Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka möjligheter och svårigheter personalen på förskolor ser med att synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. Frågeställningar utgår från detta och även en frågeställning om hur kompetensutveckling påverkar personalens sätt att se dessa möjligheter och svårigheter. En sammanfattning gjordes av de ifyllda enkäterna med tabeller och diagram. Dessa sammanställdes sedan till resultatet. På frågorna med längre svarsalternativ kategoriserades svaren för att kunna göra tabeller av dem. Med hjälp av dessa kategoriseringar kunde enkäterna sedan grupperas efter svaren, där en grupp stod för de avdelningarna som planerar matematiska aktiviteter och prioriterar synliggörandet av matematiska begrepp, en annan grupp för de som prioriterar annat än matematiken och som, som mest är medvetna om vardagsmatematiken. Den tredje gruppen är de som inte alltid planerar så mycket matematikaktiviteter men får in matematiken främst genom att synliggöra den i vardagssituationer. De tre enkäter som tydligast motsvarade en av varje grupp valdes ut till intervjuerna. Hela intervjuerna spelades in på band och sedan skrevs det väsentliga ner på papper för en kategorisering. Eftersom frågorna i intervjuerna var tagna från enkäterna så passade denna kategorisering in i sammanställningen av enkäterna och vävdes in där. Undersökningens resultat visar att personal i förskolan ser stora möjligheter med att synliggöra matematiken, framförallt i vardagssituationer som måltider, lek och samlingar men ett flertal nämner också planerad verksamhet som möjlig. De flesta avdelningarna förklarade att de inte såg några svårigheter med att synliggöra matematik i vardagen, och främsta anledningen till det förklarade de med att matematik finns överallt. De som såg någon svårighet nämnde tiden, både planeringstid och annan tid samt stora barngrupper och personalbrist. Kompetensutveckling påverkar användningen av matematik på många avdelningar mycket genom att ge tips och idéer, kunskap och även inspiration att ta fram eget material.

De teoretiska utgångspunkterna i denna studie baseras på det sociokulturella perspektivet, variationsteoretiska perspektivet och det kognitiva perspektivet. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger på olika förskolor går tillväga då de upptäcker någon form av avvikelse hos ett barn, samt hur pedagogerna hade gått tillväga om de misstänker att barnet har autism. Studien tar avstamp från en familjs berättelse om vägen till deras sons diagnos autism. Enligt Lpfö98 (Utbildningsdepartementet, 2006) ska den pedagogiska verksamheten ha förståelse, gott samspel med och skapa förtroende för varje enskilt barn och deras föräldrar, detta för att skapa ett positivt stöd för barn med svårigheter. Studien använder sig utav en kvalitativ metod där sex av sju förskolor i en kommun i södra Sverige, där två pedagoger från varje förskola, medverkar i intervjuerna. Studien visar vad pedagogerna anser om det kan bli försent eller inte om att upptäcka diagnosen autism och få hjälp/åtgärder. Resultatet visar att pedagogerna har likadant tillvägagångssätt vid misstänksamhet mot barn som visar drag av autism, men det finns inte något entydigt svar om en upptäckt av diagnos autism kan bli försent eller inte för barnets fortsatta utveckling. För barnets vidare utveckling visar resultatet att alla förskolorna har i stort sätt liknande tillvägagångssätt.

Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som ett pedagogiskt redskap. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur högläsningen uppfattas av och resoneras om hos pedagoger i förskolan. Sammanlagt har sex pedagoger från två olika förskolor medverkat i min studie.   Forskning har påvisat att högläsning är ett lämpligt pedagogiskt redskap och att det har flera positiva effekter för barns språkutveckling. Forskning visar också att samtal och diskussioner kring böcker är någonting som är betydelsefullt för barns språkutveckling. Det berikar barns förståelse kring olika ord och begrepp.   Resultatet visade att högläsning används i båda förskolorna, både vid en traditionell läsvila och under spontana stunder under dagen. Resultatet visade att de stora barnen ofta får möjlighet till en planerad högläsningsstund medan de små barnen får högläsning spontant under dagen. Resultatet visade att böcker användes både som uppstart i teman men även kontinuerligt, där bland annat samtal och återberättande belystes som stimulans för barns språkutveckling.

Syftet med detta examensarbete var tvåfaldigt. För det första var det att pröva hypotesen, att det finns brister i ämnet musik i lärarutbildningen med inriktning mot förskolan. För det andra var det att se hur Läroplan för förskolan uppfylls i ämnetmusik på sju förskolor. Metoden var en varierad intervjumetod där personer på högskolor och universitet intervjuades via telefon och förskollärarnaintervjuades vid personliga möten. Resultatet av undersökningen visar dels att hypotesen stämmer och dels att Läroplan för förskolan i ämnet musik inte uppfylls till fullo på de undersökta förskolorna. Detta beror dock inte på bristande utbildning. Bristerna i ämnet musik vid lärarutbildningen med inriktningmot förskolan syns ännu inte i musikundervisning i förskolan, men risken finns i framtiden om inte utbildningen görs om.

Syftet är att undersöka hur pedagoger på en mångkulturell förskola arbetar med den kulturella mångfalden i den dagliga verksamheten. Hur tänker pedagoger och vilket synsätt har de på ett interkulturellt arbetssätt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mångfalden i barngruppen och utifrån barnets individuella förutsättningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mångfalden? Den här studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär. Som metod användes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att få en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssätt genomfördes observationer av pedagogers arbetssätt och observationer av miljön på en förskola. Intervjuerna skedde med verksamma förskollärare från två förskolor som tillhör samma enhet i kommunen. Resultatet av studien visar att pedagogerna ser positivt på ett interkulturellt arbetssätt, att det är givande, spännande, innehåller utmaningar och bidrar till många intressanta möten. Det framkommer även att ett interkulturellt arbetssätt kan vara väldigt krävande, att man måste vara mer flexibel. Man arbetar mycket med drama, bilder och kroppskontakt för att tydliggöra och konkretisera verksamheten för barnen. Vidare visar resultatet att pedagogerna inte medvetet arbetar med den kulturella mångfalden i barngrupperna, men att de arbetar mycket utifrån barnets individuella förutsättningar på olika sätt. Miljön på förskolorna har inte anpassats och utformats för att tillgodose den kulturella mångfalden, däremot har de ett väldigt medvetet tänk kring miljön och dess betydelse för varje individuellt barn.

Detta arbete handlar om ämnet information- och kommunikationsteknik, även förkortat IKT, i förskolans verksamhet. Detta är intressant att undersöka då förskolans IKT utveckling ligger efter skolans, både när det gäller utbildad personal och arbetsplaner, trots att Sverige är ledande inom IT-användning. Studien genomfördes med hjälp av en pappersenkät riktad mot förskollärare i ett geografiskt område inom en storstad. Totalt deltog elva förskollärare i undersökningen som ämnar besvara syftet att se förskollärarnas uppfattningar och utbildning kring IKT i förskolan. Frågeställningar som arbetet behandlar är när använder pedagogerna IKT, vad är syftet med IKT när det används, hur arbetar de med IKT i förskolan och vilken IKT utbildning förekommer bland förskollärare? Resultatet visar att en tydlig och positiv ledning underlättar personalers IKT-utveckling. Om personalen också får möjlighet att diskutera IKT-införandet i verksamheten och även ser på IKT som vilket annat verktyg som finns på förskolan. Undersökningen fick en svarsfrekvens på 22 % och när en tolkar resultatet ser man att studiens resultat sammanfaller med tidigare forskning och därför är aktuellt för förskolans fortsatta utveckling.

Syftet med studien är att ur pedagogers syn få en uppfattning om hur de arbetar med teknik i förskolan och om tekniska system synliggörs för barnen i förskolans verksamhet, samt hur pedagogerna ser på sin egen roll i barns inlärning. Som metod har semistrukturerade intervjuer används. Sju pedagoger från sju olika avdelningar fördelat på två förskolor har intervjuats. Studien har gjorts ur ett sociokulturellt perspektiv där samspel och kommunikation har en central roll i lärandet. Resultatet av studien visar att i förskolorna arbetar med ämnet teknik genom att i huvudsak använda NTA-lådor som innehåller olika material och experiment. Studien visar att tekniska system inte är något som förskolorna arbetar med medvetet i verksamheten. Pedagogerna anser att deras roll i lärandet är att ge utmaningar och visa barnen vad som finns inom teknik. Av studiens resultat synliggörs det sociokulturella perspektivet då bland annat samspel och utmaningar är något pedagogerna ofta uttrycker i intervjun. Pedagogerna själva anser att deras roll är att ställa frågor och ge barnen utmaningar. Av resultatet synliggjordes även det kognitiva perspektivet då pedagogerna vid några tillfällen ansåg att barnen var för små för att förstå vissa aktiviteter och större projekt. / The purpose of this study is to have attention how educators work with technology in preeschool. The purpose is also to se if the children are offered to se different technological systems and how teachers perceive their role in learning. This is a quality study where interwievs were used as a method. Seven educators from two different preeschools was interviewed. The study is based on a socio- cultural perspective where social interaction and communication is the central concepts. The resoluts show that the preeschools work with technology by so- called NTA-boxes were there is different experiments with water and air. The study show that technical system is not a part of the technology work in this two preeschools. It also suggests that the sociocultural perspective is partly visibility in the preeschools, wich emerge when the educators said that interaction and challanges is a way of teaching and stimulate the childrens interest and curiosity. It was also found that the children often where divided by age in different activities becouse the educators felt the youngest were to small to understand the activity which indicates of a cognitive perspective ehere the children considered mature by age and therefore can not meet the knowledge that the child not yet considered ripe for. The results showed that the teachers felt their role is to show the children what is in technology and provide challenges.

Syftet med uppsatsen är att få förståelse för vad som har betydelse för barns samspel i förskolan när de skapar och se om skapande aktiviteter lockar till samtal och samspel mellan barnen. Bli uppmärksam på vilken roll den vuxne kan ha för barnens sociala samspel i skapande aktiviteter. Finns det hinder och vad uppmuntrar till samtal och samspel. Utifrån mitt syfte ställer jag följande frågor. Vad händer i samtal och samspel när barn skapar på förskolan? Vad är det som lockar till samtal och samspel mellan barnen? Finns det något som hindrar samtal och samspel? En studie på nio tillfällen ger en inblick när barn skapar i förskolemiljö. Min undersökning tillsammans med litteraturen som analysen till studien vilar på är grunden för uppsatsen. Uppsatsen ger en inblick i vad för slags dialoger som barnen har vid bildskapande och vilka faktorer som påverkar och hur. Både vad som lockar och hindrar barns samspel och samtal berörs. Hur pedagoger blir involverade i det som händer i barns skapande stunder och hur miljö, material och teknik kan påverkar barns samspel. Resultatet av min undersökning är att om barnen ser varandras bilder får de därigenom idéer till hur de själva kan göra. Barnens frågor kring bilden och lusten att förklara kommer när barnen ser varandra och det de skapar. Andra faktorer som har betydelse för vilket slags samspel det blir är miljön, materialets placering, barnens placering och hur pedagogen samtalar och bemöter barnen.

No description available.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur några förskollärare ser på sin yrkesroll i relation till barns inflytande. Detta undersöktes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna ansåg att arbetet för att skapa trygghet och glädje hos barnen på förskolan var de viktigaste uppgifterna kopplat till deras yrkesroll. Gällande inflytande kunde vi utifrån svaren konstatera att de arbetade kring detta på olika sätt. Slutsatser som gjorts är att det krävs av förskollärare att ge barnen en del av ansvaret men inte kontrollen för att barn ska få inflytande i verksamheten. / Negotiation or professional Identity, Global and Local Constructions of the Teacher Work Space in the Multiprofessional Context of Early Childhood Education