No description available.

No description available.

Bakgrund När ett barn insjuknar i cancer drabbar det hela familjen. Biverkningar från behandlingar och alla sjukhusbesök förändrar det vardagliga livet. Som sjuksköterska ska man ha i åtanke att anhöriga är delaktiga i vården av patienten och att de behöver stöd och avlastning. Syfte Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur familjen upplever sin situation under barnets cancerbehandling samt att sammanställa och beskriva de insamlade studiernas datainsamlingsmetod. Metod En litteraturstudie med en deskriptiv design som baserats på 11 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Huvudresultat Att vara förälder och syskon till ett barn med cancer visade sig vara känslomässig kamp både fysiskt och psykiskt. Det vardagliga livet blandades med barnets behandlingar. De ville hålla sig positiva, kunna hjälpa det sjuka barnet i kampen och undvika att skapa mer oro. Att få bra information och vara delaktig i vården sågs som en viktig komponent för att själv kunna må bra. Slutsats Hela familjen påverkas och syskonen till barnet blir oftast mer känslomässigt engagerad än vad föräldrarna tror. Hela situationen kretsar kring behandlingar och bemötandet från vårdpersonalen, eftersom det är oftast bemötandet som påverkar hur familjen upplever sin situation i samband med behandlingar.

Bakgrund: Hjärtinfarkt påverkar inte bara den drabbade utan även dennes familj. Oro för familjemedlemmen, förändringar i livsstil och familjestrukturer innebär svårigheter för de närstående. Vården ser i första hand till patienten men även de närstående har ett behov av stöd och uppmärksamhet. Syfte: Syftet var att belysa familjens upplevelser av sin livssituation efter en familjemedlems hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie med en manifest innehållsanalys av tio kvalitativa artiklar. Resultat: Hjärtinfarkten var en chockartad upplevelse och framtiden upplevdes oviss. Vardagen och relationen förändrades, ett ökat ansvarstagande och ett behov att skydda familjemedlemmen upplevdes av de närstående. Känslor av oro, stress och åsidosatthet efter hjärtinfarkten gjorde att många upplevde ett eget behov av stöd och information. Exempel på hur de närstående hanterade hjärtinfarkten var till exempel förnekelse, acceptans eller olika strategier för att uppleva kontroll över situationen. Slutsatser: De närståendes livsvärld förändrades och ofta åsidosattes deras egna behov. De behövde stöd och uppmärksamhet för att kunna hantera förändringarna vilket sjuksköterskan kan erbjuda genom att göra dem delaktiga i vården. En ökad förståelse för de närståendes upplevelser kan vara av betydelse för hur sjuksköterskan bemöter de närstående men är även av vikt för att förstå patientens hemsituation vid planering av fortsatt vård.

No description available.

<p>Syftet med arbetet är att förstå varför människor i dagens samhälle väljer att gifta sig. Vad är skälen för giftermål när man i dagens Sverige kan bo i ett samboförhållande utan att vara gift. Är kärleken viktigast eller finns det andra aspekter som påverkar människor när de väljer att ingå ett äktenskap? Huvudtanken med arbetet är att förstå människor som ingår äktenskap och varför de gör det, samtidigt vill vi förstå de som bor i ett samboförhållande och varför de inte gifter sig. För att förstå detta har vi valt att utgå från kvalitativ metod. Kvalitativ metod utfördes genom intervjuer på fem kvinnor och onlineforskning gick ut på att starta ett forum på en bröllopssajt på Internet.</p><p>Vi har utgått från sociologiska teorier som vi anser är relevanta för vårt valda ämne där vi har använt oss av Giddens syn på äktenskap samt utgått från boken I det sociala landskapet </p><p>Vår frågeställning lyder: Varför gifter man sig?</p><p>Vår undersökning visade att kärleken var den största anledningen till varför människor väljer att gifta sig. Man gifter sig för att skapa ett starkare band mellan varandra, samtidigt leder det vidare till önskan om att bilda en gemensam familj.</p>

<p>Föräldrautbildningen vid barnmorskemottagningar har till uppgift att förbereda föräldrar inför förlossning och kommande föräldraskap. Med avstamp i mina egna upplevelser av att bli förälder ville jag analysera diskursen inom detta område. Mina utgångspunkter är att den reproducerar snarare än motverkar traditionell könspositionering. Bakgrunden till val av ämne är dels baserat på egna erfarenheter, men tidigare forskning har påpekat att ansvarsfördelningen grundläggs tidigt i graviditeten och i mötet med mödravården. Som teori anlägger jag ett köns- och maktperspektiv i form av en hegemonisk maskulinitet, men även begreppet barnorienterad maskulinitet blir viktig i sammanhanget. Syftet med undersökningen är att genom en diskursanalys titta närmare på hur föräldrautbildningar kan upprätthålla och reproducera könspositioner inom föräldraskapet. Frågeställningen var: På vilket sätt betonas olikheterna mellan könen inom föräldrautbildningar?och</p><p>Vad kan det få för inverkan på ett jämställt föräldraskap?Utifrån dessa frågor gjordes en textanalys av skriven text med anknytning till föräldrautbildningar samt intervjuer med två barnmorskor och en pappagruppsledare. Resultatet blev att olikheten betonas på en rad olika områden och framförallt är diskursen kring det maskulina föräldraskapet starkt. Vilket medför att en gränsdragning av vad som är maskulint och feminint blir viktigt och att den barnorientering som märkts hos fäder inte medför ett jämställdare föräldraskap.</p>

Cancer är ett samlingsnamn för över 200 olika sjukdomar. Varje år drabbas ett av 600 barn i världen utav cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi och hjärntumörer. Det är ännu oklart varför barn får cancer, men forskning visar att bidragande faktorer kan vara ärftlighet, miljögifter och strålning. När ett barn drabbas av cancer är det inte bara barnet som ställs inför en förändrad livsvärld utan hela familjen påverkas. Syftet var att belysa hur familjens livsvärld påverkas när ett barn drabbas av cancer. En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på elva vetenskapliga originalartiklar användes för att få svar på syftet. Analys av texten utfördes enligt Graneheim och Lundmans (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultatet presenteras i fem olika teman. Dessa var: trygghet byts mot kaos, starka känslor och förändrade relationer, att finna en balans i den nya vardagen, behov av stöd, information och kontroll samt att kunna gå vidare trots osäkerhet. Alla i familjen reagerar olika på cancersjukdomen och därför behövs det individuellt och anpassat stöd. Behovet av stöd var som störst i samband med att diagnosen konstaterades men även efter avslutad behandling. Resultatet visar att det finns brister inom sjukvården gällande stöd och information, därför behövs vidare forskning för att sjuksköterskan ska kunna ge familjen anpassad vägledning genom sjukdomstiden.

Föräldrautbildningen vid barnmorskemottagningar har till uppgift att förbereda föräldrar inför förlossning och kommande föräldraskap. Med avstamp i mina egna upplevelser av att bli förälder ville jag analysera diskursen inom detta område. Mina utgångspunkter är att den reproducerar snarare än motverkar traditionell könspositionering. Bakgrunden till val av ämne är dels baserat på egna erfarenheter, men tidigare forskning har påpekat att ansvarsfördelningen grundläggs tidigt i graviditeten och i mötet med mödravården. Som teori anlägger jag ett köns- och maktperspektiv i form av en hegemonisk maskulinitet, men även begreppet barnorienterad maskulinitet blir viktig i sammanhanget. Syftet med undersökningen är att genom en diskursanalys titta närmare på hur föräldrautbildningar kan upprätthålla och reproducera könspositioner inom föräldraskapet. Frågeställningen var: På vilket sätt betonas olikheterna mellan könen inom föräldrautbildningar?och Vad kan det få för inverkan på ett jämställt föräldraskap?Utifrån dessa frågor gjordes en textanalys av skriven text med anknytning till föräldrautbildningar samt intervjuer med två barnmorskor och en pappagruppsledare. Resultatet blev att olikheten betonas på en rad olika områden och framförallt är diskursen kring det maskulina föräldraskapet starkt. Vilket medför att en gränsdragning av vad som är maskulint och feminint blir viktigt och att den barnorientering som märkts hos fäder inte medför ett jämställdare föräldraskap.

Syftet med arbetet är att förstå varför människor i dagens samhälle väljer att gifta sig. Vad är skälen för giftermål när man i dagens Sverige kan bo i ett samboförhållande utan att vara gift. Är kärleken viktigast eller finns det andra aspekter som påverkar människor när de väljer att ingå ett äktenskap? Huvudtanken med arbetet är att förstå människor som ingår äktenskap och varför de gör det, samtidigt vill vi förstå de som bor i ett samboförhållande och varför de inte gifter sig. För att förstå detta har vi valt att utgå från kvalitativ metod. Kvalitativ metod utfördes genom intervjuer på fem kvinnor och onlineforskning gick ut på att starta ett forum på en bröllopssajt på Internet. Vi har utgått från sociologiska teorier som vi anser är relevanta för vårt valda ämne där vi har använt oss av Giddens syn på äktenskap samt utgått från boken I det sociala landskapet Vår frågeställning lyder: Varför gifter man sig? Vår undersökning visade att kärleken var den största anledningen till varför människor väljer att gifta sig. Man gifter sig för att skapa ett starkare band mellan varandra, samtidigt leder det vidare till önskan om att bilda en gemensam familj.