Syftet med den här studien är att med kvantitativ metod undersöka om samband föreligger mellan låg socioekonomisk status och förekomst av brott i nära relation i landets kommuner. Regressions- samt geografisk analys används för att studera socioekonomiska faktorers påverkan på frekvensen i antalet anmälda brott i nära relation, samt belysa geografiska variationer i brottsnivå. Resultatet ger stöd för hypotesen samt vad som förväntades utifrån teorin om social desorganisation samt strainteori avseende socioekonomiska faktorers samband med nivåer av våld i nära relation. Vi kan dock inte utesluta vare sig medierande eller modererande faktorer som tidigare forskning visat på. För det krävs vidare forskning. Våld i nära relation skulle alltså, baserat på resultaten, vara mer sannolikt att förekomma i kommuner med högre andel individer med låg socioekonomisk status. Följaktligen bör sannolikt brottspreventiva åtgärder som syftar till att motverka effekterna av låg socioekonomisk status även motverka förekomsten av våld i nära relation. / This study considers the effects of concentrated disadvantage on the prevalence of intimate partner violence (IPV) in Sweden. The purpose is to quantitatively study the relationship between rates of reported IPV to police. Multiple regression analysis is used to examine the relationship between socioeconomic factors and differences in crime rates among municipalities. Geographical analysis is used to examine variations in crime rates between municipalities. The results seemingly confirms the hypothesis that concentrated disadvantage significantly increases intimate partner violence, as expected from social disorganization and strain theory. However, we can not rule out the possibility of mediating and/or moderating factors as indicated from previous studies abroad. For that, further research needs to be done. Based on the results, municipality representatives should consider crime prevention strategies aimed at decreasing the effects of concentrated disadvantage among residential areas.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett utbrett och omfattande samhällsproblem som får allvarliga följder. Var tredje kvinna världen över kommer någon gång under sin livstid att utsättas för våld av någon i sin närhet. Det kan vara svårt att upptäcka våldsutsatthet och många gånger väljer en våldsutsatt att inte berätta. Sjuksköterskan har därför en nyckelroll i att identifiera förekomst av våld i mötet med dessa patienter. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera personer som utsatts för våld i nära relation. Metod: En litteraturstudie baserad på elva artiklar varav sex kvalitativa och fem kvantitativa. Resultat: Resultatet grundar sig på fyra kategorier: Tidsbrist och andra hinder för screening, Otillräcklig utbildning i att hantera våldsutsatta personer, Att känna igen våldsutsatthet och hur man få en person att berätta och Sjuksköterskors känslomässiga påverkan. Sjuksköterskor menar att de inte har tillräckligt med tid, kunskap, utbildning eller stöd för att upptäcka våld eller för att kunna hjälpa vid våldsutsatthet. De kände sig inte helt bekväma med att lyfta frågor om våld. Sammanfattning: Det är komplext att ställa frågor om våld och identifiera våldsutsatthet. Det krävs förberedelse, utbildning, organisatoriskt stöd samt vägledning för att kunna identifiera och hjälpa. Att upptäcka och få ett avslöjande bygger på tillit och förtroende vilket kräver tid, engagemang, kunskap och erfarenhet. / Background: Intimate partner violence is a widespread and extensive societal problem that has serious consequences. Every third woman world wide will be exposed to violence by a partner at some point during her lifetime. It can be difficult to detect exposure to violence and most often a victim of violence chooses not to disclose it. The nurses therefore has a key role in identifying the presence of violence in the encounter with these patients. Aim: The purpose was to describe nurses experiences in identifying people who have been exposed to intimate partner violence. Method: Literature review based on eleven articles, six qualitative and five quantitative. Results: The results are based on four categories: Lack of time and other obstacles to screening, Insufficient training in dealing with abused people, Recognizing exposure to violence and how to get a person to disclose it and The emotional impact on nurses. Nurses mean that they do not have enough time, knowledge, training or support to detect violence to help those who are exposed. They also didn't feel entirely comfortable raising issues of violence. Summary: It ́s complex to ask questions about violence and to identify exposure to violence. Preparation, education, organizational support and guidance to be able to identify and help is required. Discovering violence and getting a disclosure is based on trust and confidence which requires time, commitment, knowledge and experience.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en fördjupad förståelse för anhörigkonsulenters arbete genom att undersöka hur de resonerade gällande situationer som innebär våld i nära relation bland äldre. Detta gjordes genom en kombinerad vinjett-och intervjustudie där sju anhörigkonsulenter fick ta del av två vinjetter med tillhörande följdfrågor. Empirin har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade tre övergripande teman som var: Våld bland äldre, Alliansen med den anhöriga och Yrkesrollen. Resultatet analyserades genom en teoretisk referensram som placerade anhörigkonsulenternas yrkesroll i en välfärdskontext samt med hjälp av teorin om arbetsalliansen. En slutsats var att arbetsalliansen framkom som ett viktigt redskap för anhörigkonsulenterna och de hade olika metoder för att skapa en allians. Samtidigt behövde de ständigt balansera mellan den anhörigas autonomi och säkerställa de äldres säkerhet. Utmärkande för deras yrkesroll var bland annat att de saknade myndighetsutövning vilket fick inverkan på deras handlingsutrymme. Resultatet diskuterades i förhållande till den alltmer restriktiva utvecklingen av äldreomsorgen och vilka konsekvenser detta har fått för anhöriga. / The purpose of this qualitative study was to gain an in-depth understanding of the work of relative consultants by examining how they reason about situations that involve domestic violence among the elderly. This was done through a combined vignette and interview study where seven relative consultants were given two vignettes with follow-up questions. The empirics have been analyzed using thematic analysis. The results showed three main themes which were: Violence among the elderly, The alliance with the relative and The professional role. The results were analyzed through a theoretical frame of reference that placed the professional role of the relative consultants in a welfare context and with the help of the theory of the working alliance. One conclusion was that the working alliance emerged as an important tool for the relative consultants and they had different methods for creating an alliance. At the same time, they needed to constantly balance between the relative's autonomy and ensure the safety of the elderly. Characteristic of their professional role were i.e. that they lacked the exercise of authority, which had an impact on their room for maneuver. In addition, the results were discussed in relation to the increasingly restrictive development of elderly care and what consequences this has had for relatives.

Syftet med studien var att undersöka hur polisens kunskap om och definitioner för våld i ungas nära relationer kan påverka arbetet med unga utsatta för våld i nära relation. Studien var av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomfördes med poliser och andra yrkesverksamma som arbetar med unga våldsutsatta. Det huvudsakliga resultatet visade på att definitioner för ungas relationsvåld innehar en snäv avgränsning hos polisen, vilket tydliggjordes i jämförelse med andra yrkesverksammas definitioner. Det konstaterades även finnas flertalet särskilda omständigheter vilka särskiljer ungas relationsvåld från vuxnas och att det inom polisen kan saknas en förståelse kring dessa omständigheter. Detta påvisades även i polisens annorlunda förhållningssätt till våld i ungas nära relationer gentemot andra yrkesverksamma, som hade ett offerfokuserat förhållningssätt. Polisen uppfattades istället vara aningen begränsade till lagstiftningen i deras bemötande och arbetsmetoder. Sammanfattningsvis konstaterades behov av ökad kunskap vad gäller ungas relationsvåld, för att ungas förutsättningar ska bli desamma som vuxnas. / The purpose of this study was to investigate how the police's knowledge of and definitions of young intimate partner violence (YIPV) can affect the work with young people exposed to intimate partner violence. The study was of a qualitative method and semi-structured interviews were conducted with police officers and other professionals working with young people exposed to IPV. The main result was that the definitions for YIPV have a narrow delimitation among the police, clarified in comparison with other professional's definitions. It was also found that there are several special circumstances which distinguish YIPV from adults and that among the police there can be a lack of understanding about these. This was also demonstrated in the police's different approach to young intimate partner violence compared with other professionals, who had a victim-focused approach. Instead, the police seem to be somewhat limited to the legislation, in their treatment and working methods. In summary, there is a need for increased knowledge regarding YIPV, in order for young people's conditions to be the same as adults.

Syftet med studien var att utifrån ett omsorgs- och delaktighetsperspektiv analysera bedömningen av barnets bästa i umgängesfrågor, i de fall där en förälder utövat våld mot den andra föräldern. För att besvara vårt syfte har vi använt oss av tre frågeställningar; Vad innebär barnets bästa för de yrkesverksamma som kommer i kontakt med barn som bevittnat våld? Vad innebär bevittnat våld för de yrkesverksamma och hur beaktas detta av de som arbetar med barnen? Hur mycket inflytande anser de yrkesverksamma att barnet ska ges vid processer som rör dem? För att samla in material utfördes sju intervjuer med yrkesverksamma som genom sitt arbete träffar barn som bevittnat våld, samt är mer eller mindre i direkt kontakt med beslut gällande umgänge mellan barn och en våldsutövande förälder. Materialet har sedan analyserats utifrån rådande lagstiftning, tidigare forskning, samt barndomssociologin och delaktighetsstegen. Vi kom i vår studie fram till att de yrkesverksamma fann att barnets bästa var att ha kontakt med båda sina föräldrar. De hade en vid uppfattning om vad begreppet bevittnat våld innefattade, dock togs detta inte till stor hänsyn i det praktiska arbetet. Från vårt resultat gick att urskilja att det är olika faktorer som spelar in i hur mycket ett barn delaktiggörs. / The purpose of the study was that from a caring and participation perspective to analyze the assessment of the best interests of the child regarding visitation matters, in cases where a parent used violence against the other parent. The purpose is broken down into three main questions; What does the best interests of the child mean to the professionals who gets in contact with children who have witnessed violence? What does witnessing violence mean to the professionals and how is this taken into account by those who work with children? How much influence considers the professionals that the child should be given in the processes that affect them? In order to answer our purpose we performed seven interviews with professionals who, through their work meet children who have witnessed violence, and are more or less in direct contact with the decision regarding visitation between children and a violent parent. The material was then analyzed based on current laws, earlier research, as well as childhood sociology and ladder of participation.Our result showed that the professionals found that the child’s best interest was to have contact with both parents. They had a broad idea of what the concept witnessed violence included, but this were not considered in the practical work. Our results also showed that there are different factors that play into how much the child was involved.

Male victims of domestic abuse with women as perpetrators is not a common supposition and seems to be a topic which needs further attention. The purpose of our essay is therefore to investigate men's experiences of being abused by a woman in a romantic relationship. The survey aims to illustrate the men's own voices. The aim is also to illustrate the consequences of being a man and having a female perpetrator in a romantic relationship. The study was conducted through biographies, all written by men with experience of this essay's subject. The result is divided in three main themes: the experience of the abuse, shame and being a victim and a male at the same time. The most prominent results included men’s experiences of both physical and psychological abuse where they were a victim of violence by their female partner and suffered major injuries and endured many years of control, humiliation and violations. The results also presented consequences of being a male victim of domestic abuse which featured feelings of shame, fear of others acknowledging them as weak and not being accepted as a victim by society.

Sammanfattning Titel: I vilken utsträckning tar nordisk forskning hänsyn till barn som upplevt våld? – En Scoping review om konsekvenser för barn som upplevt våld i nära relation utifrån barndomssociologin och ett intersektionellt perspektiv. Författare: Sandra Adam & Rebecka Göransson Handledare: Nina Åkerlund Examinator: Tina Olsson Följande uppsats är en litteraturstudie i form av en scoping review på redan befintlig forskning om barns konsekvenser av att ha upplevt våld i nära relation. Bakgrund: Var tionde barn i Sverige har upplevt våld i nära relation. Våld mot barn i nära relationer är ett relativt nytt forskningsområde och ett utbrett folkhälsoproblem. I flertalet fall av våld i nära relation finns det barn i hushållet. Forskning visar på att barn är sårbara och att våldet leder till psykiska, beteendemässiga och sociala konsekvenser. Våld mot barn går även att ses som en försvårande omständighet när det dessutom sker av barnets omsorgspersoner. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån barndomssociologin och det intersektionella perspektivet studera forskning från Norden som involverar barn som har upplevt våld i nära relationer. Metod: En sammanställning av 17 vetenskapliga artiklar gjordes genom en scoping review utifrån Arksey & O´malleys modell. Artiklarna togs fram genom sökningar i två olika databaser och därefter gjordes en kvalitetsgranskning av alla 17 artiklar. Analysen är teoridriven, vilket innebär att resultatet analyserades utifrån barndomssociologin och ett intersektionellt perspektiv som därefter delades in i över- och underteman. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och tio underteman. Det första huvudtemat belyser synen på barn i nordisk forskning; hur barn beaktas och hanteras. Analysen visar att barn hanteras en homogen grupp i flera avseenden. Det andra huvudtemat är konsekvenser av våld vilket belyser olika våldsformers lång- och kortsiktiga konsekvenser för barn. Olika våldsformer påverkar barn på olika sätt, men tenderar att överlappa varandra i flesta fall. Det tredje temat handlar om hur våldet får olika konsekvenser för olika barn. Här lyfts forskningens representation av kön och ålder, närmare bestämt pojkar, flickor, små barn och ungdomar. Slutsats: Barn som utsätts för våld i nära relation är olika och bör därför hanteras som en heterogen grupp både i forskning och praktiskt socialt arbete.

Bakgrund   Våld i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem vilket leder till ett flertal negativa hälsokonsekvenser för kvinnor. Våldet påverkar kvinnor både fysiskt och psykisk, i form av direkta skador och ett stort psykiskt lidande. Den psykiska misshandeln leder både till somatiska sjukdomar samt en rad olika psykiska sjukdomar såsom depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom. Konsekvenserna av det fysiska och psykiska våldet leder även till en försämrad livskvalitet. Grunden i att stoppa våld i nära relationer globalt är kunskap, utbildning och ekonomiska resurser. Sjuksköterskan har en viktig roll i detta arbete då hen kommer i kontakt med utsatta kvinnor genom sin profession men även har en möjlighet att sprida kunskap inom området. Syfte Syftet med studien är att belysa de negativa hälsokonsekvenserna som kan drabba kvinnor som utsätts för våld i nära relation. Metod Detta är en icke-systematisk litteraturöversikt vilken grundar sig i 19 vetenskapliga artiklar som inhämtats från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Kvalitetsgranskning gjordes utifrån Sophiahemmet högskolas protokoll för kvalitetsbedömning efter detta genomfördes en integrativ analys. Några huvudteman visade sig genom analysen och dessa skapade grunden för resultatet Resultat Resultatet visade på att det psykiska våldet var utbrett och ledde till de flesta negativa hälsokonsekvenserna. Det allvarligaste fysiska skadorna som uppkom till följd av våldet var traumatisk hjärnskada, vilket i sig bidrog till bland annat kognitiva problem. Social isolering var något som alla studier tog upp och den sociala isoleringen skapade en starkt försämrad självkänsla hos de drabbade kvinnorna. Slutsats Våld i nära relation kan ta sig i uttryck på flera olika sätt och därför är det viktigt att sjuksköterskan och andra professioner som möter dessa kvinnor förstår komplexiteten kring våldet. Utbildning, kunskap och ekonomiska resurser krävs för att få ett slut på våldet. / Background Intimate partner violence is a global public health problem, which leads to several negative health consequences for women. Violence affects women both physically and mentally, in the form of direct injuries and great mental suffering. The mental abuse leads to both somatic diseases and several different mental illnesses such as depression, anxiety and post-traumatic stress disorder. The consequences of physical and psychological violence also lead to a reduced quality of life. The basis for stopping violence in close relationships globally is knowledge, education and financial resources. The nurse has an important role in this work as she comes into contact with vulnerable women through her profession but also has an opportunity to spread knowledge in the field. Aim The purpose of the study is to shed light on the negative health consequences that can affect women who are exposed to intimate partner violence.  Method This is a non-systematic literature review based on 19 scientific articles obtained from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Quality review was performed based on Sophiahemmet University's protocol for quality assessment, after which an integrative analysis was carried out. Some main themes emerged through the analysis and these created the basis for the result. Results The results showed that psychological violence was widespread and led to most negative health consequences. The most serious physical injury that occurred as a result of the violence was traumatic brain injury, which in itself contributed to, among other things, cognitive problems. Social isolation was something that all studies addressed, and the social isolation created a greatly impaired self-esteem among the affected women.  Conclusions Intimate partner violence can manifest itself in several different ways and therefore it is important that the nurse and other professionals who meet these women understand the complexity of the violence. Education, knowledge and financial resources are required to end the violence.

Bakgrund Våld i nära relationer är ett globalt problem som påverkar kvinnor i alla samhällsklasser, i alla kulturer, i alla delar av världen. Våld kan utspela sig både fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Omkring 30 procent av kvinnor över 18 år har, eller kommer utsättas för våld från en partner. Det första mötet med den våldsutsatta kvinnan är det som lämnar spår för framtiden. Vårdenheter utbildar inte alltid sin personal tillräckligt, vilket gör hälso- och sjukvårdspersonal osäkra kring hur de ska bemöta situationen, vilket kan resultera i att kvinnan inte blir bemött på rätt sätt. Syfte Att belysa hur kvinnor utsatta för våld i nära relationer upplever bemötandet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes med 15 vetenskapliga artiklar som underlag. De vetenskapliga artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo genom blocksökning med hjälp av SubjectHeadings och MeSH-termer samt titel/abstrakt sökningar. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet. Därefter sammanställdes och analyserades artiklarna med en integrerad analys. Resultat Dataanalysen gav upphov till tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var kvinnors barriärer av tidigare erfarenheter, negativt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal och positivt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet visade att många kvinnor kände sig svikna av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande och hjälpen de fick. Det visade på vikten av att hälso- och sjukvårdspersonal bemöter kvinnorna med empati, att de tar sig tiden att lyssna på kvinnornas berättelser samt ger de adekvat hjälp och stöttning. Ett personcentrerat förhållningssätt vägde tungt hos kvinnor utsatta för våld i nära relationer för att dem inte ska känna sig som en del av statistiken. Slutsats Studien identifierade kvinnor utsatta för våld i nära relationers upplevelse av bemötandet med hälso- och sjukvårdspersonal där flera bristande faktorer belystes. Genom att hälso- och sjukvårdspersonals kunskap kring våld i nära relationer ökar, och kvinnors behov belyses, kan fler våldsutsatta kvinnor erhålla den hjälp de behöver i bemötandet med hälso- och sjukvårdspersonal. Nyckelord: Bemötande, upplevelse, våld i nära relation, hälso- och sjukvårdspersonal, våldsutsatta kvinnor / Background Domestic violence is a global burden that affects women in all social classes, in all cultures, in all parts of the world. Violence can for example take form psychologically, sexually, and financially. Around 30 percent of women over the age of 18 have or will be subjected to partner violence. The first meeting with an abused woman is what sets the path for future care. Care units do not always educate their staff sufficiently, which makes healthcare personnel unsure of how to handle the situation, which can result in the women not being met with the right attitude. Aim To shed light on how women exposed to intimate partner violence experience the attitudes of healthcare personnel. Method A non-systematic literature review was carried out with 15 scientific articles as a basis. The scientific articles were obtained from the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo by block searches using SubjectHeadings and MeSH-terms as well as title/abstract searches. The articles underwent a quality review based of off Sophiahemmet University’sassessment documents for scientific classification and quality. The articles were then compiled and analysed using an integrated analysis. Results The data analysis gave rise to three main categories and eight subcategories. The main categories were women’s barriers of past experiences, negative attitudes from healthcare personnel and positive attitudes from healthcare personnel. The results showed that many women felt let down by healthcare personnel’s attitudes and the help they received. It showed the importance of the healthcare personnel treating the women with empathy, that they took the time to listen to their stories and give them adequate help and support. A person-centred approach weighed heavily with women exposed to intimate partner violence so that they don’t feel like another statistic. Conclusions The study identified women exposed to intimate partner violence experiences of the attitudes of healthcare personnel, where several missing factors where highlighted. By increasing healthcare personnel’s knowledge of intimate partner violence and highlighting women’s needs, more women exposed to violence, can receive the help they need in the meeting with healthcare personnel. Keywords: Attitude, experience, healthcare personnel, intimate partner violence, violence against women

Intimate partner violence (IPV) is a social problem that affects both the person living with IPV, but also has its consequences in society. One group that has an additional vulnerability to being exposed to IPV is women with an intellectual disability. There are not many studies that have been conducted in this field, especially in Sweden, and as a result there is not much information on this field. The study therefore aimed to explore the different needs of women who have an intellectual disability and are experiencing IPV and explore how social workers find themselves in their role being able to meet these needs. We conducted a qualitative study, where we held interviews with social workers who work with IPV in municipalities in the southern part of Sweden. We chose to analyze the data by using Lipsky's theory Street level bureaucracy and choose to focus on the concept of discretion. The result showed needs such as protection, economic support, information and counseling support, and also a need for visibility. The results also presented areas in which the social workers felt were both obstacles and opportunities to meet these needs were communication, adaptation, the role of organizations, and collaboration. One conclusion that could be made was that social workers felt that they within their discretion were able to meet the needs, but that it does not always fall within the scope of their delegation and may involve making other contacts and collaborating to meet the needs.