BAKGRUND: I dag talas det mycket om att föräldrar ska vara delaktiga och kunnapåverka förskolans verksamhet. Pedagogerna i förskolan ska ta hänsyntill föräldrars synpunkter och önskemål om innehållet i den dagligaverksamheten. Vår undran är hur föräldrar upplever att de kan påverkaoch vad föräldrar vill påverka.SYFTE: Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur föräldrar uppleversig kunna påverka i förskolan samt vad föräldrar vill påverka i denvardagliga verksamheten.METOD: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning då vi var ute efterföräldrarnas upplevelser av hur de kan påverka i förskolan. Dettagjorde vi med hjälp av redskapet self report.RESULTAT: Studiens resultat visar att de flesta föräldrar kunnat påverka iförskolan på ett eller annat sätt. Några beskriver situationer då depåverkat det egna barnets situation. De allra flesta föräldrar menar attdialogen mellan hem och förskola är av stor vikt. Det framkom ävenatt en del föräldrar anser det vara svårt att påverka i förskolan.

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi språkets betydelse för barns utvecklingutifrån olika forskares perspektiv. I en sammanfattning av läroplanenfår vi ta del av hur pedagoger i förskolan ska gå till väga för att se tillvarje barns utveckling. Här presenteras även observationsmaterialetTidig Registrering Av Språkutveckling – TRAS.SYFTE: Syftet är att undersöka vilka erfarenheter några pedagoger har av attanvända Tidig Registrering Av Språkutveckling - TRAS i förskolansverksamhet.METOD: Vi har i vår undersökning använt oss av kvalitativ metod med intervjusom redskap. I vår undersökningsgrupp har det ingått tio pedagogerfrån förskolans verksamhet. Intervjuerna har spelats in på diktafon föratt sedan transkriberas.RESULTAT: Pedagogerna som intervjuades berättade om sina upplevelser ocherfarenheter kring att arbeta med materialet TRAS. Arbetet medTRAS har lett till att många pedagoger har fått mer kunskap kringspråkets betydelse och en mer strukturerad verksamhet. I resultatetframkommer språkets betydelse för barns fortsatta utveckling.

Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares kunskaper om begreppet integritet samt deras pedagogiska förkunskaper om hur barn medvetandegörs om rätten till såväl kroppslig som personlig integritet i anledning av implementering av den reviderade läroplanen som träder i kraft 2019. Detta studerades genom kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med två förskollärare i Stockholm. Resultatet visade att lärarna har en liknande bild av vad personlig integritet är, vilket är rätt till sina känslor och tankar och att få dessa respekterade av andra. Kroppslig integritet tolkas på olika sätt; som rätten till sin kropp eller ett sätt att hävda sin personliga integritet. Förskollärarna delar bilden av att arbetet med integritet metodiskt har mycket att göra med kommunikation, både mellan vuxna och barn men också mellan barnen. Lyhördhet för barnens signaler och stöttning i barnens interaktioner upplevdes vara viktigt. Förskollärarna i studien upplevde också att det behövs informationsinsatser i samband med införandet av den reviderade läroplanen för att hjälpa pedagoger att definiera vad integritet är.

<p>Som förälder till tvåspråkiga barn har jag ibland tänkt på vikten av språkutveckling hos tvåspråkiga barn. Under min utbildning på lärarhögskolan blev jag mer intresserad av detta ämne. Som blivande förskollärare kommer jag säkert att möta barn som talar två eller fler språk. Det känns därför viktigt att ha kännedom om hur jag kan arbeta pedagogiskt med tvåspråkiga barn. Syftet med denna undersökning är att få kunskap om pedagogernas syn på begreppet två- eller flerspråkighet samt deras arbetssätt i en mångkulturell förskola. För att få svar genomfördes intervjuer med pedagoger på två förskolor med tvåspråkiga barn. Pedagogerna använder i stort sett samma metoder som man använder i andra förskolor, dessutom att de har en del böcker som är på barnens språk och är till för att föräldrarna ska kunna låna hem och läsa för barnen. De tvåspråkiga pedagogerna brukar också ha sina stunder med barn som pratar samma språk för att ha samtal med dem eller läsa bok för dem. Pedagogerna stimulerar barnen i deras språkutveckling genom att använda olika arbetsmetoder som t.ex. sagoläsning, sagoberättande med användning av flanotavla, språklekar, etc. I min studie redovisar jag också om pedagogernas tankar om modersmålets betydelse som bas för att barnet sedan ska kunna lära det andra språket lättare.</p>

<p>Syftet med studien är att finna en allmän definition för begreppet utåtagerande, finna möjliga: orsaker till utåtagerande barns beteende, arbetsmetoder för utåtagerande barn i förskolan samt se om det finns någon synbar koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetod. Undersökningen bygger på fem intervjuer gjorda med förskolelärare. I studien definierades utåtagerande barn som impulsiva med svårigheter att kontrollera sitt agerande, lätt att blir arga, agerar på ett negativt sätt. Vidare visades att en möjlig orsak till ett utåtagerande beteende ligger i en önskan att skapa en god och trygg relation till omvårdnadspersonen/omvårdnadspersonerna, alternativt att barnet upplever att det finns förväntningar om ett negativt beteende. Studien visade att arbetet med utåtagerande barn i främst handlar om förebyggande arbetsmetoder. Studien visade slutligen att det finns en vag koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetoder. Slutsatser är att det gäller att arbeta med relationer och fundera över betydelsen av den pedagogiska ideologin.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att belysa samlingarna på förskolan, och lyfta fram det som sker under samlingarna. Utgångspunkten var den vuxnes roll i samlingen och hur de bedriver den. Meningen med detta var att fokusera på samlingens betydelse i förskolan. Vi hade i vår studie valt att undersöka hur förskolepersonal uppfattar samlingen i förskolan. Vi ville belysa samlingens betydelse i förskolan och undersöka vad personalen på förskolan har för tankar kring samlingen. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med tio personer med både förskollärare och barnskötare fördelade på tre förskolor och i två städer om deras syn på samling. Alla dessa ställde sig väldigt positiva till samlingar och tyckte att det var något som borde återkomma dagligen i verksamheten. Samlingen sågs som ett bra tillfälle där barnen kunde lära sig nya saker och utvecklas både enskilt och i grupp.</p>

<p>Eftersom social kompetens både är en viktig faktor för små barns hälsa och även är en av förskolans grundpelare ville vi undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att främja barns sociala kompetens. Det är också syftet med denna studie. I bakgrunden beskrivs begreppet social kompetens samt tidigare forskning som gjorts inom området. Sedan följer en litteraturgenomgång om hur pedagoger kan arbeta med att främja barns sociala kompetens i förskolan. För att få svar på våra frågeställningar användes en kvalitativ metod med observationer av sju förskoleavdelningar. Resultatet av studien visade på att pedagoger i förskolan arbetar med att främja barns sociala kompetens i vardagliga situationer men att de har svårt att sätta ord på det de gör. Mest framträdande var att mycket av arbetet med att främja barns sociala kompetens har vi sett handlar om pedagogers förhållningssätt mot barnen där.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka samt belysa hur några pedagoger i förskola och skola för tidigare år ser på genus och hur de pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar med genus. Vår undersökning var en kvalitativ studie som genomfördes dels i en förskola, dels i en grundskola, årskurs F-5. De undersökningsmetoder som användes var enkäter och observationer. Enkäterna har besvarats av pedagoger som är verksamma inom både förskola och skola. Observationer har även genomförts inom dessa stadier. Resultatet från enkätundersökningen visar att pedagogerna anser att de bör arbeta genusmedvetet. De är dock medvetna om att det krävs mycket arbete då de själva behöver bli medvetna om sina egna föreställningar kring könen. Observationsresultatet visar att pedagogernas genusmedvetenhet existerar, dock i liten utsträckning. Vi anser att pedagogerna kan få en ökad genusmedvetenhet då de fortsättningsvis aktivt arbetar med sin egen medvetenhet samt fortbildning inom området.</p>

<p>Vår avsikt med denna studie var att undersöka förskollärares syn på flerspråkiga barns språkutveckling. Vi har även velat belysa vilka aspekter som förskollärare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmålet samt andraspråket hos barnen. Detta är en kvalitativ studie innehållande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är gjorda med tio stycken förskollärare arbetandes på tre olika mångkulturella förskolor. Intervjuresultaten är ställda mot litteraturen men även självbärande då det har visat sig vara svårt att finna litteratur som framhäver hur modersmålsutveckling i förskolan främjas på bästa sätt. Resultatet av intervjuerna visar att modersmålsutvecklingen i förskolans pedagogiska verksamhet varierar från obefintlig till befintlig. Även synen på andraspråksutvecklingen varierade i samma grad. Samtliga av respondenterna var eniga om att det krävs förbättring i förskolans verksamhet vad gällande flerspråksutveckling.</p>

<p>Syftet med studien var att observera pedagogers verbala och icke verbala bemötande av flickor och pojkar. Vi ville ta reda om bemötandet av flickor och pojkar skiljde sig åt utifrån de traditionella könsmönstren. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger på observationer som har gjorts på tre olika förskolor i södra Sverige. I observationerna som vi genomförde låg huvudfokus på pedagogerna. Observationerna har gjorts med videokamera och vi förde även anteckningar. Vårt resultat visar på att pedagogernas bemötande av flickor respektive pojkar inte var så utpräglat enligt de traditionella könsmönstren, dock fann vi skillnader utifrån bemötandet av pedagogerna gentemot flickor och pojkar. Flickorna får till övervägande delen klara sig själva i tamburen då det gäller av- och påklädning. Vissa pojkar fick mer närhet samtidigt som flickorna i högre grad inte fick det. När det gäller tillsägelser fanns skillnader då pojkarna fick mer direkta tillsägelser, medan flickorna fick mer resonerande tillsägelser. Det förekom även tillfällen då pedagogerna utmanade tankarna om att det inte går att resonera med pojkar, då pedagogen vid en konfliktsituation löste den genom att resonera med både flickan och pojken utan att skuldbelägga någon av dem. Ett annat exempel var då en pedagog blev tillfrågad av barnen om utomhusaktiviteter. Pedagogen gjorde då ingen skillnad på barnen utifrån kön, utan föreslog att de kunde plocka fram grävskopan och öppna "byggen". Övervägande delen av resultatet visar på att det kan ha skett en förändring av pedagogernas bemötande när det gäller de tidigare fasta könsrollerna i samhället.</p>