I dagens samhälle förekommer en nedåtgående trend där intresset för och kunskapen om matematik sjunker. Matematikkunnande utvecklas bland annat genom en lust och nyfikenhet som gör att människan vill utforska ämnet vilket innebär att kunskap och intresse är tätt sammankopplat. En möjlig anledning till den sjunkande kunskapsnivån skulle därför kunna vara en allt mer negativ attityd gentemot matematikämnet. Detta är en studie, baserat på en enkätundersökning, som riktar in sig på just elevers attityder till matematik. Dess syfte är att undersöka hur elevers attityd till matematik, i årskurs 3 och 6, ser ut med avseende på intresse, motivation, tilltro till den egna förmågan och oro, fyra viktiga faktorer för inlärning. Studien behandlar huruvida det förekommer några uppenbara skillnader mellan dessa två elevgrupper. Resultatet visar att eleverna i årskurs 3 har en mer positiv attityd gentemot matematik än vad eleverna i årskurs 6 har, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Den mest uppenbara skillnaden som studien visat är inom delområdena intresse och yttre motivation där en signifikant skillnad mellan årskurserna förekom. Studien har vidare visat att eleverna i båda årskurserna har en relativt hög tilltro till sin egen förmåga samt låg oro i samband med matematikämnet.

Abstract     Datum:   Kurs:   Handledare:   Författare:   Titel:   Syfte:               Metod:           Analys:         Slutsats:             Nyckelord:   2012-01-10   Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp   Peter Lindberg   Emelie Eklöf & Anna Fridström   Belöningssystem – En jämförelse två svenska storbanker   Syftet med denna uppsats är att vi vill ta reda på hur chefer motiverar sin kontorspersonal i två olika svenska storbanker. Vi vill dessutom undersöka om det är nödvändigt med belöningssystem i denna bransch samt hur dessa bör vara utformade för att uppnå bästa effekt. Vi vill dessutom ta reda på om det finns förbättringar som kan göras i bankernas belöningssystem.   Vår uppsats bygger på en kvalitativ metod då vi har intervjuat tre olika respondenter från dessa banker, vi har valt att intervjua chefer på olika positioner och inte de kontorsanställda. Vi har samlat in data från litteratur, vetenskapliga artiklar, databaser och tidskrifter.   Vi har sett både likheter och skillnader i belöningssystemet mellan de banker vi undersökt. Den största skillnaden är hur den eventuella års-bonusen utbetalas. En likhet är att den eventuella års-bonusen baseras på koncernens resultat.   Det är inte enbart års-bonusen som är motivationshöjande i det dagliga arbetet. Personalen drivs av fler faktorer än belöningssystemet i sig, såsom gemenskap, ansvarstagande/förtroende och muntlig feedback på ett bra utfört arbete. För att öka motivationen hos personalen bör en mix av alla dessa faktorer finnas.   Belöningssystem, motivation, anställda, bank

Abstract This paper aims to examine reading comprehension among Swedish Upper Secondary School students who are doing their last school year. My research questions are if the students have sufficient reading comprehension to cope with university studies and higher education according to a comprehension test and if there is a difference between students who studied Swedish B course or Swedish as a second language B course. Furthermore it involves issues of differences in results depending on gender and if the second-language students were born in Sweden or abroad. To get answers to my questions, I let 112 students in my survey carry out the reading comprehension part of the TISUS test, observed several test sessions, and interviewed 24 students who participated in the test. The result shows that most students have difficulties with the reading comprehension, and probably would find it difficult to study at universities or colleges. There are major differences in the results between the Swedish B-students and Swedish as a second language students, but also within these groupings. The students in theoretical programs managethe reading comprehension test to a greater extent than the students on practical programs, whether they had studied Swedish B or Swedish as a second language B. Inadequaciesin vocabulary, reading rate and comprehension strategies appear to be the main cause of low test results. Differences between the results of the men and women can also be discerned but the most surprising result is that second language students who were born abroad manage the reading comprehension test better than second language students born in Sweden. / Denna uppsats har till syfte att undersöka läsförståelsen hos svenska gymnasieelever som gör sitt sista gymnasieår. Mina forskningsfrågor handlar om eleverna har tillräckliga kunskaper i läsförståelse för att klara universitets- och högskolestudier enligt ett läsförståelsetest och om det råder skillnad mellan elever som läst svenska B respektive svenska som andraspråk B. Vidare handlar frågorna om skillnader på resultat beroende på kön och om andraspråkseleverna är födda i Sverige eller utomlands. För att få svar på min frågeställning har jag låtit eleverna genomföra TISUS-testets läsförståelsedel, observerat flera testtillfällen samt intervjuat 24 av de testade eleverna. Resultatet visar att flertalet elever har svårt med läsförståelsen och troligtvis skulle få svårigheter att läsa vid universitet eller högskola. Det råder stora skillnader i resultat mellan svenska B-elever och svenska som andraspråkselever men även inom dessa grupperingar. Eleverna på teoretiskt program klarar läsförståelsetestet i högre grad än elever på praktiskt program oavsett om de läst svenska B eller svenska som andraspråk B. Brister i ordförråd, läshastighet och förståelsestrategier verkar vara huvudorsaken till låga testresultat. Skillnader mellan män och kvinnors resultat kan också urskiljas men det mest överraskande resultatet är att andraspråkselever födda utomlands klarar läsförståelsetestet bättre än andraspråkselever födda i Sverige.

No description available.

SAMMANFATTNING Denna uppsats handlar om hur frontpersonal inom detaljhandeln upplever självledarskap. Konkurrensen ute bland företag inom detaljhandeln ökar och det gör att företag måste hitta nya sätt att särskilja sig från konkurrenterna. Service har idag blivit ett sätt för företag inom detaljhandeln att avskilja sig från konkurrenter. Frontpersonalens kunskap och kundbemötande är idag avgörande för att kunderna ska känna att de får bra service. Forskning har visat att graden av service har en positiv effekt på företags framgång. Självledarskap inom företag används som ett redskap för att skapa inre motivation och välbefinnande för medarbetarna på arbetsplatsen. Ett företag kan med stöd av självledarskap skapa frihet och större potentialer för personalen att agera efter egna beslut med hjälp av företagets värderingar. När företaget låter frontpersonalen vara mer delaktig i beslut och själva känna att de är med och påverkar kan servicekvalitén förbättras eftersom att personalen får en frihet och tillit att agera efter egna beslut. För att lyckas med detta krävs det att företaget tränar, fortbildar och motiverar sin personal i värderingar för att de själva ska känna sig säkra i sin roll som säljare och i kundbemötandet. Självledarskap ger sig i uttryck i olika grader beroende på om företaget har en hierarkisk eller platt organisation, där det i en platt organisation ges större utrymme för självledarskap. För att självledarskapet ska fungera ute bland företag är det viktigt att frontpersonalen får vara delaktiga i de beslut som tas samt att företagets värderingar stämmer överens med medarbetarnas värderingar, dessa måste verka i symbios för att självledarskapet ska fungera. Graden av frihet och kreativitet är två faktorer som påverkar självledarskapet i en hög grad, även det ansvar och befogenheter ledningen ger personalen. Med detta som underlag har jag med hjälp av en kvalitativ metod intervjuat fem kunniga inom områdena självledarskap, kommunikation, försäljning och detaljhandel samt fem respondenter inom detaljhandeln. Detta för att få ett djup i förståelsen av självledarskapets betydelse inom detaljhandeln och att få möjlighet att ta del av enskilda individers uppfattningar. Denna studie har ett branschperspektiv. Jag har utgått från mina tre problemformuleringar; 1.) Hur upplever frontpersonalen i detaljhandeln självledarskap? 2.) Hur påverkas kundbemötandet av självledarskap? 3.) Vilken roll har företag inom detaljhandeln i att ge frontpersonalen de rätta förutsättningarna för självledarskap? 　 Syftet med uppsatsen är att undersöka hur självledarskap påverkar kundbemötandet inom detaljhandeln. Med detta som bakgrund kommer jag att jämföra i vilken grad det som frontpersonalen säger stämmer överens med experternas kunskaper om självledarskap och den teori som finns. Detta för att se vilka likheter och skillnader det finns i hur frontpersonalen upplever självledarskap, beroende på hur de själva känner att de upplever faktorer som frihet och kreativitet inom företaget. Jag har sammanfattat mina slutsatser i tre huvudområden: • Frontpersonalen upplever idag lite självledarskap och önskar på mer. • Kundbemötandet påverkas starkt av självledarskap. • Företagen inom detaljhandeln har en viktig roll att fylla när de ska ge frontpersonalen förutsättningar att utöva självledarskap. / ABSTRACT This thesis concerns itself with the question of how frontline personnel in the retail sector experience self-leadership. Among all the companies in the retail sector, a continuously increasing competitiveness inherently requires companies to find new ways by which to differentiate themselves from their competitors. Nowadays, the service aspect represents one of those ways as frontline personnel knowledge and customer service is argued to be crucial to ensuring customer satisfaction. Moreover, research has shown that the level of service stands in direct, positive correlation to business success. As part of the service aspect, self-leadership is often times used as a management tool implemented in order to create internal motivation as well as workplace wellbeing for company employees. Company management can, with the help of self-leadership tools, allow its personnel to make more independent decisions as such would still be based on and reflect the set company values. Hence, for such self-lead, independent decisions to reflect company values it is important that those values are an indirect reflection of the personnel’s own values. Also, if companies allow their frontline personnel to be involved in decision making processes and simultaneously communicate confidence in the personnel’s decision making capabilities and values, then overall service quality stands to be improved. In order to install a certain sense of confidence in sales roles and customer service capabilities amongst personnel, it is rather necessary for companies to train, continuously educate and motivate their personnel. Ultimately, in order for the self-leadership tool to be truly effective, both correlating values between the company and its personnel and the involvement of frontline personnel in decision making processes must exist simultaneously. However, self-leadership can be exemplified in a variety of ways depending on whether a company has a hierarchical or flat organization. Within a flat organization, for instance, self-leadership can be received and be implemented on a much greater scale. In order to verify and perhaps compliment these arguments, a qualitative method approach, implying interviews with five experts within the fields of self-leadership, communication, sales and retail as well as five respondents from the retail sector, was taken. Put differently, the interviews were performed in an attempt to gain a greater understanding of the meaning and importance of self-leadership within the retail sector. Consequently, this study seeks to provide a wider industry perspective. As a base for discussion, this thesis seeks to answer to the following three problem statements: 1) How do frontline personnel in the retail sector view self-leadership? 2) How is customer care affected by self-leadership? 　 3) What role does a company in the retail sector play in providing its personnel with the right conditions and tools to implement self-leadership? Finally, the purpose of this thesis is to identify to which degree self-leadership affects customer service in the retail industry. Therefore, a comparison between the information and expert opinions gathered from interviews and the existing theories of academic literature will serve as a base for further discussion. In the end, that information and those arguments will seek to identify both the similarities and differences between how frontline personnel experiences self-leadership and, in turn, to which extent personnel themselves feel they experience the variables of freedom and creativity within companies. This thesis’ conclusions can be summarized into three main points: • Frontline personnel are currently experience some self-leadership and wish for more. • Customer treatment is strongly influenced by self-leadership. • The companies in the retail sector has an important role in the provision of front staff capacity to exercise self-leadership

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna använder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi Syftet med denna undersökning är att utifrån några grundskollärare och gymnasielärares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks både i grupp och på individnivå. Likaså avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsättningar för att eleverna skall känna motivation i skolarbetet. För att uppfylla syftet med undersökningen har både män och kvinnor som arbetar som lärare i någon form inom både grundskolan och gymnasieskolan, undersökts kring hur de ser på sitt ledarskap/ledarstil. Även hur respondenterna genom sitt ledarskap anser sig kunna skapa motivation hos sina elever. Undersökningen baseras på halvstrukturerade intervjuer med fem pedagoger två kvinnor och tre män som alla är verksamma inom grundskolan och gymnasieskolan. Undersökningens resultat visar att samtliga respondenter använder sig av det situationsanpassade ledarstilen i arbetet med eleverna. Det framkommer vidare att respondenterna använder sig av ett demokratiskt ledarskap i klassrumsarbetet. Respondenterna uttrycker att de använder sig av olika former av strategier för att eleverna ska känna sig delaktiga i sin lärandeprocess. Vidare framkommer det att de tre manliga respondenterna använder sig av en vad som skull kunna kallas skendemokrati. De skapar ett medbestämmande där eleverna ”tror” att det är med och påverkar utformningen av undervisningen och de regler som gäller i klassrummet. De manliga grundskollärarna och gymnasielärarna ger eleven svarsalternativ där eleven får möjlighet att påverka, men att detta inte har någon reell betydelse i relation till respondenternas redan förutbestämda planering.  Utifrån detta har de tre manliga respondenterna en blandning av en demokratisk ledarstil i kombination med en autokratisk ledarstil. En annan faktor som framkommer är att samtliga respondenter använder feedback som det primära ledarskapsverktyget för att skapa motivation bland eleverna.   Nyckelord: Motivation, ledarskap och ledarskapsverktyg

Ofta hör man kollegor säga att de inte orkar eller att de inte är motiverade att prestera på jobbet. I denna studie har vi lärt oss att det inte räcker med att säga: ”Jo, du klarar av det”, en anställd behöver mer än så. För att motivera någon att utföra en uppgift krävs det att man ger personen en anledning till utförandet. I dagens telefonförsäljningsbransch präglas de anställda av stress, höga krav och psykisk påfrestning. Det är faktorer som bidrar till en minskad motivation på arbetsplatsen. För att ledningen på ett telefonförsäljningsbolag ska kunna höja de anställdas motivation krävs det att de utformar ett incitamentsystem som passar in i organisationen och som påverkar de anställda mot önskad riktning. Ett incitament är ett verktyg för att få någon att utföra en önskad handling. På de flesta företag finns anställda med olika grader av erfarenhet. I denna studie lär vi oss att erfarenhet är en faktor vad gäller hur telefonförsäljare reagerar på ett incitament. En nyanställd säljare motiveras exempelvis av garantilön och feedback medan en erfaren säljare motiveras av provisionslön och befordran inom företaget. Följ med in i en studie som visar vilka skillnader som råder gällande hur olika incitament påverkar motivationen hos nyanställda respektive erfarna säljare. Telefonförsäljningsbolag som tar del av denna studie kan med hjälp av resultatet få råd i hur de kan förstärka sitt incitamentsystem.

Syftet med denna studie är att undersöka hur anställda i Storbritannien upplever Handelsbankens företagskultur och jämföra svaren med hur anställda i Sverige upplever företagskulturen. Syftet är också att undersöka hur huvudkontoren i respektive land arbetar för att underhålla och bevara den unika företagskulturen. Studien ämnar även till att undersöka i vilken utsträckning företagskulturen påverkar motivationen hos de anställda.

Detta är en studie som syftar till att ta reda på hur två pedagoger arbetarmed datorer och belöning. I bakgrunden presenterar vi bland annatbegreppet motivation samt att vi går igenom några centrala delar i behaviorismen.För att finna svar till vårt syfte använde vi oss av observationeroch semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet inspireradesvi av hermeneutiken och vår tolkning är att pedagogerna blandannat använder sig av datorerna för att motivera eleverna. Vår studieavslutas med en kortare sammanfattning av resultatet där vi lyfter framnågra egna tankar samt att vi ger tips på vidare forskning.

No description available.