Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första månaderna efter förlossningen. Depressionen påverkar inte bara kvinnans egen hälsa, utan också föräldraparets relation, och kan ge långvariga negativa effekter på barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingår. De databaser som har använts är PubMed, Cinahl och Psycinfo. Resultat Huvudresultaten i artiklarna valdes ut för att sedan delas in i underrubriker och huvudrubriker. Den första huvudrubriken var påverkan på mamman, med underrubrikerna psykiska och fysiska besvär, modersrollen, hantering och isolering. Den andra huvudrubriken var påverkan på familjerelationen, men underrubrikerna partners behov av stöd, konflikter och isolering och oro och risker. Diskussion Stöd är viktigt för kvinnor med PPD men även familjen genomgår en livsomställande tid, därför bör man som specialistsjuksköterska erbjuda stöd till hela familjen.

Inom socialtjänstens arbete med barn och familjer är manliga socionomer underrepresenterade. Det är en vanlig åsikt att det behövs fler män inom området, men föreställningarna om vad de skall bidra med varierar. Den här uppsatsen har som syfte att nå en ökad förståelse om hur män i socialt arbete upplever och hanterar könsbundna förväntningar. Uppsatsen har utarbetats med en kvalitativ metod, där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med män som arbetar som socionomer inom socialtjänstens barnvård. Resultatet visar att det finns olika könsbundna förväntningar på män i socialt arbete. De flesta är knutna till arbetet med manliga klienter, som i de här fallen antingen är fäder eller män som lever med barnens mödrar. Förväntningarna härrör från en komplementär syn på manligt och kvinnligt kön som olika. De skiljer sig åt genom att de antingen betonar att den manliga socialarbetaren har kvaliteter som lämpar sig för att arbeta med män, eller att de manliga klienterna antas föredra att möta män. Förväntningarna kan både knytas till en traditionellt konstruerad maskulinitet såväl som till en mjukare maskulinitet, även om den förra överväger. Samtliga män i studien upplever exempelvis en förväntan att de skall handskas med våldsamma klienter. De intervjuade männen utrycker olika grader av skepsis till förväntningarna. Den handlar i en del fall om att de inte delar den komplementära synen på kön. I andra fall är de skeptiska till den traditionella bild av maskulinitet som förväntningarna vilar på, en bild som kan bli svår att förena med den mjukare maskulinitet de själva betonar. De är även skeptiska till de förväntningar som har en negativ inverkan på deras arbetssituation. Även om de i vissa fall är tveksamma till om de kan uppfylla förväntningarna försöker de göra det. Resultaten visar även på att en del förväntningar upplevs mer positivt, oftast när de lättare kan förenas med den mjukare maskuliniteten. Den mjukare maskuliniteten betraktas som mer användbar i deras arbete. Slutligen visar resultaten att de intervjuade männen upplever att de på grund av sin könstillhörighet är eftertraktade och bemöts väl inom sitt arbetsområde. Enligt resultatet kan det finnas ett samband med huruvida de försöker uppfylla det som förväntas. I analysen av resultaten har Hirdmans teori om genussystemet och Connells teori om maskulinitetshierarkin använts tillsammans med tidigare forskning. I den avslutande diskussionen problematiseras vad syn på kön som konstruktion kontra kön som komplementära får för konsekvens för ambitionen att öka mångfalden inom socialtjänsten.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn ochungdomar, 0-18 år i någon cancerform. När ett barn drabbas av cancer ochbehandlas på sjukhus antas familjen hamna i en livskris. Det är en traumatiskupplevelse för barn att vara sjuka och ligga på sjukhus, alla barn reagerarolika.. Omvårdnaden ska ta hänsyn till barnets totala situation samt baseras påbarnets och familjens upplevelser. Syfte: Studiens syfte var att belysa familjens upplevelseroch behov när ett barn drabbas av cancer och vårdas på sjukhus. Metod: Systematisk litteraturstudie där elvaartiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade fem olika temanutifrån familjens påtalade behov och upplevelser; behov av information, kaos ivardagen, behov av kontinuitet/tillgänglighet, behov av stöd samt upplevelserav hopp/hopplöshet. Slutsats: Det mest centrala fyndet var attfamiljerna lyfte fram ett behov av information samt ett behov av stöd frånvårdpersonal. Familjerna beskrev vikten av att ses som en helhet.

Natten är dagens mor och Kaos är granne med Gud är två dramer skrivna av Lars Norén. I min uppsats har jag koncentrerat mig på relationerna mellan familjemedlemmarna. En familj med ambivalenta förhållande till varandra vars kärlekslängtan, rädsla, svartsjuka och beroende kulminerar i ett kaos när hela familjen möts för sista gången. En familj fär moderns känslomässiga frånvaro har präglat hela familjen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva familjers upplevelser av att vara närstående till en vuxen person som har en cancersjukdom. Eftersom cancer är en vanligt förekommande sjukdom innebär detta att många människor kommer i kontakt med den på något sätt. Litteraturstudien genomfördes för att öka förståelsen för familjers upplevelser av denna situation och därigenom bidra till att förebygga vårdlidande. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades i litteraturstudien, dessa var både kvalitativa och kvantitativa. Fyra teman och ett subtema kunde lyftas fram ur analysen. Följande teman framkom: Familjefunktion, Depression, stress och oro, Förändring av vardagen –Förändrade sociala funktioner och Stöd. Resultatet visade på att cancersjukdomen bidrog till en förändring av familjens funktion, mönster och struktur. Närstående upplevde känslomässig stress och känslor av isolering och försummelse. Familjens inre resurser visade sig vara betydelsefulla för hur de hanterade och anpassade sig till den nya livssituationen. De flesta genomförda studier fokuserar på männens och kvinnornas eller barnens upplevelser av situationen och utforskar inte alla perspektiven, därför bör fortsatt forskning inriktas mot samtliga familjemedlemmars upplevelser.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier som kvinnor med bröstcancer, deras partners och barn använde. De vetenskapliga artiklar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat söktes på databaserna Elin@Dalarna, Wiley InterScience och PubMed. De valda artiklarnas vetenskaplighet granskades med modifierade versioner av Willman, Stoltz & Bahtsevani och Forsberg & Wengströms granskningsmallar. Resultatet av denna litteraturstudie visade att det fanns olika copingstrategier som användes för hantering av kvinnors bröstcancer. Flera studiers forskningsresultat visade att de copingstrategier som kvinnor med bröstcancer använde var religion, acceptans, att ha ett positivt synsätt, förnekelse, emotionellt stöd och undvikande. Ytterligare copingstrategier som kvinnor använde var socialt stöd, aktiva copingstrategier, planering, att ventilera sig, humor och att sysselsätta sig med olika aktiviteter samt att ha ett oskäligt beteende. De copingstrategier som förekom hos kvinnornas partners var gruppstöd och kommunikation. Barn till kvinnor med bröstcancer använde sig av religion, kommunikation och stöd samt undvikande som copingstrategier.

<p>Natten är dagens mor och Kaos är granne med Gud är två dramer skrivna av Lars Norén. I min uppsats har jag koncentrerat mig på relationerna mellan familjemedlemmarna. En familj med ambivalenta förhållande till varandra vars kärlekslängtan, rädsla, svartsjuka och beroende kulminerar i ett kaos när hela familjen möts för sista gången. En familj fär moderns känslomässiga frånvaro har präglat hela familjen.</p>

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa omvårdnaden för familjer till barn med hjärtfel ur ett familjeperspektiv. Vården av hjärtsjuka barn och ungdomar kräver en kunskap om dessa sjukdomar inte enbart hos sjukvårdspersonal inom den högspecialiserade barnkardiologin utan inom ett flertal andra specialiteter. Studien omfattar sjuksköterskans omvårdnad av familjer, förberedelser för hemgång, samarbetet mellan olika yrkeskategorier, familjens reaktioner vid denna krissituation och de bearbetningsmodeller som finns till förfogande för att underlätta bearbetningsprocessen. Vidare forskning inom detta område är nödvändig. The purpose of this study is to illuminate the care of families to children with heartdisease from a familyperspective. Care of heart diseased children and adolocents demands a knowledge about these diseases not entirely among nursing staff within the specialized cardilogi of children besides in several other specialities. The study includes nurses care of families, preparation for homecare, coloboration between different professional categories, families reactions at a critical situation and the adaption models that is available to facilitate adaptionprocess. Further research in this area is needed.

Att vara närstående till en person med bipolär sjukdom kan upplevas som svårt och krävande. Det är därför viktigt att som sjuksköterska se de närstående och deras behov. Studiens syfte var att belysa vad det är att vara närstående i en familj till en bipolärt sjuk person. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, som vidare presenteras i fyra olika teman. De närstående kunde uppleva många olika slags känslor. Dessa kunde till exempel vara ensamhet, hopplöshet, rädsla samt frustration. De närstående upplevde att de kunde hamna i skymundan av sjukdomen och att deras egna känslor och behov inte uppmärksammades. De upplevde även en avsaknad av information och stöd från sjuksköterskor vilket de närstående sa sig behöva för att klara av att hantera vardagen tillsammans med den bipolärt sjuka personen. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om att de närstående ofta kan känna sig ensamma och bortglömda. Att som sjuksköterska vara medveten om denna problematik, kan göra att de närstående känner sig inkluderade i vården samt känner hopp inför framtiden tillsammans med den bipolärt sjuka personen.

Sammanfattning: Bakgrund: Psykos är ett samlingsnamn för psykiska störningar där uppfattningar och värderingar av verkligheten är förändrade. Psykoser uppträder i alla åldrar. Familjens roll är viktig och det är ovanligt att den psykiskt sjuke blir bortstött ur familjegemenskapen. För de närstående är det förenat med stora påfrestningar att se en närstående bli psykotisk. Syfte: Att belysa närståendes erfarenheter av att ha en familjemedlem med psykossjukdom. Metod: En litteraturstudie användes för att besvara syftet. Resultatet baserades på sex vetenskapliga artiklar som analyserades. Resultat: Resultat i studien visar att närstående till de som har psykossjukdom upplever ett komplext liv. Närstående upplever en förändrad vardag och varierande känslor efter att deras närstående fått diagnosen psykos. De upplever att psykossjukdom har vidgat deras perspektiv på livet och de har utvecklats som individer. Resultatet presenteras i tre huvudteman: En komplex roll att leva i en förändrad vardag, Varierande känslor och Positiva insikter i livet. Slutsats: Familjen måste ses som en helhet för att kunna hjälpa och stödja den sjuke och de närstående på bästa sätt. Närstående till de som har psykossjukdom upplever ett komplext liv med en förändrad vardag. Närstående upplever att psykossjukdom har vidgat deras perspektiv på livet och de har utvecklats som individer.