No description available.

SammandragVi lever i en värld där texter och annan information finns runt oss hela tiden. Många är överens om att det därför krävs en annan skola än tidigare. Dock visar forskning att undervisning ofta ser likadan ut som den gjort tidigare. Mina erfarenheter säger att ett literacyperspektiv behöver komma in i skolans värld och detta är något som saknats på min VFU. För att komma ut på arbetsmarknaden och våga ha kvar literacyperspektiv som grund för min undervisning behöver jag övertyga mig om att styrdokument stödjer ett literacyperspektiv. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vad styrdokumenten säger om att arbeta utifrån ett literacyperspektiv. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig i ett literacyperspektiv som utgår från ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Studien tar upp tidigare forskning som lyfter värdet av att inkludera elevers vardag och att barn och unga kommer i kontakt med mängder av texter även utanför skolan. Studiens empiri har samlats in genom dokumentstudier på läroplanen, tillhörande kommentarmaterial till kursplanen i svenska, bedömningsstöd för åk 1 samt kartläggningsmaterial för förskoleklass.Undersökningens resultat visar att styrdokumenten stödjer en lärare att arbeta utifrån ett literacyperspektiv. Läroplanen lyfter vikten av att inkludera olika texter i undervisningen och att språket är med och bygger vår identitet vilket även ett literacyperspektiv innefattar. Det studerade kartläggningsmaterialet och bedömningsstödet har dock mer fokus på svenskämnet som ett färdighetsträningsämne och krockar med ett literacyperspektiv och de övriga styrdokumenten kan därför uppfattas peka åt olika håll.

No description available.

The purpose of this study was to uncover the perspectives that pertain to the literacy experiences of young Hispanic boys. Hispanic boys will be asked to describe, feel, judge, and make sense of their public and private literacies (Faulkner, 2005). This phenomenological study embraces two methods of data collection, participant focus groups and individual interviews. The primary question guiding this inquiry was: What are the perceptions of adolescent Hispanic boys who are considered low level readers (by state achievement tests) regarding their literacy experiences? In order to help provide background information and set the stage for future work when considering this specific population other supporting questions were added. These include: 1.) What have researchers reported about Hispanic boys in literacy situations? 2.) What is the role of masculinity (machismo) in the literacy lives of Hispanic boys? 3.) What teaching methods do Hispanic boys consider most responsive to their literacy needs? and 4.) What role can critical literacy play in educating this marginalized population? After sorting and analyzing all data sources, the themes that evolved as considered most relevant by this group of Hispanic boys were: a). Family, b). Language: its role of language in building identity, c). Machismo: to include male discourse when dealing with gangs and violence, e). Education - public literacy, e). Literacy: reading, writing, and f). Moral Literacy. Several major implications of the study include: (a) strong value for their cultural identity, (b) disconnect from their educational settings, (c) could self-prescribe their personal educational needs, (d) lacked institutional knowledge, and (e) had the potential to rebuild their identity. It is imperative that we listen to the voices of this marginalized population in order to gain insight to how Hispanic boys live public and private literacies (Faulkner, 2005) in the hope that our educational system can respond to their personal and academic needs.

This study explores the use of a critical literacy approach in a class of language learners who had low levels of literacy. The particular focus was on the teacher‟s role in the process and how she could implement this approach in such a way that the students would benefit. The study records the exploration of the relevant literature, the planning and implementation of the lesson, and her reflection on the process. The students had all arrived in New Zealand as refugees. They had limited English proficiency and were enrolled on a Training Programme at the Auckland University of Technology. The aim of this programme is to help students enter gainful employment or continue with their studies. To this end great emphasis is placed on students improving their English proficiency and entering the workforce or engaging in further study. Many of the texts employed in the classroom context underline the desirability and praiseworthiness of these goals. In this study 15 students drawn from a variety of sociocultural backgrounds were asked to deconstruct a text of a type often employed in the classroom and explore their reaction to it. Two experienced observers provided feedback on the lesson and the way in which it was implemented. The students worked in groups, where possible in their first language, and answered a series of questions on the text. They were also asked to write individual texts in response to the teaching text. The researcher then conducted interviews with the students which afforded them the opportunity to expand on and clarify these responses. The study concludes that classroom exercises such as these can be meaningful and empowering particularly when students assume the roles of narrators and advisors. However such lessons need to be carefully designed and structured if students are to gain real benefit from such as approach.

This study explores the use of a critical literacy approach in a class of language learners who had low levels of literacy. The particular focus was on the teacher‟s role in the process and how she could implement this approach in such a way that the students would benefit. The study records the exploration of the relevant literature, the planning and implementation of the lesson, and her reflection on the process. The students had all arrived in New Zealand as refugees. They had limited English proficiency and were enrolled on a Training Programme at the Auckland University of Technology. The aim of this programme is to help students enter gainful employment or continue with their studies. To this end great emphasis is placed on students improving their English proficiency and entering the workforce or engaging in further study. Many of the texts employed in the classroom context underline the desirability and praiseworthiness of these goals. In this study 15 students drawn from a variety of sociocultural backgrounds were asked to deconstruct a text of a type often employed in the classroom and explore their reaction to it. Two experienced observers provided feedback on the lesson and the way in which it was implemented. The students worked in groups, where possible in their first language, and answered a series of questions on the text. They were also asked to write individual texts in response to the teaching text. The researcher then conducted interviews with the students which afforded them the opportunity to expand on and clarify these responses. The study concludes that classroom exercises such as these can be meaningful and empowering particularly when students assume the roles of narrators and advisors. However such lessons need to be carefully designed and structured if students are to gain real benefit from such as approach.

The purpose of this study was to examine how five African American middle school students, who were displaced by Hurricane Katrina represent their literacy experiences before, during, and after their displacement. Specifically, the two research questions were: (a) What are the stories that these middle school students tell about their lives, before, during, and after their displacement, and (b) What do their stories reveal about their literacy experience before, during, and after their displacement? Narrative Inquiry was the chosen methodology for the study, which allowed the participants to tell their experiences from a first-person perspective. It also encouraged the participants to reflect upon these experiences, in order to give meaning to their thoughts and emotions. Employing a critical lens and perspective, I constructed a narrative profile for each participant, which was then analyzed using these methods. Each narrative profile detailed the literacy experiences of the participants before Hurricane Katrina, during the transition period, and current literacy experiences now that the participants are resettled and attending school in the host city. These data were supplemented by archival data such as report cards, individual education plans (IEPs), and Texas Assessment of Knowledge and Skills (TAKS) scores. Data analysis of the five participants’ literacy experiences revealed common themes. These participants have pleasant memories of school literacy before the storm and mentioned “choice” as a component of those experiences. During the transition period, few or no literacy experiences took place. Hence, there were missed opportunities for the participants to use literacy experiences to make connections to their new world. Participants reported current classroom and school experiences were controlled environments that led to controlled literacy experiences. This compartmentalization of literacy experiences is not consistent with the critical literacy perspective adopted in this study. Their interviews suggested that they that they saw no connection between school literacy and their literacy experiences outside school.

AbstraktTitel: ”Att läsa för livet liksom” - En kvalitativ studie kring lärares erfarenheter och uppfattningar om läsutveckling, lässvårigheter och critical literacyFörfattare: Annika Dahlberg och Hanna PeterssonTyp av uppsats: Examensuppsats, avancerad nivå, 15 hpHandledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Birgitta LansheimProgram: Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Datum: 2016-05-24Förväntat kunskapsbidrag: Vår studie bidrar med tio lärares erfarenheter och uppfattningar kring läsundervisning, lässvårigheter och critical literacy.Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att belysa en grupp lärares erfarenheter och uppfattningar om vad som är viktigt för att elever ska lyckas i sin läsutveckling. Vi vill ta del av lärares erfarenheter om hur de identifierar elevers eventuella lässvårigheter och hur de stödjer de elever som är i lässvårigheter. Genom denna studie vill vi även bidra med att analysera och förstå hur lärare resonerar kring att deras elever ska utvecklas till läsande demokratiska samhällsmedborgare. Våra frågeställningar är: Vilka aspekter anser lärare vara framgångsrika i elevers läsutveckling? Hur identifierar lärare eventuella lässvårigheter och vilka åtgärder vidtas? Hur ser lärare på läsning i ett samhällsperspektiv? Hur väl förtrogna är lärare med begreppet critical literacy?Teori: Vår studie grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teorier om att människan lär och når sin proximala utvecklingszon i samspel med andra. Vi hänvisar även till det kognitiva och det specialpedagogiska perspektivet på lärande.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod för att samla in data. För att få svar på våra frågeställningar gjordes halvstrukturerade intervjuer med tio klasslärare som undervisar i svenska i årskurserna ett till tre.Resultat: Samtliga intervjuade lärare betonar motivationens betydelse för inlärning och att det är viktigt att ta tillvara elevernas intresse och behov i läsundervisningen. En lyckad läsundervisning är, enligt lärarna, individanpassad. Eleverna ska få läsa och skriva utifrån den nivån de befinner sig på. Samtliga lärare uttrycker att de inte använder sig av en läsinlärningsmetod i sin undervisning. De använder olika arbetssätt och olika metoder. Majoriteten av de intervjuade lärarna använder sig av metoden Att skriva sig till läsning i sin läsundervisning. Samtliga lärare uppger att de upptäcker läs- och skrivsvårigheter i det dagliga arbetet och då ”kopplar de in” specialläraren för extra lästräning. Endast en lärare utrycker att specialläraren har en handledande roll. Vi kan i vår studie se att de lärare som deltagit i Läslyftet känner till begreppet critical literacy. De lärare som arbetar med metoden Att skriva sig till läsning beskriver att eleverna ofta får skriva egna texter vilket är positivt ur ett critical literacy perspektiv.Implikationer: Speciallärare behöver ha ett nära samarbete och en öppen dialog med skolans lärare för att tidigt upptäcka svårigheter. Genom tidiga insatser kan lärare förhindra läs- och skrivsvårigheter och vi som speciallärare har en viktig roll när det gäller att ge elever i behov av stöd ett kvalificerat stöd. Specialläraren har även en viktig roll i att handleda skolans lärare. Att använda specialläraren till kvalificerad samtalspartner kan gynna både lärare och elever.Tidiga insatser kan även förhindra att elever får en sämre lässjälvbild och en låg motivation. Det är viktigt att lärare är insatta i motivationens betydelse för elevers inlärning.I vårt uppdrag som speciallärare ska vi leda utvecklingsarbete i den pedagogiska verksamheten och kunna bidra med förslag på kompetensutveckling för verksamheten. Genom kompetensutveckling och handledning kan specialläraren fylla en viktig funktion när det gäller att bidra till att lärare utvecklar det pedagogiska/didaktiska arbetet och tar in critical literacy begreppet i sin undervisning.Nyckelord:Critical literacy, lässvårigheter, läsundervisning, motivation

Vilka möjligheter finns för unga elever i skolår 2 och 3 att utveckla ett critical literacy-perspektiv utifrån den undervisning de deltar i och de texter de möter? Texter är inte bara skriven text utan text kan vara en bild, en film, ett inlägg på Instagram eller ett musikstycke som ska tolkas. Förståelsen av begreppet läskunnighet behöver därför vidgas eftersom eleven, förutom att läsa och skriva skriven text, också måste kunna tolka, reflektera över, kritiskt granska och skapa mening ur olika typer av källor. En sådan undervisning bidrar också till elevers utveckling till demokratiska medborgare, vilket också är ett övergripande mål i skolans styrdokument. I föreliggande licentiatuppsats undersöks möjligheterna för unga elever i skolår 2 och 3 att utveckla ett critical literacy-perspektiv utifrån den undervisning de deltar i. Syftet är att belysa om och i så fall hur undervisning i årskurs 2 och 3 skapar förutsättningar för elever att utveckla critical literacy. De kunskaperna behövs även för att kunna agera aktivt som samhällsmedborgare. Att kunna läsa och förstå texter ur olika perspektiv, att förstå att texter kan utesluta eller skapa fördelar för olika individer och att texter positionerar läsaren är en del av vad critical literacy handlar om. En teoretisk utgångspunkt för denna studie är därmed att elever, genom att läsa och arbeta med texter ur ett critical literacy-perspektiv, ges verktyg att bearbeta och tolka olika texter och skapa en förståelse för hur olika texter påverkar människor. Studien fokuserar på elevers respons i undervisning och datamaterial har samlats in i en klass med 20 elever under deras tid i klass 2 och 3 och består av klassrumsobservationer och intervjuer. Vid analys av materialet har  Janks (2010) fyra begrepp, domination, access, diversity och design, använts för att analysera elevernas respons relaterat till olika textaktiviteter. Resultatet visar att elever, utan någon speciell undervisning om critical literacy, i sina diskussioner, framför allt i samhälls- och naturvetenskapliga ämnen, uppmärksammar vilka som dominerar i texter och varför vissa människor framstår som viktigare än andra.  En slutsats är att unga elever både kan och vill diskutera svåra frågor om förutsättningar ges. När undervisningen har ett critical literacyperspektiv ges eleverna möjlighet att upptäcka och möjligen också bättre förstå sin omvärld. Genom sina egna erfarenheter kan eleverna inte bara visa medvetenhet om människor olika villkor utan också bidra med alternativ till förändring. / What opportunities are there for young students in school years 2 and 3 to develop a critical literacy perspective based on the teaching they participate in and the many text variants they meet in school? Since texts are not simply written words, but also pictures, film, Instagram posts or music, the concept of literacy needs to be  similarly extended.  In other words, to be considered  critically literate, students must also be able to interpret, reflect on, critically review, and create meaning from multiple types of sources. Teaching focusing on developing students’ critical literacy clearly contributes to fostering democratic citizens, which is also an overarching goal in the school curriculum. The purpose of the study is to shed light on whether and if so how teaching in grades 2 and 3 creates conditions for students to develop critical literacy and as a result be able to act actively as informed citizens. Being able to read and understand texts from different perspectives, and to understand that a text situates the reader and thus excludes or create advantages, is part of what critical literacy is about.The study material has been collected in a class of 20 students and consists of recordings and field notes from classroom observations and interviews. The data were analyzed using Jank’s (2010) four concepts, dominance, access, diversity, and design and the students' response in the teaching is analyzed in relation to various text activities. The results show, in social science and natural science texts, that students, even without any special teaching about critical literacy, pay attention to who dominates and how some people appear more important than others.  A conclusion is that young students are both able and willing to discuss difficult questions if conditions are given. When the teaching has a critical literacy perspective, students are given opportunity to discover and possibly also better understand the world around them. Based on their own experiences, the students can also not only show awareness about people’s different conditions but come up with alternatives to change.

In a time of high stakes tests and mounting pressures in favor of standardized curricula at all levels, teachers continue to work in the best interests of their students as is evidenced by their statements both public and private, their continued commitment to their profession, and their political actions. Indeed, many advocate loudly and repeatedly for their students and for maximal opportunities for those same students. Without doubt, many of these teachers aspire to help learners of all ages and from all sociocultural strata develop into not only critical readers, consumers, and even critical civic participants, but into citizens with active critical consciences and a lively critical consciousness of their own culture and the cultures of others. In this study, the author observed and interviewed two middle school teachers and two high school teachers—all English teachers—for purposes of examining the participants' teaching practice for identifiable acts and statements involving the promotion of critical literacy among learners in the teachers' classrooms. The observations and interviews were conducted across a contiguous three-day period for each participant during the same class period each day. Participants self-selected dates and class period, and also were aware of the purpose of the study, i.e. to look for critical literacy practices in teaching. All observations and interviews were coded inductively and used Strauss and Corbin's (1998) three-step coding process for grounded theory of open, axial, and selective coding. Teachers' observed actions and statements were subsequently analyzed in a constant comparative analysis. / Ph. D.