<p>My purpose with this work is to find out how it relates with pre-schoolteatchers view about a quality in comparasion to control document, Lpfö-98, and with factors pre-schoolteatchers consider effects quality in pre-school describe pre-schoolteatchers view on that high quality is in pre- school.</p><p>The investigation has been done by quality interviews with five pre- schoolteatchers working in pre- school. The results show that they do not make a difference between what are high quality and the factors that affect the possibility of creating high quality. Most important is qualified and engaged educationalist in the pre- school who who shows a good attitude towards the children, and where development and learning is central. The most decisive to a pre- schools quality are the personell who work there. A conditon to achieve high quality in pre- school is a head who knows the pre- school activity and its curriculum, and who takes active part in the activity, invites to discussions and offers pertinent competence development.</p><p>According to the leading document Lpfö-98 you will achieve high quality by offering children rear and care. There should be qualified educated personell with experience able to meet the children's needs. The groups of children should be in an appropriate number and have a composition and suitable premises. The inveatigation shows that there are some parts that still need to be worked on, i.e. to employ educationalists on every post. To put up legible objectives, to evaluate and dokument the work you havedone and to offer pertinent further traning is important to evolve the pre-school programme.</p>

Forell, E. &amp; Holmström, E. (2010) Sex förskollärares syn på och arbetssätt med motorik, motoriska svårigheter och rörelse i förskolan. Examensarbete i pedagogik, 15 hp. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. Rörelse är en viktig del av utvecklingen och ska vara en naturlig del av våra liv.  God motorik utvecklar vårt rörelse mönster. Utvecklingen är som störst i förskoleåldern och det är därför viktigt att redan där lägga grunden till en god motorik redan där. Metoden i denna undersökning är intervjuer med sex förskollärare från 3 olika förskolor i två olika kommuner. Syftet med arbetet är att undersöka hur förskollärare ser på motorik och rörelse, även om de arbetar med detta i förskolan och i så fall på vilket sätt. Relevant till vårat syfte är också att undersöka om förskollärare har möjligheter att upptäcka och åtgärda motoriska svårigheter genom sitt arbete. Frågorna som ställs i arbetet är: Hur ser förskollärare på motorik och rörelse i förskolan? Arbetar pedagoger med motorik och rörelse i förskolan? Vilken metod tillämpas i så fall? Finns det möjligheter för förskollärare att genom sitt arbete upptäcka och åtgärda motoriska svårigheter hos barn? I så fall vilka möjligheter? I undersökningen framkom bland annat, att motorik och rörelse två viktiga faktorer i förskolan och att . Förskollärarna själva anser att de spelar en viktig roll. Att det ska vara roligt att röra på sig var något som återkom genom hela undersökningen, det ska inte vara påtvingat.

Syftet med studien är att finna en allmän definition för begreppet utåtagerande, finna möjliga: orsaker till utåtagerande barns beteende, arbetsmetoder för utåtagerande barn i förskolan samt se om det finns någon synbar koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetod. Undersökningen bygger på fem intervjuer gjorda med förskolelärare. I studien definierades utåtagerande barn som impulsiva med svårigheter att kontrollera sitt agerande, lätt att blir arga, agerar på ett negativt sätt. Vidare visades att en möjlig orsak till ett utåtagerande beteende ligger i en önskan att skapa en god och trygg relation till omvårdnadspersonen/omvårdnadspersonerna, alternativt att barnet upplever att det finns förväntningar om ett negativt beteende. Studien visade att arbetet med utåtagerande barn i främst handlar om förebyggande arbetsmetoder. Studien visade slutligen att det finns en vag koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetoder. Slutsatser är att det gäller att arbeta med relationer och fundera över betydelsen av den pedagogiska ideologin.

Syftet med detta arbete var att belysa samlingarna på förskolan, och lyfta fram det som sker under samlingarna. Utgångspunkten var den vuxnes roll i samlingen och hur de bedriver den. Meningen med detta var att fokusera på samlingens betydelse i förskolan. Vi hade i vår studie valt att undersöka hur förskolepersonal uppfattar samlingen i förskolan. Vi ville belysa samlingens betydelse i förskolan och undersöka vad personalen på förskolan har för tankar kring samlingen. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med tio personer med både förskollärare och barnskötare fördelade på tre förskolor och i två städer om deras syn på samling. Alla dessa ställde sig väldigt positiva till samlingar och tyckte att det var något som borde återkomma dagligen i verksamheten. Samlingen sågs som ett bra tillfälle där barnen kunde lära sig nya saker och utvecklas både enskilt och i grupp.

My purpose with this work is to find out how it relates with pre-schoolteatchers view about a quality in comparasion to control document, Lpfö-98, and with factors pre-schoolteatchers consider effects quality in pre-school describe pre-schoolteatchers view on that high quality is in pre- school. The investigation has been done by quality interviews with five pre- schoolteatchers working in pre- school. The results show that they do not make a difference between what are high quality and the factors that affect the possibility of creating high quality. Most important is qualified and engaged educationalist in the pre- school who who shows a good attitude towards the children, and where development and learning is central. The most decisive to a pre- schools quality are the personell who work there. A conditon to achieve high quality in pre- school is a head who knows the pre- school activity and its curriculum, and who takes active part in the activity, invites to discussions and offers pertinent competence development. According to the leading document Lpfö-98 you will achieve high quality by offering children rear and care. There should be qualified educated personell with experience able to meet the children's needs. The groups of children should be in an appropriate number and have a composition and suitable premises. The inveatigation shows that there are some parts that still need to be worked on, i.e. to employ educationalists on every post. To put up legible objectives, to evaluate and dokument the work you havedone and to offer pertinent further traning is important to evolve the pre-school programme.

Eftersom social kompetens både är en viktig faktor för små barns hälsa och även är en av förskolans grundpelare ville vi undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att främja barns sociala kompetens. Det är också syftet med denna studie. I bakgrunden beskrivs begreppet social kompetens samt tidigare forskning som gjorts inom området. Sedan följer en litteraturgenomgång om hur pedagoger kan arbeta med att främja barns sociala kompetens i förskolan. För att få svar på våra frågeställningar användes en kvalitativ metod med observationer av sju förskoleavdelningar. Resultatet av studien visade på att pedagoger i förskolan arbetar med att främja barns sociala kompetens i vardagliga situationer men att de har svårt att sätta ord på det de gör. Mest framträdande var att mycket av arbetet med att främja barns sociala kompetens har vi sett handlar om pedagogers förhållningssätt mot barnen där.

Detta examensarbete belyser barns inflytande i förskolan ur ett demokratiskt perspektiv. Sverige är ett demokratiskt samhälle där strävan efter alla människors lika värde och att alla människors röst är lika mycket värd. Pedagogerna som arbetar på förskolorna lägger grunden till barns demokratiska tankesätt. Syftet med studien var att undersöka hur personalen som arbetar på förskolorna tillämpar barns inflytande i det dagliga arbetet. En förhoppning är att pedagogerna i slutändan ska stödja barnen att vara med och påverka och utvärdera sin egen vardag. Detta tankesätt ska genomsyra hela dagarna, varje dag och inte på förbestämda tider. Studien genomfördes med intervjuer med sex stycken förskollärare och en projektledare som har arbetat många år som förskollärare. De senaste fem åren har hon arbetat med utvecklingsarbete inom förskolan. Studien utfördes på tre olika förskolor. Två är kommunala och en ett personalkooperativ. Studien är utformad med halvstrukturerade frågor så att spontana följdfrågor kunnat ställas beroende på respondentens svar. All litteratur i undersökningen speglar att barns inflytande är viktigt för deras utveckling och att övning ger färdighet gällande deras rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Alla medborgare har sina lagliga rättigheter och skyldigheter. De som är medvetna om dessa har lättare att agera i olika situationer (Boverket 2000). Ferm (1993) tar upp att vuxna är förebilder, både hemma och i skolan, därför är det viktigt att föregå med gott exempel och lär barnen genom handlingar i olika situationer. Barnen behöver få känna att de verkligen är någon och att det de gör och säger har en betydelse för andra människor. Det kan leda till att mobbning och vissa mänskliga beteenden minskar. Undersökningens frågor baseras på vad demokrati är för förskollärare samt hur de ser på barns inflytande. Om barnen får påverka i verksamheten och i så fall vad och hur. De resultat som framkommit av studien är att den kommunala förskolan Oxen arbetar mer aktivt med ämnet och de andra som i större eller mindre utsträckning utövar ”falsk” demokrati bland barnen. Det beror inte på någon illvilja utan på att Oxen har arbetat mer aktivt med tankesättet under flera år medan Kräftan och Lejonet nyss kommit igång med arbetssättet. Viljan att arbeta mer med barnens inflytande finns dock hos alla respondenter, mer eller mindre. Arbetssättet som Oxen använder sig av har inte blivit beskrivet i litteraturen som används i undersökningen. Sara som arbetar på Kräftans förskola kom på sig själv under vår intervju att när hon hörde sig själv prata kom hon på att barnen egentligen inte alls blir så hörde som de trodde. Hon anser att de behöver lyssna mer på barnen och att de har idéer att ta vara på. Just nu tar de vuxna alla initiativ. Hon tyckte liksom de andra det var lätt att allt går på rutin. Slutsatserna som dragits utifrån studien är bl.a. att pedagogernas tankesätt, förhållningssätt och medvetenhet har betydelse för att arbeta demokratiskt. Är man engagerad och har ett positivt tankesätt är förutsättningarna större för en fungerande verksamhet.

Vår avsikt med denna studie var att undersöka förskollärares syn på flerspråkiga barns språkutveckling. Vi har även velat belysa vilka aspekter som förskollärare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmålet samt andraspråket hos barnen. Detta är en kvalitativ studie innehållande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är gjorda med tio stycken förskollärare arbetandes på tre olika mångkulturella förskolor. Intervjuresultaten är ställda mot litteraturen men även självbärande då det har visat sig vara svårt att finna litteratur som framhäver hur modersmålsutveckling i förskolan främjas på bästa sätt. Resultatet av intervjuerna visar att modersmålsutvecklingen i förskolans pedagogiska verksamhet varierar från obefintlig till befintlig. Även synen på andraspråksutvecklingen varierade i samma grad. Samtliga av respondenterna var eniga om att det krävs förbättring i förskolans verksamhet vad gällande flerspråksutveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida fenomenet mobbning förekommer i låg ålder. Detta baserades på enkätfrågor ställda till tio pedagoger i förskolan och intervjuer med två pedagoger i förskolan. Undersökningarna visade att pedagogerna inte ser det som mobbning i förskola utan ser det som exkludering eller ofrivillig utanförskap. De ansåg även att det finns viss skillnad mellan pojkars och flickors mobbning och att åldern spelar en viss roll i hur den eventuella mobbningen ter sig. Några av pedagogerna ansåg även att de inom förskolan finns nära barnen hela tiden och därför kan förekomma mobbningen. De påstår också att man inom förskolan arbetar med moral, etik, värdegrund och gruppkänsla. Nyckelord: Exkludering, förskolan, mobbning och utanförskap.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att få uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan. Vi kommer att genomföra forskning samt intervjua fyra verksamma pedagoger i olika förskolor för att ta reda på deras uppfattningar om lek och lekande. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens betydelse för barns utveckling och lärande? Vilka uppfattningar har pedagoger om sin roll i och till lek? Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens plats i sin verksamhet? För att besvara frågorna valde vi den kvalitativa forskningsintervjun som metod, eftersom vi sökte intervjupersonernas subjektiva uppfattningar. I analysen av vårt resultat sökte vi skillnader och likheter i pedagogernas svar. Resultatet visade på att det finns en medvetenhet hos pedagogerna om lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt att barnen lär sig mycket av att leka. Det visade även att leken får stor plats i deras verksamheter. Angående pedagogernas roll i och till lek visade resultatet på att det är skillnad i deras delaktighet i barnens lek och hur de resonerar kring det. Utifrån vår bakgrund och vårt resultat menar vi att det är viktigt att leken får stor plats i verksamheten och att den är beroende av hur pedagogerna förhåller sig till lek. Det är även av betydelse att pedagogerna skapar miljöer för ett lustfyllt lärande genom lek eftersom för oss är lek en betydelsefull och viktig del i barns utveckling och lärande.