Detta är ett projektarbete, vars syfte var att skapa en webbsida som ska vara till hjälp för pedagogerförskollärare i förskolan. Vårt motiv till att skapa en produkt var främst från tidigare erfarenheterVårt motiv baseras på tidigare erfarenheter där förskolläraren där pedagogerna har en huvudsaklig didaktisk planering av aktiviteter i naturvetenskap. Våra observationer från VFU:n och forskning visade att pedagogens medvetna handlade i aktivitetens gång tappades bort och lärandet uppfattades som ensidig och inte fullständig, samt att det fanns en negativ inställning och osäkerhet hos förskolläraren när det gäller att planera och genomföra naturvetenskapliga aktiviteter. Vi skapade webbenkäter med frågor om målgruppens behov och om vilket ämne inom naturvetenskapen som de ansåg var svårast i lärandeprocessen och lärandesituationer (i detta fall förskollärarnas). Resultatet blev att 31 stycken av 50 förskollärare kom fram till att geovetenskap var det ämne inom naturvetenskapen som var svårast. Det flesta motiverade orsaken med svårigheterna med geovetenskap var bristande kunskap. Den var det svåraste ämnet att koppla till läroplanen och hur man använder den för att nå barnens tankar och intressen som en naturlig del i lärandet. Dialog och frågor till barnen i ämnet var också något som förskollärarna ansåg var svårt.    Geovetenskap är ett stort ämne som handlar om jordens sammansättning från kärna till jordens atmosfär. Därför valde vi att göra interjuver med ett antal förskollärare för att avgränsa didaktiska webbsidans innehåll men som ha sin grund i geovetenskapen. I intervjuerna fann vi ett behov i ämnena metrologi (som motsvarar väderfenomen) och klimatologi (handlar om klimat och klimatförändringar). Svaren vi fick från intervjuerna var att väder och klimat i sig inte är något svårt att prata om med barnen, det görs naturligt i vardagen. Det som var svårt, tyckte förskollärarna var att få upp ett intresse hos barnen. De ville ha förslag på hur pedagogen kan skapa intressanta aktiviteter och experiment som engagerar barnen.   Förskollärarna tyckte att informationen för dem som jobbar i förskolan när det gäller ämnena klimat och metrologi inte var tillräcklig. Både webbenkäten och i intervjuerna visade svaren på att förskollärarna inte visste vad geovetenskap var för något och hur detta kan kopplas till förskolans läroplan. Utifrån förskollärarnas behov och önskemål skapade vi en prototyp av den didaktiska webbsidan. Där finns didaktiska tips om didaktiska val och frågor, samt en del förslag på olika väderfenomen och årstider. Innehållet på sidan med bilder och text är skapat ur en didaktisk utgångspunkt och är tänkt som ett hjälpmedel för pedagogerförskollärare i förskolan.

<p>Denna studie bygger på filmobservationer av pedagoger och barn kring lunchbordet. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt pedagogen samspelar och kommunicerar med barnen under måltiden i förskolan. Våra frågeställningar är:</p><p>• I vilken utsträckning är lunchen ett tillfälle för samtal?</p><p>• Hur fördelar en pedagog sin samtalstid mellan barnen under en måltid?</p><p>• Hur ser samspelet och kommunikationen ut mellan pedagog och barn?</p><p>• I vilken utsträckning stödjer och bekräftar pedagogens förhållningssätt barnen?</p><p>I studien ingår två förskollärare och sjutton barn i åldrarna 4 – 5 år. Det analyserade materialet är fyra filmer som är cirka 30 minuter vardera. Resultatet visade att de förskollärare som vi har observerat samspelar och kommunicerar på olika sätt med olika barn. Pedagogen har stor makt att styra över vilken typ av samspel och samtalskultur som råder vid lunchbordet. Det är framför allt pedagogernas förhållningssätt och barnen som avgör hur samspelet och kommunikationen formas.</p>

<p>Vår avsikt med denna studie var att undersöka förskollärares syn på flerspråkiga barns språkutveckling. Vi har även velat belysa vilka aspekter som förskollärare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmålet samt andraspråket hos barnen. Detta är en kvalitativ studie innehållande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är gjorda med tio stycken förskollärare arbetandes på tre olika mångkulturella förskolor. Intervjuresultaten är ställda mot litteraturen men även självbärande då det har visat sig vara svårt att finna litteratur som framhäver hur modersmålsutveckling i förskolan främjas på bästa sätt. Resultatet av intervjuerna visar att modersmålsutvecklingen i förskolans pedagogiska verksamhet varierar från obefintlig till befintlig. Även synen på andraspråksutvecklingen varierade i samma grad. Samtliga av respondenterna var eniga om att det krävs förbättring i förskolans verksamhet vad gällande flerspråksutveckling.</p>

No description available.

<p><p>Syftet med studien var att undersöka hur läsvila sker i förskolan. Vidare ville vi genom observationer ta reda på hur pedagogen agerar vid läsvilan samt hur miljön där läsningen sker ser ut. Observationer har gjorts vid nio tillfällen med videokamera som hjälpmedel. Resultatet av studien visar att pedagogens interaktion med barnen påverkar hur läsvilan ter sig. Pedagogens agerande vid högläsandet påverkar barnens intresse och koncentration och en engagerad pedagog som läser med inlevelse fångar barnen på ett djupare plan än den pedagog som helt eller delvis saknar inlevelse. Resultatet visar att det är vanligt förekommande att ställa någon typ av frågor till barnen under läsvilan. Frågornas typ varierade mellan helt slutna frågor, där ett rätt svar eftersträvades, och frågor av öppen karaktär där barnen gavs utrymme att fundera och reflektera. Miljön har också visat sig spela roll för läsvilan. Ingen av de observerade förskolorna visade sig ha en speciellt inrättad läsplats. Vanligast var att sitta i en soffa i rum där andra aktiviteter, som måltider, bygg- och konstruktionslek, docklek eller personalens administrativa arbete, vanligtvis pågick. Stunderna för läsvila visade sig lätt kunna bli störda eller avbrytas av något i omgivningen som distraherade antingen barnen eller pedagogen.</p></p>

<p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka möjligheter och svårigheter personalen på förskolor ser med att synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. Frågeställningar utgår från detta och även en frågeställning om hur kompetensutveckling påverkar personalens sätt att se dessa möjligheter och svårigheter. En sammanfattning gjordes av de ifyllda enkäterna med tabeller och diagram. Dessa sammanställdes sedan till resultatet. På frågorna med längre svarsalternativ kategoriserades svaren för att kunna göra tabeller av dem. Med hjälp av dessa kategoriseringar kunde enkäterna sedan grupperas efter svaren, där en grupp stod för de avdelningarna som planerar matematiska aktiviteter och prioriterar synliggörandet av matematiska begrepp, en annan grupp för de som prioriterar annat än matematiken och som, som mest är medvetna om vardagsmatematiken. Den tredje gruppen är de som inte alltid planerar så mycket matematikaktiviteter men får in matematiken främst genom att synliggöra den i vardagssituationer. De tre enkäter som tydligast motsvarade en av varje grupp valdes ut till intervjuerna. Hela intervjuerna spelades in på band och sedan skrevs det väsentliga ner på papper för en kategorisering. Eftersom frågorna i intervjuerna var tagna från enkäterna så passade denna kategorisering in i sammanställningen av enkäterna och vävdes in där. Undersökningens resultat visar att personal i förskolan ser stora möjligheter med att synliggöra matematiken, framförallt i vardagssituationer som måltider, lek och samlingar men ett flertal nämner också planerad verksamhet som möjlig. De flesta avdelningarna förklarade att de inte såg några svårigheter med att synliggöra matematik i vardagen, och främsta anledningen till det förklarade de med att matematik finns överallt. De som såg någon svårighet nämnde tiden, både planeringstid och annan tid samt stora barngrupper och personalbrist. Kompetensutveckling påverkar användningen av matematik på många avdelningar mycket genom att ge tips och idéer, kunskap och även inspiration att ta fram eget material.</p>

<p>Enligt Skolverkets publikationer finns det svårigheter i att definiera en lagom barngruppstorlek. Syftet med denna studie är att belysa förskollärarens beskrivningar av en lagom barngruppstorlek. I undersökningen intervjuades fem förskollärare i två olika skånska kommuner. Enligt Skolverket  råder det inte några belägg för någon gruppstorlek som skulle kunna anses vara den optimala i alla sammanhang. Den samlade forskningen visar på att det är en komplex fråga där många olika faktorer samspelar, antalet barn, gruppens sammansättning, lokaler och pedagogens kompetens är några av dessa. Enligt den filosofiska teoribildningen inom det postmoderna perspektivet finns det inga absoluta sanningar som kan beskriva den komplexa världen. Att säga att det bara finns en verklighet är enligt postmodernismen att skapa en norm utifrån objektiv kunskap. Resultatet i denna studie visade på att antalet har en betydelse likväl som barnens ålder och lokalerna för vad som anses vara en lagom barngruppstorlek. Det fanns en svårighet att peka på någon faktor som mer betydande än någon annan. Betydelsen av en lagom stor barngrupp innebar att alla barnen tillgodosågs och uppmärksammades.</p>

<p>De teoretiska utgångspunkterna i denna studie baseras på det sociokulturella perspektivet, variationsteoretiska perspektivet och det kognitiva perspektivet. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger på olika förskolor går tillväga då de upptäcker någon form av avvikelse hos ett barn, samt hur pedagogerna hade gått tillväga om de misstänker att barnet har autism. Studien tar avstamp från en familjs berättelse om vägen till deras sons diagnos autism. Enligt Lpfö98 (Utbildningsdepartementet, 2006) ska den pedagogiska verksamheten ha förståelse, gott samspel med och skapa förtroende för varje enskilt barn och deras föräldrar, detta för att skapa ett positivt stöd för barn med svårigheter<strong>. Studien använder sig utav en kvalitativ metod där sex av sju förskolor i en kommun i södra Sverige, där två pedagoger från varje förskola, medverkar i intervjuerna. Studien visar vad pedagogerna anser om det kan bli försent eller inte om att upptäcka diagnosen autism och få hjälp/åtgärder. Resultatet visar att pedagogerna har likadant tillvägagångssätt vid misstänksamhet mot barn som visar drag av autism, men det finns inte något entydigt svar om en upptäckt av diagnos autism kan bli försent eller inte för barnets fortsatta utveckling. För barnets vidare utveckling visar resultatet att alla förskolorna har i stort sätt liknande tillvägagångssätt.</strong></p>

<p>Syftet med studien är att undersöka föräldrasamverkan ur föräldrars perspektiv. Vi har valt att använda oss av en förskola med vissa inslag av Reggio Emilia pedagogik då den är känd för att lägga stor vikt vid ett nära samarbete med föräldrar. Metod: Vi använde oss av den kvalitativa metoden intervju. Vi intervjuade tio föräldrar med barn i åldrarna tre till fem år på en och samma förskola som arbetar med inslag av Reggio Emilia filosofin. Resultat: Majoriteten av alla föräldrar som vi intervjuade menar att föräldrasamverkan innebär ett samarbete eller en dialog med andra föräldrar eller med personalen på förskolan. De flesta föräldrarna uttryckte att det var bådas ansvar att föräldrasamverkan initieras. Alla föräldrar nämnde stressig miljö som ett hinder för samverkan och naturliga möten i verksamheten. Några föräldrar kände att de inte fick tillräckligt med daglig kontakt med personalen. Föräldrarna var över lag nöjda med informationen de fick om och från verksamheten samt om deras barn.</p>

<p>Vi har valt detta ämne på grund av att vi som så många andra tror att pedagogerna bemöter barnen olika utifrån deras kön. Detta är något vi själva har erfarit under våra tidigare VFU-perioder (Verksamhetsförlagd utbildning) och arbetserfarenheter. Vi anser att barnens könsidentitet formas genom sociala samspel. Både föräldrar, pedagoger och samhället i sig har en bidragande faktor, detta är ofta något som sker omedvetet. I och med vår undersökning hoppas vi att vi kan öppna upp ögonen för några pedagoger. Vi vill även ta reda på hur de tänker angående detta ämne och hur de som pedagoger anser att de bemöter barnen och om detta överensstämmer med verkligheten. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om pedagogerna på förskolor och fritidshem förstärker barnens könsroller genom sitt förhållningssätt. Metod: Vi har valt att använda oss av strukturerade observationer och kvalitativa intervjuer som metod. Underlaget bestod av sex observationer och lika många intervjuer, där vi granskade pedagogernas förhållningssätt. Resultat: Studien visar att flertalet av de pedagoger som medverkat i vår undersökning har olika förhållningssätt till pojkar respektive flickor. De mest tydliga skillnader vi såg var ändring i röstläge, kroppskontakt och att de omedvetet hade vissa förväntningar på könen. Nästan all personal i verksamheterna har teoretisk kunskap inom genusämnet men saknar den praktiska. I förskolan var pedagogerna mer medvetna om sitt förhållningssätt än de var på fritidshemmet. De praktiserade sin kunskap i högre grad och bemötte barnen mer jämlikt.</p>