Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med intervjuer som instrument, där fyra förskolepedagoger samt fyra föräldrar blivit intervjuade. Utifrån resultatet har en induktiv analys genomförts där fyra kategorier delat in resultatet i en struktur. Resultatet med de olika kategorierna värderingar, konflikthantering, utveckling samt kommunikation påvisar både gemensamma nämnare mellan respondenterna men även skilda tankesätt. Det visade sig att samtliga intervjupersoner har liknande grundläggande värderingar kring barnen, vad som är rätt och fel. Konflikthantering sker på olika sätt för respondenterna beroende på situation och barn men det kan fortfarande urskiljas en gemensam ståndpunkt respondenterna emellan. Barnens utveckling är något som samtliga intervjupersoner försöker arbeta med, fast med fokus på olika detaljer. Resultatet visade också att kommunikation är något ytterst viktigt för de deltagande, både kommunikation mellan barnen och de vuxne men även mellan hemmen och förskolan. / <p>Godkännandedatum: 2013-06-07</p>
|
67 |
Ipad i förskolan / Ipad in preschoolStenberg, Sanella, Pettersson Sjöholm, Madeleine January 2014 (has links)
Bakgrund: IKT-tekniken är införd sedan länge i grundskolan och är nu på väg att införas i förskolan. Det är därför intressant att undersöka hur långt införandeprocessen kommit, hur olika pedagoger uppfattar anvisningar från centralt håll, likaså hur de betraktar sin egen roll och sitt arbete med det nya verktyget. Vad anser pedagogerna sig behöva för stöd för att vidareutveckla arbetet med detta verktyg? Hur formuleras användningen av Ipad i relation till strävansmålen? Syftet är att belysa pedagogernas arbete, kunskaper och förhållningssätt till Ipad i några utvalda förskolor, där man har arbetat med detta verktyg i ca ett år. Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjumetod. Frågeställningarna har fokus på när och hur Ipad används, vad som hindrar och underlättar användandet och behovet av utbildning för att använda detta verktyg. Undersökningsgruppen består av åtta pedagoger och två centrala tjänstemän. Intervjuerna är genomförda på sex olika förskolor i en mellanstor kommun i Västra Götaland. Resultat: Studien visar på att införandet av Ipad som pedagogiskt verktyg är en långsamtgående och ojämn process, som dock är i full gång. I studien framkommer tydligt att det finns de pedagoger som använder Ipad, som pedagogiskt verktyg, men det finns också pedagoger, som har ett mer osäkert förhållningssätt och där används iPad mera som en leksak. Pedagogerna har positiv inställning till verktyget samt stor önskan om mer utbildning för att kunna använda det mer pedagogiskt och målinriktat
|
68 |
Pedagogisk dokumentation i förskolan : En studie om hur sex pedagoger förhåller sig tillpedagogisk dokumentation / Pedagogic documentation in preschool : A study on how six preschool teathers relate topedaggogic documentationMatti, Annika, Petersén, Emma January 2014 (has links)
Bakgrund Pedagogisk dokumentation kan ses som ett verktyg eller som en metod för att säkerställa förskolans kvalitet. I läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2010) står det tydligt angivet att pedagogerna är ålagda att kontinuerligt genomföra dokumentationer av verksamheten. Vi vill liksom skolverket (2010) betona att pedagogisk dokumentation i många fall leder till att förskolans verksamhet får en högre kvalitet. Vi anser vidare att pedagogisk dokumentation är ett sätt att ta vara på barnens tidigare kunskaper och bygga verksamheten från denna utgångspunkt. Därigenom kan pedagogerna utforma verksamheten efter barnen och inte barnen efter verksamheten. Syfte Syftet med undersökningen är att studera vilken inställning ett antal pedagoger har till pedagogisk dokumentation samt hur de använder sig av den pedagogiska dokumentationen i den dagliga verksamheten i förskolan. Metod Det empiriska material som ligger till grund för denna uppsats består av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sex förskollärare på sex olika förskolor i en mellanstor västsvensk kommun. Resultat Vi har genom våra intervjuer kommit fram till att många av våra informanter hade liknande åsikter om pedagogisk dokumentation. De var alla positivt inställda till det pedagogiska dokumentationsarbetet trots att flera av dem nämnde negativa aspekter så som tidsbrist samt mycket pappersarbete. Vidare var det även många som arbetade på liknande sätt med den pedagogiska dokumentationen, men vissa skillnader kunde utskiljas. Exempelvis skedde den pedagogiska dokumentationen på vissa av förskolorna spontant medan den på andra var starkt styrd genom planering. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att alla de pedagoger vi intervjuat ser pedagogisk dokumentation som ett hjälpmedel och som ett verktyg i verksamheten då den synliggör lärandet både hos barnen och hos dem själva som pedagoger
|
69 |
Förstår du vad jag säger? : en studie om kommunikation mellan föräldrar och pedagoger i en mångkulturell förskolaSantiago, Carolina, Nordström, Mimi January 2013 (has links)
I läroplanen för förskolan lyfts bemötandet med föräldrar fram, att oavsett hur omständigheterna ser ut när barnen blir lämnade och hämtade på förskolan så ska pedagogen bemöta föräldern på ett välkomnande sätt Lpfö 98 (skolverket 2010). Vårt syfte med studien är att ge en bild av kommunikationen mellan pedagoger och föräldrar på en mångkulturell förskola när den verbala kommunikationen är begränsad. Studien omfattar tre frågeställningar och dessa är; vad pedagoger och föräldrar samtalar om, hur informationsutbytet ser ut för att föräldrar ska förstå den, samt vilka kommunikationssätt som används i mötet under lämning och hämtning av barn på förskolan.
|
70 |
Förskolans arbete med barns modersmålsstöd : En studie om modersmålet i förskolan och dess betydelse för språkutvecklingen / How preeschools work with supporting children´s native language.Akrawi, Annika, Lindstrand, Karolina January 2013 (has links)
Ett av förskolans uppdrag är att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, språket är en del av deras identitet. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur pedagoger och modersmålstränare arbetar och samarbetar för att ge barnen en god grund i deras språkutveckling. Detta har vi undersökt genom följande frågeställningar: Hur lägger modersmålstränarna upp modersmålsundervisningen i förskolan för att främja barnens språkutveckling? Vad är det som styr? Hur arbetar pedagogerna i förskolan med att främja flerspråkiga barns språkutveckling? Undersökningen grundas på en kvalitativ undersökning med fem informanters medverkan, forskning och litteratur. I resultatet får vi ta del av informanternas erfarenheter kring barn med annat modersmål än svenska. I vår undersökning har vi sett att hur modersmålstränares och pedagogers arbete handlar mycket om individen och deras behov samt vilka förutsättningar som finns. Modersmålsstöd stärker barnens modersmål men även barnens kulturella identitet.
|
Page generated in 0.0389 seconds