Spelling suggestions: "subject:"’bymotivation’"" "subject:"’desmotivation’""
291 |
Att vara motiverad till kompetensutveckling : en studie om FörsäkringskassanFalk, Camilla, Folkesson, Maria, Wiklund, Angelica January 2003 (has links)
No description available.
|
292 |
Motivationsarbete på ett inackorderingshem för missbrukareEriksson, Elisabeth, Lundgren, Linda January 2003 (has links)
No description available.
|
293 |
Motivation : en studie i hur bonussystem påverkar motivationen hos anställdaOscarsson, Anna, Alfredsson, Cecilia January 2005 (has links)
No description available.
|
294 |
Att motivera till läsning : En undersökning om hur lärare i årskurs:1 motiverar sina elever till läsning.Bengtsson, Therese January 2010 (has links)
<p>In this essay I want to illuminate how teachers describe their work to increase motivation for reading in first grade. The teachers views on the concept of motivation and its complexes. Relevant research shows that there is a clear link between pupils learning and their motivation.</p><p>The purpose of this essay is to contribute with knowledge about how teachers describe their work to increase pupils’ motivation for reading in first grade.</p><p>The survey was conducted during the latter part of autumn -09 and the method that was used was qualitative interviews. Three teachers with long experience of first grade were each interviewed.</p><p>The results showed that all the teachers found it difficult to concretely explain their views on the concept of motivation. According to the three informants this is rarely discussed in school. They shared a perception that motivation was found inside each pupil and that it could be satisfied in different ways. The teachers also described how they worked to increase pupils' motivation for reading. A few points they described and felt were important to pupils' motivation for reading was; the reading aloud importance, good reading - role models, the reading–book instruments and a books content.</p><p><strong><p>Keywords:</p><em>motivation, reading, reading – book. </em></strong></p>
|
295 |
Why Bother? Examining the motivations of users in large-scale crowd-powered online initiativesOrganisciak, Piotr 11 1900 (has links)
This study examines the motivations of participants in networked, large-scale content production and research a paradigm of distributed work magnified by the Internet. This has come to be called crowdsourcing.
The approach taken in examining the crowdsourcing paradigm is of retrospection, with a study focused on observed examples and existing theories. Thirteen cases of existing crowdsourcing sites were selected for study, from a larger sample of 300. These cases were coded by their site properties and analyzed, identifying possible motivational mechanisms. Subsequent interviews with eight medium to heavy Internet users further explored these features, with an emphasis on ranking relative importance of various motivators.
This study concludes with a series of recommendations on motivating crowds in such projects, emphasizing among others the importance of topical interest, ease of participation, and appeals to the individuals knowledge. In addition to base motivators, a number of support, or secondary, motivators are outlined.
|
296 |
What comes between classroom community and academic emotions testing a self-determination model of motivation in the college classroom /Bush, Angela Melanie, January 1900 (has links) (PDF)
Thesis (Ph. D.)--University of Texas at Austin, 2006. / Vita. Includes bibliographical references.
|
297 |
Kan man motivera personer till bättre hälsa genom individanpassad träning?Karlsson, Pernilla January 2007 (has links)
<p>Detta är en fallstudie där fem personer medverkar. Studien undersökte om det går att motivera personer till en hälsosammare livsstil med hjälp av individanpassad träning, där kombinationen mellan konditionsträning och styrketräning låg som bas. Genom att det var en fallstudie kunde man anpassa träningen efter varje enskild individs behov - från personer som haft hjärtinfarkt till personer som ville få motivation och inspiration och vidare till personer som skulle göra ”Klassikern”. För att se personernas utveckling inom konditionen gjordes Åstrands cykeltest, medan maximalt antal armhävningar och 90-stolen fick visa hur styrkan utvecklats. Som komplement användes omkretsmätningar. Samtliga test och mätningar gjordes innan och efter träningsperioden. Under perioden förde de även träningsdagbok för att hålla motivationen uppe samtidigt som det gav ett bra underlag för studien.</p><p>Studien visar att det går att öka motivation, glädje och upplevd hälsa såväl som ökad styrka och kondition på en så kort tid som sju veckor. Samtliga personer i studien anser sig ha fått en bättre hälsa och ökat välmående efter träningsperioden, vilket har gjort att de vill fortsätta i samma bana även efter studiens slut. Individinriktad träning har alltså varit ett bra val för samtliga personer i studien, inte minst för motivationens skull.</p>
|
298 |
Motivationseinflüsse im Attributionsprozess : zur Diskussion um den "self-serving bias" in der AttributionsforschungKrahé, Barbara January 1982 (has links)
Inhalt:
1 Zur alltagspsychologischen Bedeutung von Kausalinterpretationen
2 Theoretischer und empirischer Bezugsrahmen
2.1 Grundlegende Konzepte der Attributionstheorie
- 2.1.1 Die klassischen Modelle der Attributionsforschung
- 2.1.2 Neuere kognitive Erklärungsansätze der Kausalattribution
2.2 Empirische Befunde zum Problem der selbstwertbezogenen Attribution
- 2.2.1 Selbstwertbezogene Attributionen eigener Handlungsergebnisse
- 2.2.2 Das Wettbewerbsparadigma
- 2.2.3 Selbstwertbezogene Voreingenommenheiten aus der Beobachter-Perspektive
- 2.2.4 Geschlechtsspezifische Unterschiede bei der Kausalattribution von Erfolg und Mißerfolg
- 2.2.5 Zusammenfassende Bewertung der Untersuchungsergebnisse
2.3 Zum Stand der Theorie - und Methodendiskussion im Rahmen selbstwertbezogener Voreingenommenheiten
- 2.3.1 Ich-Beteiligung und Zentralität
- 2.3.2 Der informationstheoretische Erklärungsansatz
- 2.3.3 Zur Methodik der Erfassung selbstwertbezogener Attributionen
- 2.3.4 Die Bedeutung sozialer Vergleichsprozesse für die Kausalattribution
3 Empirische Untersuchung zur Erfassung von kausalattributionen für Verhaltensergebnisse anderer Personen
3.1 Darstellung des Untersuchungsansatzes
3.2 Fragestellung und Hypothesen
3.3 Ablauf der Untersuchung
- 3.3.1 Aufgaben der Voruntersuchung
- 3.3.2 Durchführung der Hauptuntersuchung
3.4 Schritte der Datenanalyse
- 3.4.1 Auswertung der Attributionsskala
- 3.4.2 Uberprüfung der Untersuchungshypothesen
3.5 Diskussion und Zusammenfassung der Ergebnisse
|
299 |
Några elevers sätt att beskriva motivationAndersson, Johanna January 2010 (has links)
Syftet med den här uppsatsen var att undersöka några elevers sätt att beskriva motivation. Hur de själva formulerar, definierar och uppfattar motivation. Skolan har i uppgift att förmedla kunskap samt skapa förutsättningar så att eleverna kan tillägna sig och utvecklar kunskap (Lpf 94). Till detta krävs att miljön är lärande och motiverande, men vad innebär egentligen det? Går det att påverka motivationen och hur gör man det i så fall? Motivation har blivit definierat och hanterat på många olika sätt genom åren och beskrivs av Giota (2002) som en av de svåraste uppgifter inom pedagogiken. För att få en förståelse om hur unga människor resonerar kring begreppet motivation genomfördes halvstrukturerade intervjuer med sex stycken elever på gymnasiet. Uppsatsen har inspirerats av en hermeneutisk ansats. Resultatet har diskuterats utifrån bakgrundslitteraturen, egna tankar och upplevelser. Deltagarna i undersökningen menar på att motivation är en positiv känsla och att den är någonting starkt. Motivationen går enligt deltagarna att påverka och det är lärarna som på olika sätt kan göra det i den dagliga verksamheten. En av deltagarna skiljer i sin syn på motivation från de övriga och menar att motivation inte alls går att påverka utan hänger samman med intresse.
|
300 |
Att hinna se varje elevTillenius, Helena January 2007 (has links)
Denna uppsats har som syfte att försöka förstå hur lärare i svenska skolor upplever sin arbetsplats i relation till frågor om trygghet, motivation och elevrelationer. Vilka delar av skolan fungerar bra och vilka måste det jobbas med mer, stämmer medias skildring av skolan? För att få svar på detta har jag valt att arbeta med en kvalitativ metod då jag intervjuat fyra lärare, både män och kvinnor i olika åldrar. De fakta jag samlat in har analyserats utifrån Baumans teori om det individualiserade samhället och jag har även använt mig av Mills tankar kring den sociologiska visionen. Min frågeställning lyder Vilka möjligheter finns det för lärare i svenska skolan att hinna med att ”se” varje elev? Resultatet av studien visar att arbetet på Svenska skolor går framåt men det brister i tidsaspekten, det finns inte en rimlig chans för de lärare som jag intervjuat att hinna med och ge uppmärksamhet till varje enskild elev i varje klass.
|
Page generated in 0.099 seconds