The purpose of my study is to illumine the aesthetic learning process significant in the preschool. Focus has been on allowing educators in different preschools to answer questions valid the use of aesthetic learning processes. I chose to do my study using an opinion poll and a literature review.   The result shows that the preschools use aesthetic learning processes and according to the educator’s aesthetic learning process is a very important tool for education in the preschool.  The notable in this study is that the educators have different views of what aesthetic means. The first view is that you only work with aesthetic subjects. The other view about aesthetic learning process is that it is about gathering theoretic knowledge’s with help of aesthetic activities. Furthermore in the result you can see that the aesthetic learning processes are not getting the time that is needed. Instead of letting the children get the whole knowledge the educators must have short teaching elements where they often use activities that they are comfortable with and also knows how long time it takes. It is important not to interrupt the aesthetic learning processes too early. The children must take part of the entire education, where reflections and interpretation of the result is listed. As all education in the preschool, aesthetic learning process require their own rhythm and tempo. It is important that all children participate in the aesthetic learning from their own conditions. In order to obtain the positive effects of aesthetic learning in the preschool it requires that the aesthetic learning process can be given place in the education and that the educators challenge their self and the children in different aesthetic activities.

Denna studie handlar om barn med synskada i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med att integrera synskadade barn i en grupp med seende barn. Uppsatsen definierar olika typer av synskada, de som nämns är måttligt synskadade, uttalat synsvaga och gravt synskadade eller blinda. Det som även belyses är vad samhället har för ansvar när det gäller resurser till de individer som är i behov av särskilt stöd. Den kommer även att innefatta vad det finns för resurser tillgängliga för barn med denna form av funktionsnedsättning. För att kunna bemöta och stimulera dessa barn, är det väsentligt att känna till deras utveckling och vad de möter för hinder i deras vardag. Studien är baserad på fyra intervjuer, de personer som deltog var två pedagoger, en specialpedagog och en rektor från förskolans verksamhet. Resultatet av granskningen visar på att samtliga informatörer har erhållit utbildning inom detta område. Utbildningen fullföljdes, efter att beslutet hade fattats om att ett synskadat barn skulle medverka i barngruppen. Även arbetet med att inkludera det synskadade barnet i en grupp med seende barn, visade sig vara likartad mellan intervjupersonerna. I diskussionen diskuteras kopplingen mellan litteratur och intervjuer, och en återkoppling till frågeställningarna framhålls.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares inställning till att använda surfplattan i förskolan och hur användningen av surfplattan såg ut. Vidare var ambitionen att ta reda på om förskollärarnas inställning till surfplattan kunde påverka den pedagogiska miljön med surfplattan för barnen och på vilket sätt i så fall. Undersökningen hade en kvalitativ ansats med intervjuer som undersökningsinstrument. Intervjuer genomfördes med sju förskollärare på fyra förskolor. Alla förskolor hade tillgång till surfplatta i verksamheten, men endast en av förskolorna hade tillgång till Internet. Resultatet visade på skilda uppfattningar om hur surfplattan skulle användas i förskolans verksamhet. Däremot var alla förskollärare positivt inställda till att använda surfplattan, men inställningen influerades av hur de menade att surfplattan användes eller kunde användas. Samtliga förskollärare såg möjligheter att använda surfplattan med tillgång till Internet och för att effektivisera arbetet. Det som visade sig extra tydligt var lärarnas betoning på lärande vid surfplattan. Sammanfattningsvis konstaterades att lärarnas inställning till surfplattan och hur lärarna ansåg att arbetet skulle gå till påverkade barnens möjligheter. Det påverkade både om barnen fick möta surfplattan men också vad mötet med surfplattan bestod av.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med sitt pedagogiska uppdrag, som innebär att kunna möta alla de olika behov som kan finnas i barngrupper på förskolan. Samt att ta reda på vad specialpedagogen kan bidra med i det arbetet, för att utveckla verksamheterna till att passa alla de barn som vistas där. Även hur rektorerna tycker att det specialpedagogiska arbetet på förskolan ska fungera undersöks i studien. För att få svar på frågeställningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och två rektorer. Den kvalitativa forskningen bygger på individens egna uppfattningar om det fenomen som undersöks och det var just det som jag eftersökte för min studie. Mitt resultat visar på de olika behov som förskollärarna ansåg att det fanns på förskolan dag och hur de arbetar för att möta dessa. De behov som förskollärarna tyckte att de behövde arbeta med mest, var att stödja barnen i det sociala samspelet och i deras språkutveckling. Det ökade antalet barn i förskolegrupperna gör att förskollärarna känner ett större behov av handledning av specialpedagogen. Specialpedagogen ses som en tillgång för dem i deras arbete med barnen. Förskollärare och rektorer är överens om att specialpedagogens viktigaste uppdrag på förskolan är att bidra med handledning och kompetens och att ett nära samarbete dem emellan därför är betydelsefullt. Resultatet visar också på att duktiga på att se barnens olika förutsättningar, men att de känner att de behöver mer kunskap idag för att kunna möta dem på rätt sätt. Vilket gör att de önskar att det fanns ökade möjligheter till kompetensutveckling och ett ännu tätare samarbete med specialpedagogen.

The purpose of this study was to examine pedagogues’ experience working with shy children and their opportunities for participation in preschool. An increasing number of children are registered in preschools today; this leading to larger groups of children and the chance for the individual child to practice its rights of having its voice heard are therefore becoming more difficult. The literature review will start with what the UNCRC and the pre-school curriculum, Lpfö 98, say about children’s participation and their right to have their voices heard. After that, shortly about the shy child, and then moving on to what is important in the work with children’s participation. Literature and research show that children are affected by the adults they meet in everyday life and also the adult’s view of the child and their ability to participate. To examine pedagogue’s experience of shy children’s participation, I used qualitative interviews with six pedagogues working at two different preschools. The result showed that pedagogue’s most important work in promoting shy children’s participation is making sure the children feel safe and building trust between adults and children. The children can then, later on, feel ready to participate in social interaction with other children. This is also where the children can come into contact with democratic values. Keywords: Shy children, participation in preschool, children’s participation

I denna studie undersöks tio utvalda förskollärares uppfattningar om begreppet fysisk aktivitet samt deras uppfattningar vilka förutsättningar barn i åldern 1-5 år i förskolan har till att utöva fysisk aktivitet när det gäller resurser såsom miljö, tid, material och personaltäthet. I studien tas det del av tidigare forskning kring fenomenet, olika perspektiv på och förutsättningar för fysisk aktivitet behandlas.  Studien genomfördes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på fyra olika förskolor. Frågorna som ställdes tog sin utgångspunkt i syftet och frågeställningarna för studien. Studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att det som varit centralt i undersökningen har varit att ta reda på variationer i uppfattningarna av fenomenet fysisk aktivitet. Resultatet visar att de tio utvalda förskollärarna har olika uppfattningar om vad begreppet fysisk aktivitet innebär. Det synliggörs även att förskollärarna uppfattar att barnen har olika förutsättningar för att utöva fysisk aktivitet på de olika förskolorna. Vidare framkommer likväl att det är upp till var och en som förskollärare att skapa förutsättningar samt att göra vad man kan av de resurser man har. Emellertid framgår att förskollärares kunskap kring fysisk aktivitet anses vara lågprioriterad samt att det förekommer en brist på personal vilket är en säkerhetsfråga i utförandet av fysisk aktivitet.

Barn och trygghet i förskolan – en studie om förskollärares uppfattningar om trygghet hos små barn i stora förskolegrupper. Syftet med undersökningen är att beskriva och synliggöra hur förskollärare resonerar kring små barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i åldrarna ett till fem år. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de små barnens känsla av trygghet i förskolan och samarbetet med föräldrarna är betydelsefullt när det gäller barnens trygghet i förskolan. Antal sidor: 28 Children and their secureness at preschool – a study of preschool teachers’ opinions about small children’s sense of security in large preschool groups.

Denna undersöknings syfte var att få kunskap om blivande förskollärares syn på barns språkutveckling i samband med högläsning, samt hur syftet med högläsning vid respektive VFU: platser uppfattades av studenterna. För att få en fingervisning om detta användes kvalitativa studier där fem blivande förskollärare intervjuades. I resultatet framkom att studenterna visade en stor medvetenhet kring högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Samtliga menade att högläsning i förskolan är mycket viktigt eftersom effekterna är gynnsamma för barns språkliga utveckling men även för andra delar i dess utvecklingsprocess. Undersökningens resultat visade även att de intervjuade studenters uppfattning rörande högläsningens huvudsyfte vid partnerskolorna, i huvudsak bedömdes vara av praktiskt art men även att ett syfte till vila fanns.

No description available.