<p>Syftet med denna studie var att belysa förskolepedagogers tankar om bilderna i bilderböcker. Fokus var på vad som styrde deras val av bilderböcker samt vad de tänkte om bildernas funktion, uttryck och innehåll. Dessutom undersöktes vad de tänkte om hur bilderna påverkar den som tittar. Empirin samlades in genom enskilda intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan. Fem pedagoger intervjuades och varje intervju varade ca 1 timme. Varje pedagog ombads ta med sig bilderböcker till intervjun. Minst en vars bilder de ogillade och en vars bilder de tyckte om.<strong> </strong></p><p>Resultatet kategoriserades under de 4 huvudrubrikerna: Tankar om <em>val av bilderböcker och bilders utseende.</em> T<em>ankar om bilders funktion och användning. Tankar om bildernas uttryck, </em>samt<em> Tankar om bildernas innehåll<strong>.</strong></em></p><p>Resultatet visar att de medverkande pedagogerna många gånger valde böcker utifrån bilderna. Det var bilderna som ofta fångade deras intresse och avgjorde ifall de tilltalades av boken eller inte. De bilder som tilltalade pedagogerna skulle helst vara enkla och lättförståliga. Man skulle se vad de föreställde och inte behöva gissa sig till vad de visade. De tyckte också om bilder som var färgglada och som förmedlade en positiv känsla.</p><p>Pedagogerna hade både ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och nyttoperspektiv när de talade om bilderna och deras funktion. Samtidigt fann de stort nöje i att bara undersöka och njuta av bilder tillsamman med barn.</p><p>Bildernas uttryck påverkade pedagogernas känslor för dem men de kunde sällan säga varför. Bildernas innehåll diskuterades mestadels utifrån nyttoaspekten. Bilders förmedling av olika stereotyper var inget dessa pedagoger funderat så mycket på.</p>

Syftet med studien är att få en bredare kompetens om hur små barn lär matematik i samspel med andra. De frågeställningar som arbetet har är följande: Vilka matematiskakunskaper använder små barn i samspel med andra? Vilken betydelse har omgivningen på barns matematikinlärning? Jag använde videoobservation som mätningsinstrument för att få svar på frågeställningarna. Empirin samlade jag in på en förskola där barnen var i åldrarna ett till tre år. Fokus riktades på de minsta barnen i åldrarna ett till två år.   Resultatet visar att barnen lär sig matematik när de får möjlighet att samspela med andra via leken. Samspelet sker mellan barn - barn och mellan barn – pedagog. Matematiken som barnen använder i samspel med andra är mätning, rumsuppfattning, antal, sortering och klassificering, geometri och mönster. Via videoobservationerna syntes det att barnen är måna om att dela med sig av sina kunskaper till sina medmänniskor.   Omgivningen visar sig ha betydelse på vilken sorts matematik barnen kommer att få lära. Miljön, materialet och pedagogens förhållningssätt är faktorer som förenklar eller begränsar barnens matematikinlärning. Det är betydelsefullt att barnen får leka och samspela med andra för det är här de får möjlighet att utforska, utveckla och bygga vidare på de kunskaper som de redan har.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers tankar kring utformandet av ateljén och hur barns kreativitet och skapande kan stödjas i förskolan. De frågeställningarna som behandlas i studien riktar sig till pedagogers tankar kring hur utformning, tillgänglighet och val av material kan påverka barns kreativitet och skapande. Studien baseras på besök i två ateljéer och kvalitativa intervjuer med tre förskollärare som arbetar mycket inne i ateljén. Resultatet visar att pedagogerna anser att det ligger stor vikt vid att erbjuda varierat material och vikten av en tydlig och bra placering i barns egen höjd. Pedagogerna har uppfattningen att detta skapar möjligheter för barnen att bli kreativa och självständiga i ateljén. Att barn känner trygghet till material och rummets utformning är mycket viktigt för kreativiteten, och pedagogers förhållningssätt och tydlighet till materialutbud är därför essentiellt. Rummet ska enligt pedagogerna vara en plats där skaparlust och nyfikenhet väcks.

Pedagogisk dokumentation blir mer och mer ett viktigt verktyg för förskolan och dess kvalitetssäkring av verksamheten. Mot bakgrund av dokumentationens stärkta roll i förskolans verksamhet gror ett intresse för att förstå hur den pedagogiska dokumentationen ska kunna integreras i en till synes ständigt mer krävande arbetssituation. Studiens syfte var således att få en djupare insikt och förståelse för pedagogisk dokumentation genom att ta del av förskollärares uppfattningar om ämnet genom kvalitativa intervjuer. I den här kvalitativa studien har metodvalet varit semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation som verktyg har stor potential att medverka till att utveckla verksamheten via reflektion, diskussion och utvärdering. Resultatet visar även att pedagogisk dokumentation tar tid i anspråk som kan antas behövas bättre på andra områden av verksamheten. I studien ges förslag på hur svårigheterna med pedagogisk dokumentation kan hanteras, exempelvis då pedagogisk dokumentation är ett verktyg för utveckling kan det användas för att utveckla sig självt. Den utvecklingen kan underlättas genom ett konstruktionistiskt förhållningssätt.

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur det är att vara manlig pedagog i den kvinnodominerade förskoleverksamheten. Undersökningen belyser männens situation utifrån olika områden. Vi har bland annat undersökt om det finns skillnader i arbetsfördelning och förväntningar mellan män och kvinnor, varför män ofta väljer att lämna yrket samt betydelsen av manliga förebilder.</p><p>Vi har intervjuat fem manliga pedagoger och av dessa fem är en nyutexaminerad och en har gått vidare till ett annat yrke. Resultatet visar att männen upplever att de kan mötas av andra förväntningar än kvinnor inom samma yrke och att rollen ibland kan upplevas som påfrestande. Informanterna påtalar att det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor i förskolan och att detta påverkar dem i deras arbete på olika sätt.</p>

<p><p>Mitt syfte med denna uppsats är att genom en enkätundersökning ta reda på hur förskolorna arbetar med matematiken.</p></p>

<p>Uppsatsen belyser barnberättelsens påverkan på barns empatiska utveckling. Syftet är att undersöka om förskollärare anser att de medvetet använder sig av barnberättelser för att främja barnens empatiska utveckling.Uppsatsen innehåller tidigare forskning kring människans empatiska utveckling, samt hur man kan använda barnberättelserna för att utveckla empati hos barn. Den tidigare forskning-en visar att empati inte är något vi föds med utan något som vi utvecklar genom moral, före-bilder och mognad. Uppsatsen innehåller även metoder för hur man kan använda sig av barn-berättelser för att utveckla empati i arbetet med barnen, men även på vilket sätt berättelserna främjar barns empatiska utveckling. Många forskare ställer sig positiva till att barnberättelser främjar den empatiska utvecklingen.Undersökningen har, med kvalitativa intervjuer, gjorts med fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Resultatet påvisar att förskollärare använder sig av barnberättelser i arbetet med barnen, men alla har dock inte empati som ett medvetet syfte, men att de anser sig vara medvetna om att barnberättelser kan främja barns empatiska utveckling. Undersökningen har givit oss svar på de frågeställningar vi satte inför arbetet.</p>

<p>Bakgrund Det är många teoretiker och forskare som är överens om att leken är viktig för barns utveckling och stimulerar barns lärande. I förskolan idag är leken ett naturligt arbetssätt för barnen. Även i skolan börjar pedagoger använda sig mer av lek i undervisningen. Eftersom vi själva är intresserade och positiva till att arbeta med lek som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen tycker vi att det är intressant att få veta hur föräldrar ser på lek. Syfte Syftet med vår studie är att kartlägga föräldrars attityder till lek i den pedagogiska verksamheten i förskoleklassen och de yngre skolåren. Metod Vi har valt att göra en kvantitativ studie där vi har delat ut enkäter till föräldrar som har barn i förskoleklassen upp till trean. I vår studie har vi undersökt föräldrarnas attityder till fri lek under lektionstid, lek på rasten och lärarstyrd lek i undervisningen. Resultat Resultatet i vår undersökning visar att de flesta föräldrar anser att fri lek bör finnas med under lektionstid. Vi kan också se att alla föräldrar som deltog i vår undersökning tycker att barnen bör leka på rasten, men det finns delade meningar om läraren bör delta i denna lek. Påståendet som handlar om läraren bör använda sig av den lärarstyrda leken i undervisningen kan vi se att de flesta föräldrar håller med om.</p>

<p>Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vår studietid har vi ofta funderat på frågan om det är fördelaktigt för barns lärande att gå på en förskola med en specifik pedagogik. Därför bestämde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom ämnet matematik. Syfte Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur två förskolor med olika pedagogiker arbetar med att få in matematiken i sin verksamhet. För att uppnå detta syfte utgår vi ifrån följande frågeställning: Med utgångspunkt i läroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssätt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola. Metod Som metod har vi valt att intervjua tre pedagoger från varje förskola. Med utgångspunkt i de delar av läroplanen som berör matematiken konstruerade vi 18 frågor fördelade på de fem kategorierna: miljö och förutsättningar, arbetslaget, heterogenitet, föräldrar och IT. Resultat En likhet på den kommunala förskolan är att personalen anser att den av dem som gått fortutbildningen är den som tar ansvar för att få in matematik under dagens aktiviteter. De utnyttjade mer vardagen och de möjligheter som dök upp under dagen. På Montessoriförskolan ansåg all personal att matematik var allas ansvar. Förskolan har mycket material som är baserat på matematiken. Här tillbringade barnen en frivillig stund varje dag med att arbeta med materialet. En stor likhet mellan förskolorna är att barnen kommer alltid i första hand. Det märks att deras fokus är att barnen skall ha det så bra som möjligt utefter personalens och förskolans förutsättningar. Utefter våra frågor kom vi fram till att ingen av förskolorna arbetar aktivt med läroplanen. Den används som ett uppslag att få idéer ifrån.</p>