Vård av kvinnor utsatta för våld i nära relationer är en komplex och krävande del av sjuksköterskors arbete. Våldet är vanligen förenat med fysiska, psykiska såväl som sociala utmaningar och kräver kunskapsbaserad vård. Trots ökad medvetenhet om våld i nära relation finns det fortsatta brister i förståelsen av sjuksköterskors upplevelser och hantering av vården på våldsutsatta kvinnor. Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor utsatta för våld i nära relation inom somatisk vård. Genom att få insikt i deras perspektiv kan eventuella brister i vården identifieras och förbättringar föreslås för att öka effektiviteten och stödet för både sjuksköterskor och patienter. En integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes utfördes. Genom att systematiskt granska och syntetisera befintliga kvalitativa forskningsstudier kring sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor utsatta för våld i nära relationer, identifierades olika teman. Sjuksköterskor beskrev svårigheter att vårda dessa kvinnor och betonade utmaningarna med att identifiera och stödja dessa patienter. Det framgick även hur arbetet kan innebära en känslomässig påverkan på sjuksköterskan. Resultaten sammanställdes och visade på behovet av ökad utbildning och bättre samarbete mellan olika vårdinstanser. Denna metod möjliggjorde en djupare förståelse för sjuksköterskors upplevelser genom en sammanvägning av flera studiers resultat. Litteraturstudien betonar behovet av stöd och förbättringar i utbildning och samarbete mellan vårdgivare för att bättre tillgodose behoven hos sjuksköterskor såväl som för våldsutsatta kvinnor. / The care of women exposed to intimate partner violence is a complex and demanding aspect of nurses' work. Violence is often associated with physical, psychological, and social challenges, requiring knowledge-based care. Despite increased awareness of intimate partner violence, there are continued gaps in understanding nurses' experiences and management of care for abused women. The aim is to highlight nurses' experiences in caring for women exposed to intimate partner violence within somatic healthcare. By gaining insight into their perspectives, any deficiencies in care can be identified, and improvements suggested to enhance effectiveness and support for both nurses and patients. An integrated compilation of qualitative research inspired by metasynthesis was conducted. By systematically reviewing and synthesizing existing qualitative research studies on nurses' experiences in caring for women exposed to intimate partner violence, different themes were identified. Nurses described difficulties in caring for these women and emphasized the challenges in identifying and supporting these patients. It also emerged how the work could have an emotional impact on the nurse. The results were compiled, indicating the need for increased education and better collaboration between different healthcare entities to enhance care. This method allowed a deeper understanding of nurses' experiences by combining results from several studies. The literature-based study emphasizes the need for support and improvements in education and collaboration among healthcare providers to better meet the needs of both nurses and abused women.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer beskriver våldet i sina egna självbiografier samt vilka copingstrategier som kan identifieras i deras berättelser. Med hjälp av fyra självbiografier skrivna av kvinnor som under många år levt med en våldsutövande man ska deras beskrivning av våldet belysas. Empirin kommer med hjälp av teorier så som normaliseringsprocessen och teorier om copingstrategier att analyseras. Våldet som belyses är fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Resultaten visar att kvinnorna beskriver liknande tillvägagångssätt och händelser kring alla de olika våldsformerna. Männens kontroll och isolering dominerar kvinnornas liv och leder till en känsla av förlorad verklighetsuppfattning. Copingstrategierna som identifierades delades upp i emotionell och problemfokuserad coping. Emotionellt fokuserad coping identifierades som bland annat att ventilera, hitta stöd, religion samt förnekelse av sin situation. Den problemfokuserade copingstrategier identifierades som informationssamlande, anpassade beteende och sökandet efter sin nya roll. / The purpose of this study is to examine how women who have been subjected to intimate partner violence describe the violence in their own autobiographies, as well as which coping strategies can be identified in their stories. With the help of four autobiographies written by women who lived with a violent man for many years, their description of the violence will be highlighted. The experience will be analyzed with the help of theories such as the normalization process and theories of coping strategies. The coping strategies are divided into emotional and problem-focused coping. The violence highlighted is physical, psychological, sexual and financial violence. The results show that the women describe similar approaches and events around all  different forms of violence. Men's control and isolation dominate women's lives and lead to a sense of lost perception of reality.The coping strategies identified were divided into emotional and problem-focused. Emotionally focused coping was identified as, among other things, ventilating, turning to one's religion for support and denial of one's situation. The problem-focused coping strategies are identified as information gathering, adapted behavior and the search for one's new role.

Syftet med studien är att sammanställa forskning där barn har intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av våld i hemmet, mellan närstående, i en kunskapsöversikt. Studiens metod är en allmän litteraturöversikt och dess empiriska material består av elva vetenskapliga artiklar. Empirin analyseras genom en teoridriven tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt är den nya barndomssociologin och teorier kring hur det våldsbevittnande barnet ses som offer och vilka positioner som är möjliga för barnen att anta. Även Walkers teori om våld i nära relation som en cyklisk process är en del av det teoretiska ramverket. I den tematiska analysen identifierades två huvudteman samt flera underteman. Det första huvudtemat är barns upplevelse av våld i hemmet, med tre underteman: under de fysiska våldshändelserna, mellan de fysiska våldshändelserna och efter att våldet upphört. Det andra huvudtemat är barns strategier vid våld i hemmet, med tre underteman: strategier för att förhindra att våld uppstår, strategier för att stoppa pågående våld och strategier för att skydda sig själva. Studiens resultat visar att barn upplever våld med flera sinnen och på flera olika sätt. Barnen har väl genomtänkta strategier och väljer dessa utifrån situation. Resultatet diskuteras sedan kritiskt i förhållande till de teoretiska utgångspunkterna i studien. Studien bidrar till en ökad förståelse för barns upplevelser och erfarenheter av våld i hemmet. / The purpose of this study is to compile research where children have been interviewed about their experiences of domestic violence, between close relatives, within the home. The method used is a general literature review and the study’s empirical material consists of eleven scientific articles. The empirical material is analyzed through a theoretical thematic analysis. The theoretical framework of the study is the new childhood sociology and theories about in which ways the children who experience domestic violence can be seen as victims and the possible positions for these children. Walker’s theory of domestic violence as a cyclical process is also a part of the theoretical framework. In the thematic analysis two main themes was identified as well as several sub-themes. The first main theme is children’s experience of violence within the home, with three sub-themes: during the physical violent incidents, between the physical violent incidents and when the violence has ended. The second main theme is children’s strategies when experiencing violence within the home, with three sub-themes: strategies to prevent violence from occurring, strategies to stop ongoing violence and strategies to protect themselves. The result of the study shows that children experience violence with several senses and in different ways. Children have well thought out strategies and chooses to use these in different situations. The result is critically discussed in relation to the theoretical standpoints in the study. The study contributes with an increased understanding of children’s experience of violence within the home.

Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse socialtjänstens samverkan har för bedömning av våldsutövare som också är föräldrar. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre arbetsgrupper inom socialtjänsten, informanterna i studien kommer på något vis i kontakt med våldsutövare. I syfte att skapa förståelse för resultatet har jag använt mig av organisationsteori, samverkansteori, samt teorier kopplade till intersektionalitet, genus, maskulinitet och teorier om våld. Resultatet visar att informanterna i studien är eniga om att geografisk närhet till kollegor främjar samverkan i ärenden som rör våld i nära relation. Informanterna som sitter nära kollegor beskriver en välfungerande samverkan med andra enheter. De arbetsgrupper som upplever en välfungerande samverkan beskriver också att kollegor inom socialtjänsten har kännedom om varandras respektive arbetsuppgifter. Informationsutbyte avseende bedömningar gällande våldsutövare som också är föräldrar delges mellan olika enheter när det finns en välfungerande samverkan. Samtliga informanter beskriver att det finns stöd ifrån organisationens ledning, däremot är det bara två arbetsgrupper som beskriver en välfungerande samverkan. I resultatet framkommer att framgång avseende att nå ut till våldsutövare som också är föräldrar skiljer sig åt. Den arbetsgrupp som upplever större framgång i att nå ut träffar våldsutövaren tillsammans med enhet Barn och unga. Samtliga arbetsgrupper beskriver på något sätt svårigheter att bedöma hjälpbehov och mottaglighet hos våldsutövare och att det finns flera faktorer som de tänker kan påverka och försvåra mottagligheten och möjlighet att uppnå förändring, i vissa fall skiljer sig svaren från informanterna åt. Att kollegor har olika förklaringsmodeller till våld kan bidra till att olika bedömningar görs eller att våld betraktas på olika vis. Samtliga arbetsgrupper beskriver en begränsad kunskap avseende våldsutövare som också är föräldrar. Kunskapsbristen beror bland annat på bristande erfarenhet, då samtliga informanter kommit i kontakt med relativt få våldsutövare. Denna studie visar vikten av intern samverkan inom socialtjänsten i ärenden som för våld i familjer där det finns barn. / The aim of the study is to investigate the importance of social services’ collaboration for the assessment of perpetrators of domestic violence who also are parents. Through a qualitative study, semi-structured interviews were conducted with three working groups within the social services, the informants in the study come into contact with perpetrators of domestic violence in some way. In order to create an understanding of the results, I have used organizational theory, collaboration theory, as well as theories connected to intersectionality, gender, masculinity and theories of violence. The results show that the informants in the study agree that geographical proximity to colleagues promotes collaboration in cases involving domestic violence. The informants who sit close to colleagues describe a well-functioning collaboration with other units. The work groups that experience a well-functioning collaboration also describe that colleagues in social services are aware of each other's respective tasks. Information exchange regarding assessments concerning perpetrators of domestic violence who are also parents is shared between different units when there is a well-functioning collaboration. All informants describe that there is support from the organization's management, however, only two working groups describe a well-functioning collaboration. The results show that success in reaching out to perpetrators of domestic violence who are also parents differs. The working group that experiences greater success in reaching out meets the perpetrator together with colleagues from the child protective services. All working groups describe in some way difficulties in assessing the need for help of perpetrators of domestic violence and that there are several factors that they think can influence and hinder the possibility of achieving change, in some cases the answers from the informants differ. The fact that colleagues have different explanatory models for domestic violence can contribute to different assessments being made or violence being viewed in different ways. All working groups describe a limited knowledge regarding perpetrators of domestic violence who are also parents. The lack of knowledge is due, among other things, to insufficient experience, as all informants have come into contact with relatively few perpetrators of domestic violence. This study shows the importance of internal collaboration within the social services in cases involving domestic violence in families where there are children.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterarnas arbete med våldsutsatta män i nära relation (VNR) genom att undersöka arbetsmoment såsom information, bemötande, rutiner, insatser och samverkan inom socialtjänsten. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer från sex socialsekreterare inom socialtjänsten. Studien har utgått från social rollteori och det pedagogiska perspektivet för att skapa en bättre förståelse av det insamlade materialet. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera insamlat material. Resultatet i studien visade att socialsekreterarnas uppfattning var att mäns utsatthet i nära relation har ignorerats av samhället och att den gemensamma bilden var att det även föreligger ett stort mörkertal bland våldsutsatta män. Socialsekreterarna beskrev att normativa föreställningar i samhället låg till grund för bakomliggande orsaker. Studien visade även att organisationernas struktur och resurser påverkar socialsekreterarnas förutsättningar att utveckla sin kompetens och kunskap inom våld i nära relation. Slutsatsen är att våldsutsatta män saknar tillgång till information om hjälpsökande och att det föreligger behov av att fler organisationer arbetar med att utveckla och synliggöra information specifikt riktat till våldsutsatta män. Det föreligger även ett behov av att uppmärksamma våldsutsatta män med hjälp av politiska diskussioner, ökad uppmärksamhet inom media samt att bredda kunskapen om ämnet genom vidare forskning. Detta bör generera i fler utfall där våldsutsatta män i högre utsträckning söker hjälp med utgångspunkt i att ökad kunskap skapar bättre förutsättningar i samhället. / The purpose of the study was to examine the work of social workers with men subjected to violence in close relationships (VNR) by investigating work aspects such as information, approach, procedures, interventions, and collaboration within social services. The study was conducted using a qualitative method, specifically semi-structured interviews with six social workers in a medium-sized municipality. The study drew on social role theory and the pedagogical perspective to gain a better understanding of the collected material. A qualitative content analysis was conducted to analyse the gathered data. The results of the study indicated that social workers perceived that men's vulnerability in close relationships had been ignored by society, and there was a common perception that there is a significant underreporting among men subjected to violence. Social workers described that normative beliefs in society underlie the root causes. The study also revealed that organizational structures and resources affect social workers' conditions to develop their competence and knowledge within intimate partner violence. In conclusion, the study found that men subjected to violence lack access to information about seeking help, highlighting the need for more organizations to work on developing and promoting information specifically targeted at men subjected to violence. There is also a need to draw attention to men subjected to violence through political discussions, increased media attention, and broadening knowledge on the subject through further research. This should result in more instances where men subjected to violence are more likely to seek help, based on the understanding that increased knowledge creates better conditions in society.

Syftet med studien är att få en förståelse för socialarbetares arbete med våldsutövare samt hur de beskriver och bemöter våldsutövare som målgrupp. Studien utgår från en kvalitativ inriktning där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att kunna besvara forskningens syfte. Det insamlade datamaterialet analyserades tematiskt och identifierade följande teman; våldsutövarens förutsättningar till förändring, utvecklingsområden i arbetet med våldsutövare, kartläggning av arbete med våldsutövare, nätverksarbete och riskfaktorer hos våldsutövaren. Resultatet analyserades i samband med tio vetenskapliga artiklar och fyra teoretiska ramverk; makt, handlingsutrymme, mentalisering och stigma. Det framträdande resultatet pekar på att våldsutövare uppvisar en bristande insikt och självreglering av känslor till våldet och att socialarbetarens bemötande blir väsentlig och avgörande för behandlingsarbetets utveckling. Utgångspunkten i arbetet grundar sig i våldsutövares enskilda problematiker som behöver beaktas där socialarbetaren anpassar arbetsmetoden efter den genom sina kunskaper och kompetenser. Utöver det har arbetet ett stort fokus på partnerkontakten med den våldsutsatta för att motivera och uppmuntra till stöd under våldsutövarens behandling. Det framgår även att socialarbetare samverkar med andra verksamheter som kan påträffa våldsutövare men att det behöver vidareutvecklas för att möjliggöra ett utökat kunskapsutbyte och uppfångande av våldsutövare. Vidare påvisar resultatet att tidigare utsatthet i barndomen är ett företrädande mönster hos flera våldsutövare. / The purpose of this study is to gain an understanding of social workers intervention programs and how they approach perpetrators of intimate partner violence. The study is based on a qualitative methodology using semi-structured interviews to answer the studies aim. The data gathered through interviews were thematically analysed where the following themes emerged; perpetrators prerequisites for change, intervention programs development areas, mapping the treatment, networking and the perpetrators risk factors. The results were analyzed by scientific articles and theoretical frameworks: power, room for maneuver, mentalization and stigma. Our findings from the data indicate that perpetrators have a lack of insight and emotional management to violence where the social workers approach becomes essential for perpetrators progress. The interventions programs foundation is based on the perpetrators individual problem areas where the social worker adapts the treatment utilizing their own knowledge and expertise. Intervention treatment places a large emphasis on partner contact to motivate and support them during the perpetrators treatment. There is a cooperation with other authorities that needs further development to enable an increased exchange of knowledge and extended reach of perpetrators. The results also show that previous exposure in childhood is a predominant pattern to perpetrators alongside other problems.

Studien syftar till att, med stöd av ett genusperspektiv, undersöka hur manligt respektive kvinnligt fysiskt våld och våldsutsatthet inom heterosexuella nära relationer framställs på internetforumet Familjeliv. Studien består av en kvalitativ konstruktivistisk ansats och innefattar 6 aktiva kommentarstrådar vilka startats mellan åren 2015 - 2022. Det empiriska underlaget har analyserats genom tematisk analys och resultatet har tolkats med stöd av Hirdmans genussystem och Connells maskulinitetsteoretiska begrepp hegemoni och medlöperi. Studien visar på ett flertal resultat där uttrycken för manliga respektive kvinnliga förövare samt manliga respektive kvinnliga våldsutsatta skiljer sig åt. Ett övergripande tema utgår ifrån ett uttryck om att män slår och förväntas slå igen, samt att kvinnor inte slår och att deras slag ifrågasätts. Män framställs som hotfulla och skildras utöva våld på grund av sociala omständigheter medan kvinnor framställs som irrationella och våldet utövas av biologiska och patologiska skäl. Även råden till våldsutsatta män och kvinnor skiljer sig mellan könen där tydliga könsroller kommer till uttryck / The study aims to, with the support of a gender perspective, examine how male and female physical violence and exposure to violence within heterosexual close relationships are portrayed on the internet forum Familjeliv. The study consists of a qualitative constructivist approach and includes 6 active comment threads started between the years of 2015 - 2022. The empirical basis has been analyzed through thematic analysis and the results have been interpreted with the support of Hirdman's gender system and Connell's concept of hegemony and complicity. The study shows several results where the expressions for male and female perpetrators and male and female victims of violence differ. An overarching theme is based on an expression that men hit and are expected to hit again, and that women do not hit and that their violence is questioned. Men are portrayed as threatening and depicted as perpetrating violence due to social circumstances, while women are portrayed as irrational and the violence is perpetrated for biological and pathological reasons. The advice given to men and women exposed to violence differs between the sexes, where the advice demonstrates clear gender roles

Tillgängligheten av pornografi (porr) har ökat, inte minst på grund av internet. Studier visar att de flesta svenska män tittar då och då på porr, men att det finns också en stor del som tittar mycket mer. De som är högkonsumenter är de som tittar mer eller mindre dagligen och den här gruppen har visat sig må sämre och vissa fall har svårt att sluta titta. I den offentliga debatten har även porrkonsumtion problematiserats då den anses stärka negativa attityder mot kvinnor och bidra till ett förskönande av våld mot kvinnor. Den här kvalitativa studien, består av djupintervjuer med sju deltagare som är dömda för någon form av brott i nära relation. Den har som syfte att undersöka hur män som dömts för sexualbrott eller våld i nära relation påverkats av att ha tittat på porr. Resultatet visar att det bland deltagarna finns en tydlig koppling mellan porrkonsumtion och våld samt att porr motverkar en positiv sexuell hälsa. Porrkonsumtionen har resulterat i att deltagarna har fått svårigheter med relationer samt att de har använt sig av maladaptiva copingstrategier för att hantera obehag. Porr har utvecklat deltagarnas egna sexuella skript till att tillåta en gränsförskjutning för vad som uppfattas vara sund sexualitet. Gränsförskjutningen har genererat en upptagenhet av sex och porr samt att deltagarna har begått gränsöverskridande sexuella handlingar som har inneburit stora negativa konsekvenser för dem själva. / The availability of pornography (porn) have increased, not least because of the internet. Studies have shown that most swedish men watch porn occasionally, but there is also them who are watching much more. They are extensive consumers with more or less daily consumption and this group has been shown to fell worse and, in most cases, have difficulty stopping viewing. In the public debate, porn consumption has been problematized as it is considered to strengthen negative attitudes towards women and it contribute to glorifies violence towards women. This qualitative study with in-depths interview with seven participants, convicted of some sort of violence in intimate relationships, with the purpose to examine how these men are affected by the viewing of porn. The result shows that there is a clear connection between the consumption of porn and violence and that porn affect the sexual health in a negative way. Porn consumtion have affected the participant´s relationsships negativetly and porn is used in a maladaptive way to cope with discomfort. Porn have developed the participant´s sexual scripts to allow a boundary shift of what is considered healthy sexuality. The boundary shift has generated a preoccupation and the participants have commited cross-border in their sexual behaviours with negative consequences.

Insatserna till våldsutsatta i nära relation utgår tydligare från kvinnor och deras behov i lagen. Hur yrkesverksamma socionomer betraktar våldsutsatta och vem som är offer kan påverka bemötandet av våldsutsatta. Syftet med studien var att undersöka hur skillnader i behov och insatser till våldsutsatta män respektive kvinnor i våld i nära relation [VINR] uppfattas av yrkesverksamma socionomer. Syftet var också att undersöka hur uppfattningarna om våldsutsatta i VINR kan förstås samt påverka våldsutsatta män respektive kvinnor som söker stöd hos socialtjänsten. Vår teoretiska utgångspunkt var begreppen habitualisering, ytliga och täta behovstolkningar samt Fraser modell om samhällsproblem. Studien hade en kvalitativ ansats och utgick från sju intervjuer med yrkesverksamma socionomer. Empirin analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att yrkesverksamma inte upplever att det finns skillnader i behov och insatser till våldsutsatta män respektive kvinnor samtidigt som en djupare analys av empirin visar att skillnader faktiskt finns. Erfarenhet och kunskap är viktigt för förståelsen av problemen. Resultatet visade vidare att mörkertalet inom VINR är stort. Hur yrkesverksamma ser på manlighet, kvinnlighet och tillämpandet av könsneutralitet i förhållande till våldsutsatta kan få negativa konsekvenser för våldsutsatta. Slutsatserna av studiens resultat är att det är viktigt att se problemet framför allt ur ett könstypiskt perspektiv för att synliggöra olika behov hos våldsutsatta män respektive kvinnor. Att i högre utsträckning börja se våldet och inte könet kan, menar vi, vara viktigt för att upptäcka VINR. Samtidigt bör könet, med stöd av vårt resultat och tidigare forskning, ges betydelse vid utformningen av insatser. / Interventions to victims of violence in intimate relationship violence [IRV] issues from women and their needs within the law. How professional sociologists sees the victims and who the see as the victim can effect the treatment of the victims. The purpose of this study was to look into how professional sociologists sees interventions and needs of men and women that are victims of IRV. The purpose was also to see how professional sociologists see victims of IRV and how their outlook on the vitctims effect the men and women seeking help from social services. Our theoretical outlook was the concepts habitualization, thin and thick descriptions of needs as well as Frasers model about societal problems. The had a qualitative approach and we interview seven professional sociologists. The empiricism was analyzed with a qualitative content analysis. The result whos that professional sociologists doesn’t experience any differences in interventions and needs between men and women who are victims of IRV. But in a deeper analysis of the result can we see that there are differences. Experience and knowledge are important in the understanding of IRV. The result showed that the hidden statistics in IRV are big. How the professional sociologists see masculinity, feminimity and how they apply gender neutralityin relation to the vitims can have negative effects on the victim. The conclusion of the study is that it’s important to see the problem above all with a gender typcial perspecitve to spot the needs of men and women who are victims of IRV. To spot the violence and not the fender in a higher extent could be important to spot IRV, according to us. Our study and previous research shows that the gender at the same time must be seen to give purpose to the shaping of interventions.

Men's violence against women is a widely recognized problem that has recently received considerable political and social attention. Previous studies show that one in three women are subjected to violence by a man in a close relationship at some point in their lives, regardless of class, religion and ethnicity. Economic violence is a less recognized form of violence, yet one with serious consequences, both long and short term. This study aims to examine how social workers identify economic violence in their encounters with clients, as well as whether traditional gender roles and conceptions of gender affect the conditions for identifying economic violence. The study consists of ten qualitative semi-structured interviews with social workers in financial assistance. The empirical data revealed that there are several aspects that make it difficult for social workers to identify economic violence. Lack of time affects the conditions for actively working on the issue of economic violence. Similarly, gaps in knowledge about economic violence due to inadequate education, both at university level and in professional life, is something that social workers perceive as a challenge regarding identifying economic abuse. The empirical data also highlights how notions of gender roles can affect social workers' ability to identify economic violence. Norms about the division of responsibilities in the home and subconscious thoughts about gender hierarchies provide space for a normalization process that makes it difficult for the woman and the social worker to detect the violence. Most of the participants admit that they have their own bias about gender, thus making it visible and raising awareness of how these can affect the assessment of what is economic violence or not.