Sammanfattning Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av stöd och avsaknad av stöd från personalen då deras nyfödda barn vårdades på en neonatalavdelning. Bakgrund: När ett för tidigt fött barn eller sjukt barn är i behov av neonatalvård innebär det ofta en stor kris för föräldrarna. Det är många faktorer som spelar in i hur föräldrarna upplever situationen. En betydande faktor är personalens förmåga att ge stöd till föräldrarna. Design: Studien har en retrospektiv explorativ design med en kvalitativ ansats. Metod: Föräldrar (n=38) vars barn vårdats på en neonatalavdelning minst en vecka besvarade ett frågeformulär med två öppna frågor via post: "Kan du ge exempel på situationer där du upplevde att stödet från personalen fungerade bra i samband med omvårdnaden av ditt barn" och "Kan du ge exempel på situationer där du upplevde att stödet från personalen saknades i samband med omvårdnaden av ditt barn". Materialet analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som beskriver upplevelser av bra stöd och tre kategorier som beskriver upplevelser av avsaknad av stöd under vårdtiden. Bra stöd: Känsla av trygghet med omhändertagande personal. Behov av tydlig information till föräldrarna. Stöd vid omvårdnad, amning och sondmatning. Avsaknad av stöd: Bristande information och kommunikation gällande barnets tillstånd. Bristande kommunikation mellan sjukvårdspersonal. Saknade hjälp med tillmatning nattetid. Slutsats: Föräldrar i studien beskriver både upplevt och saknat stöd under vårdtiden på neonatalavdelningen. Föräldrarna uppskattade kontinuerlig information från personalen om deras barn och kände trygghet när personalen fanns nära. Information från personalen och kommunikation mellan föräldrar och personal beskrev föräldrar som bristande. Detta tyder på att det finns behov av utveckling inom området bland personal på neonatalavdelningar. Nyckelord: Neonatalvård, föräldrar, stöd, personal, upplevelser

Bakgrund: En tarmstomi är en öppning på magen för tarmen, från vilken avföring kommer ut och samlas upp i en påse. Den kan anläggas vid olika sjukdomstillstånd, för att tarmen ska avlastas eller för att en bit av den ska opereras bort. Förutom en förändring av kroppen och förlust av kontrollen över tarmen kan en tarmstomi innebära att livskvaliteten påverkas. Den kan ge upphov till problem med gaser och läckage och kan medföra livsstilsförändringar. Sexualiteten kan också påverkas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: Resultatet på 10 kvalitativa, vetenskapliga artiklar har granskats, analyserats och sammanställts utifrån en kvalitativ ansats. Sökningarna gjordes i Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet utmynnade i tre huvudkategorier med sju, två och fyra underkategorier: Svårigheter- En förändrad kropp och försämrad självbild, Att vilja dölja, Att inte acceptera och kontrollbehov, Oro samt känslor av skam och orenhet, Sexualitet- och relationsproblem, Sociala och ekonomiska problem, Informationsbrist, materialproblem och dåligt anpassade toaletter. Ett förändrat liv- Ständig planering, Förändrat kostintag. Ett bra fungerande liv- Anpassning och acceptans, Anhörigas betydelse, Arbete och utbildning, Ökad livskvalitet och nya möjligheter. Konklusion: En stomi innebär en förändring av både kroppen och av livet. Det är viktigt för sjuksköterskan att i möte med personer med stomi vara lyhörd för de olika upplevelser en stomi kan ge upphov till. Nyckelord:  Tarmstomi, upplevelse, kroppsbild, sexualitet

ABSTRAKT Titel: Patienters upplevelse av att leva med trycksår. Bakgrund: Trycksår är en skada som uppkommer i den underliggande vävnaden eller i huden. Ett trycksår kan vara en indikation på ett bristfälligt tillvägagångssätt vid bedömning, att patienten är inaktiv eller sängliggande. Trycksår delas in i fyra stadier och kan snabbt utvecklas till högre grad om inte rätt behandling sätts in i tid.  Syfte: Syftet var att studera patienters upplevelser av att leva med trycksår. Metod: En litteraturstudie genomfördes vars resultat av åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och slutligen sammanställdes. Detta genomfördes med inspiration av metaanalys. Resultat: Trycksår påverkade patienternas livskvalité där smärta var ett återkommande problem. Detta behandlandes ofta med analgetika, vilket sällan hade någon effekt. Patienterna påverkades fysiska, psykiska och socialt. Sjuksköterskornas roll och hur de informerade var avgörande för hur en patient uppfattade vad trycksår var. Konklusion: Trycksår kan förebyggas och förhindras med rätt insatta åtgärder. En rodnad på huden kan vara början på något smärtsamt. Lyssna på patienten, behandla och utvärdera åtgärder. Ingen ska behöva drabbas av den smärta och den förändrade livskvalitén som patienterna upplevde. Nyckelord: Trycksår, upplevelse, livskvalitet

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar ca 10 procent av alla kvinnor. Symtomen varierar från person till person och påverkar alla delar av patientens livsvärld. Vårdandet är av stor betydelse när patienten befinner sig i ett lidande. Sjuksköterskans roll att lindra lidande, stötta och samarbeta med patienten är av stor vikt för att skapa och bevara en vårdande relation. Syftet med den här studien var att undersöka hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet de får av vårdpersonal. Metod: Den metod som använts är en litteraturstudie som grundar sig i 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Som teman till resultatet kom författarna fram till: Upplevelse av misstro hos vårdpersonalen, vårdpersonalens attityd och inställning, upplevelse av bristande kommunikation och information och negativ påverkan på den mentala hälsan. I resultatet visar det sig att kvinnor ofta upplever att vårdpersonalen har bristande förståelse och saknar empati, vilket leder till att vårdrelationen påverkas negativt. De upplever även hur vårdpersonalen med bristande kunskap inte kan ge tillräckligt med information, vilket de uttryckt skulle vara en stödjande faktor. Diskussion: I diskussionen diskuteras bristen av kommunikation och information, vårdpersonalens attityd och misstro och vårdlidande. Slutsats: Vårdpersonalen behöver mer kunskap om sjukdomen samt få ökad förståelse för patienternas situation, för att bemötandet ska kunna förbättras. För att få en större inblick i bemötandet som kvinnor med endometrios upplever behövs mer forskning inom området.

I Sverige drabbas ungefär 300 barn och ungdomar varje år av cancer. De flesta blir friskförklarade. Ungdomstiden är en bräcklig fas där de är på att hitta sig själva samtidigt som de är på väg att förlora sig själva då de möts av en tid med många fysiska och sociala förändringar. Att mitt upp i denna förändring även bli drabbad av en livshotande sjukdom är omtumlande både för tonåringen och för de nära anhöriga. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelse av att få och leva med diagnosen cancer. Metoden var en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades och blev del av resultatet. Vid databearbetningen framkom fyra teman; Upplevelsen av att få vara normal, Upplevelsen av stöd från familj och omgivning, Upplevelsen av att få adekvat och anpassad information och Upplevelsen av ovisshet och hopp. I resultatet framkom det att det var viktigt för de cancersjuka ungdomarna att få känna sig normala och att inte bli behandlade annorlunda. Stödet från familj, vänner och sjukvårdspersonal var också av stor vikt och spelade en viktig roll i deras liv. Det framkom även att de ville ha en adekvat och anpassad information. Under deras cancerperiod framkom det också att det fanns en upplevelse av ovisshet om hur livet skulle bli men det fanns även hopp om att bli bättre och få ett fortsatt bra liv. En konklusion av resultatet var också att ungdomarna ville ha en åldersanpassad vård och bli bemött på rätt sätt. Att forska mer på hur ungdomar med cancer upplever bemötande är angeläget då det kan ge en grund för förändringsarbete.

Abstrakt Bakgrund: Stroke är ett globalt hälsoproblem som kan bidra till funktionsnedsättningar och många vårddagar. Detta tillstånd innebär att patienten får kämpa med sig själv och sin återhämtning för att bli bättre. Vårdpersonalens bemötande och kunskap har en betydande roll i återhämtningen, då mobilisering och rehabilitering bör ske snabbt inpå sjukdomsdebuten. Detta för att minska risken för att nedsatta funktioner kvarstår. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av att leva efter stroke. Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån nio artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är kvalitetsgranskade och analyserade. Under analysprocessen framkom kategorierna: När kroppen sviker, vårdpersonalens roll i patientens vård samt återhämtningsprocessen. Resultat: Resultatet visade på att många strokedrabbade upplevde sorg, maktlöshet och oro inför framtiden. Att tappa kontrollen över kroppen kunde påverka självkänslan och deras sociala relationer. Vårdpersonalens bemötande kunde ha stor betydelse för den strokedrabbades återhämtning. Det var viktigt att vårdpersonalen hade kunskap och att de stöttade patienten med empati och god information om tillstånd och forsatt liv. Det visade sig även att hoppet var en stor drivkraft i återhämtningssprocessen. Slutsats: Återhämtning med individualiserad rehabilitering är viktigt för att återfå förlorade eller försämrade funktioner efter stroke. Vårdpersonalen bör arbeta utifrån personcentrerad vård för att patienten ska uppnå goda resultat i återhämtningsprocessen. Vi anser att vidare forskning bör inriktas på hur innehållsrik information kan nå patienten på bästa sätt.

<p>Frågan denna undersökning ska besvara är hur män upplever sitt faderskap och hur fadersrollen idag ser ut. Detta gjordes med en kvalitativ enkätstudie. Studien har åtta deltagare varav fem är svenska och tre är tyska. Alla deltagare är män som har minst ett barn som är tre år eller yngre. Resultatet blev att fäderna ville tillbringa mycket tid med sina barn, de satte barnet i första rummet och att de upplevde faderskap som någonting speciellt och underbart. Slutsatsen av studien blev då att fäderna är intresserade av sina barn, att de har faderrollen som vårdande fadern och var delaktig i sina barns liv.</p>

<p>Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar uppskattningsvis var tionde kvinna i fertil ålder i Sverige. Trots detta finns det stor okunskap kring sjukdomen och dess inverkan på kvinnors livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med endometrios ur ett livskvalitetsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att många kvinnor med endometrios upplevde negativ påverkan på många aspekter i det vardagliga livet, relaterat till sjukdomen och dess symtom. Allmänhetens och sjukvårdens bemötande av de drabbade kvinnorna bidrar också till en negativ påverkan av livskvaliteten. I litteraturstudien framkom det att kvinnor med endometrios upplever oro sekundärt till endometriosrelaterade symtom. Sammanfattningsvis beskrivs upplevelsen av att leva med endometrios som en känslomässig berg- och dalbana som följer sjukdomens skov och behandling. För att kunna uppfylla målet med svensk hälso- och sjukvård, med en god vård på lika villkor för hela befolkningen, behövs det mer forskning kring endometrios och de drabbade kvinnornas upplevelser av livskvalitet. Sjukvården måste ta ett större ansvar när det gäller att uppmärksamma kvinnor med endometrios och lyssna på deras sjukdomsupplevelser.</p>

<p>I Sverige genomgår årligen 25-30 patienter</p><p>hjärttransplantation. Denna litteraturstudie belyser patienters upplevelser efter hjärttransplantation. Studien visade att många upplevde negativa känslor såsom rädsla</p><p>och skuld. Även kontrollbrist upplevdes av dem som genomgått en hjärttransplantation och det kunde leda till depression. Fler kvinnor än män drabbades av depression och oro. Ett mönster sågs mellan de som tidigare haft problem med oro och de som drabbats efter hjärttransplantationen. Ett flertal upplevde sorg över att ha förlorat sitt eget hjärta och detta kunde även vara en</p><p>bidragande orsak till depression. Intergreringen av det nya hjärtat i kropp och själ var lätt för vissa och svårare för</p><p>andra. Socialt stöd kunde medverka till en lättare anpassning efter hjärttransplantationen. Patienter som</p><p>genomgått hjärttransplantation hade fantasier om donatorn och om att ärva karaktärsdrag genom hjärtat. Andra kände</p><p>ökad tillfredsställelse, ökad optimism och ökat välbefinnande. De var tacksamma för den nya chansen och deras värderingar kring donation förändrades. För att</p><p>sjuksköterskan skall kunna förbereda patienter på ett optimalt sätt inför en hjärttransplantation, krävs ytterligare</p><p>forskning om patientupplevelser och anpassning efter hjärttransplantation.</p>

<p>Sammanfattning </p><p>Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att belysa hur den vetenskapliga litteraturen beskrev livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Studien visade att stöd och support var av betydande roll för kvinnor med bröstcancer. Familj och vänner var det viktigaste stödet. Att använda sig av olika copingstrategier visade sig ge kvinnan kontroll över situationen. Möten med kvinnor i samma situation kunde vara till hjälp att acceptera sjukdomen samt minskade känslan av rädsla och ilska som många upplevde. En bröstrekonstruktion i ett tidigt skede ökade känslan av hopp, att inte känna sig annorlunda. En förändrad syn på sin kropp gjorde att många isolerade sig från omgivningen och sin partner. Närhet och sexualitet hamnade ofta i skymundan då kvinnan inte kände sig attraktiv. Sidoeffekter som trötthet och depression gjorde att kvinnans livskvalitet minskade. En kontinuerlig kontakt med sjukvården och ett vårdprogram som var individuellt anpassad till kvinnan ansågs vara till stor hjälp i kvinnans livssituation. Författarna drog slutsatsen att sjukvården bör kunna erbjuda en bredare omvårdnad som innefattar den hela människan.</p><p> </p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Nyckelord: Bröstcancer, Upplevelse, Livskvalitet</p>