There are many ways to approach difficult subjects with children in preschool and the main focus in this thesis lays in the work with children and books. The purpose of the work has been to investigate the way teachers work with subjects that break the norm within books together with children in kindergarten. This study is based on four semi-structured interviews with teachers and Claes Nilholms concept of special needs education and Linda Pallas discourse analytic thinking. Furthermore, are the interviews based on eight questions that were open to interpretation and further conversations based on the participants' answers. The results show an awareness amongst the participants about the beneficial side of books as ways for integration. However, there seems to be a common conception that some subjects are only brought up in the group if there is a child that in some way represents the topic.

Som blivande lärare har man ett ansvar för den litteratur som våra elever läser. Det står i läroplanen att skolan har ett ansvar för att motverka de traditionella könsmönstren vilket ska göras hela tiden i all undervisning. Ett sätt är att kritiskt granska den litteratur som används i undervisningen.  I den här uppsatsen gör jag en analys ur ett genusperspektiv i fantasyromanen Cirkeln som är skriven av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Jag använder mig av Maria Nikolajevas schema över karaktärsdrag som är typiska för kvinnor/flickor och män/pojkar i barn- och ungdomslitteratur. Jag jämför de typiska dragen med de sex huvudkaraktärerna för att se om de upprätthåller eller bryter mot det traditionella mönstret. Jag använder mig också av Lois Tysons frågor som är konstruerade för feministiska analyser i litteratur. Jag tittar också på normer i romanen och hur de kan relatera till dagens samhälle. Den sista delen av uppsatsen består av en kort intersektionell analys av klass, etnicitet och sexualitet i romanen. Resultatet var att karaktärerna har egenskaper från både den kvinnliga och manliga delen av schemat. Karaktärerna och situationerna i romanen utmanar den traditionella synen på genus och problematiserar definitivt normerna i vårt samhälle. Heteronormen är ifrågasatt, men etnicitet och klass verkar inte spela någon större viktig roll i romanen eftersom det knappt finns med.

Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om vilka förutsättningar bilderböcker ger förskolan i arbetet med att motverka traditionella och stereotypa föreställningar om kvinnligt och manligt. En jämförande kvalitativ text- och bildanalys av åtta bilderböcker ur ett genusperspektiv med fokus på normkritik utfördes.  Resultatet visade en tydlig skillnad i de budskap som förmedlades i bilderböckerna. Från typiska traditionella könsmönster som befäste vardagliga föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper och beteenden, till utmanande, normöverskridande könsmönster.  Resultatet visade även en tydlig manlig dominans bland karaktärerna i bilderböckerna. Vår slutsats blir ändock att både vanligt förekommande bilderböcker utan tydligt uttalat normkritiskt innehåll och bilderböcker med uttalat normkritiskt innehåll skapar goda förutsättningar för jämställdhetsarbete. Det krävs dock en högre jämställdhetskompetens hos pedagoger i det normkritiska arbetet med de vanligt förekommande bilderböckerna.

Förskolan är en organisation som skall baseras på varje barns behov och förmågor. Barnen i svensk förskola har inga uppnående mål eller krav utan istället riktas dessa krav mot verksamheten och pedagogerna som är verksamma i den. Det kan vara av stor vikt att lyfta den något provocerande frågan om specialpedagogiken har en plats inom förskolans domän. Detta eftersom lagar och överenskommelser styr att vi pedagoger skall möta alla barn oavsett behov. Och alla har behov men sedan hur de uttrycker sig är en annan fråga. Handlar specialpedagogiken istället om pedagoger i behov av särskilt stöd kontra barn i behov av särskilt stöd? Det är frågan jag ställer mig i detta examensarbete. De förskollärare som medverkar i detta examensarbete berättar om vikten av utbildning samt reflekterar kring förhållningssätt hos pedagoger. Vidare beskrivs också den problematik de lyfter i sina samtal med specialpedagog. Ofta är fokus på barnens brister samt oförmågor även om det uttrycks ett behov av pedagogerna att ett avvikande beteendet förklarat för sig samt ett bollplank att rådgöra med. Thurén (2007) framhåller att det är olyckligt om vi överlåter forskning och slutsatser till de så kallade experterna inom området och därmed lämnar jag härmed mitt bidrag till vårt möte i samhället.

Det här är en studie som genom ett normkritiskt perspektiv tittar på barnbokens plats som material i förskolan. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för varför barnboken är ett så populärt pedagogiskt hjälpmedel i förskolan och vilka antaganden som ligger till grund för detta. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sju pedagoger och fokus för intervjufrågorna var antaganden kring barnböcker och deras användning samt antaganden kring andra sagoberättarformer. Resultatet visade att barnboksanvändandet blivit en norm för förskolor och att detta kan ha att göra med varför de flesta pedagoger jag intervjuade var skeptiska till andra former, då främst tekniska så som film, dator och iPad.

I detta examensarbete studeras normbytet från BKR till Eurokod på en tillbyggnad till Växjö sjukhus. Tillbyggnaden kallas Hus X. I studien jämförs lastnedräkning och dimensioneringar mellan normerna, tillämpat på Hus X.Beräkningar och dimensioneringar sker i detta arbete enligt Eurokod. Resultaten jämförs sedan med de resultat som Martin & Co tagit fram enligt BKR.Dimensioneringar som utförs i denna studie är på tre stålpelare och en stålbalk.Materialkostnader kommer att minska något med normbytet. Stomdelarnas dimensioner skiljer sig dock ytterst lite mellan normerna, materialkostnaderna minskar därmed marginellt.

Let X be a Banach space and Y be a closed subspace of X. Given a bounded linear functional f on Y , the Hahn-Banach theorem guarantees that there exists a linear extension ˜ f 2 X of f which preserves the norm of f. But it does not state that such ˜ f is unique or not. If every f in Y does have a unique norm preserving extension ˜ f in X , we say that Y has the unique extension property, or, following P. R. Phelps, the property U in X. A. E. Taylor [17] and S. R. Foguel [7] had shown that every subspace Y of X has the unique norm-preserving extension property in X if and only if the dual space X is strictly convex. As known in [11], X is smooth if X is strictly convex. The converse does not hold in general unless X is reflexive. In this thesis, we show that if a subspace Y of a Banach space X has the unique extension property then the norm of Y is outward smooth in X. The converse holds when Y is reflexive. Note that our conditions are local, i.e., they depend on Y only, but not on X. Several related results are also derived. Our work extends and unifies recent results in literature.

Zugl.: Wien, Univ. für Bodenkultur, Diss., 2008 u.d.T.: Plank, Roswitha: Einflüsse und Auswirkungen der Etablierung des International Food Standards (IFS)

Universiẗat, Diss., 2005--Ulm.

Techn. Universiẗat, Diss., 2006--München.