No description available.

Syftet med studien är att undersöka elevernas möjligheter till att skapa och ge uttryck för sina identiter i kursen Svenska 1 på gymnasiet. Genom att jämföra hur eleverna positionerar sig själva och andra i sina texter på ett yrkesprogram respektive ett studieförberedande program, samt hur deras lärare positionerar eleverna och sig själva i förhållande till dem får jag syn på en del av identitetsskapandet som sker inom skolan. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Janks (2010) förståelse av Critical literacy och materialet analyseras genom en kritisk diskursanalys. Resultatet visar att eleverna som går bygg- och anläggningsprogrammet ofta positionerar sig i ett underifrånperspektiv, där de på olika sätt hävdar sin grupptillhörighet och argumenterar mot fördomar de förutsätter finns mot dem. De skriver både personligt om vad de är, men också - och ibland ännu mer - vad de inte är. Esteteleverna positionerar sig istället ovanifrån och skriver fram sig själva som kulturintresserade, studiemotiverade, empatiska och politiskt korrekta medan de distanserar sig från arbetarklass och “dåligt språk”. Positioneringarna i elevtexterna stämmer väl överens med hur deras lärare kategoriserar eleverna, och i estetelevernas texter reproduceras många av de värderingar som läraren själv uttrycker är viktiga. Resultatet kan förstås som ett synliggörande av hur eleverna på estetprogrammet har större möjligheter till att positionera sig på olika sätt och betraktas som viktiga röster i ett vidare perspektiv medan byggeleverna i hög utsträckning begränsas till att motbevisa eller infinna sig i redan satta normer. Samtidigt finns tydliga ramar och normer för tyckande även för de öppna esteterna. Slutsatsen är att båda elevgrupperna styrs av lärarnas föreställningar om eleverna, vilket utgör både möjligheter och begränsningar beroende på hur de föreställningarna ser ut. / <p>Godkänt datum 2021-08-24</p>

Det framgår i Svenskämnets syfte för gymnasieskolan att svenskämnet kärna ska vara språk och litteratur. Vidare framskrivs det Svenskämnets centrala innehåll för gymnasieskolan att elever ska utveckla förmågan att använda skönlitteratur som en källa till självinsikt och förståelse för andra människor. I skolans värdegrund står det att skolan ska värna om elevernas lika värde, oavsett, kön, etnicitet eller sexuell läggning. Det finns skönlitteratur som utmanar traditionella könsmönster och normer, ändå vittnar studiens bakgrund om att andra sexualiteter än den heterosexuella inte synliggörs eller anses avvikande i litteraturundervisningen. Studiens syfte är tvådelat. Undersökningen syftar till att lämna kunskapsbidrag dels till vad som kan påverka svensklärares på gymnasiet val av skönlitteratur för undervisning, dels till hur deras litteraturundervisning kan behandla sexualitet som en del i elevers identitetsskapande. Studien är lokal och eftersträvar att ge en bild av hur några svensklärare och en skolbibliotekarie på en skola resonerar om följande frågeställningar:  ·       Vilka faktorer styr de undersökta lärarnas val av skönlitteratur i för elevers identitetsskapande? ·       På vilka sätt behandlas den identitetsskapande komponenten sexualitet i litteraturundervisningen på gymnasiet? Studien är kvalitativ i sin lokala kontext och datainsamlingen utgörs av en fokusgrupp med tre deltagande svensklärare och en deltagande skolbibliotekarie. Analysen av materialet är baserad de teoretiska begreppen didaktisk potential och Critical literacy samt studiens bakgrund.  Slutsatserna av studien är att deltagarnas val av skönlitteratur är centrerat kring elevernas personliga utveckling, både som en språk- och läsutvecklande handling men även som en identitetsskapande komponent. Lärarna väljer medvetet böcker med hänsyn till elevernas erfarenheter, igenkänning, intresse och bakgrund i syfte att tillämpa didaktisk potential och ett kritiskt förhållningssätt för att diskutera normer och vidga elevernas perspektiv. Deltagarna arbetar aktivt med att bryta ner och ifrågasätta normer i litteraturundervisningen. Skönlitteraturen har stor potential i arbetet med elevers identitetsskapande i allmänhet och sexualitet i synnerhet. Elevernas svaga läsförmåga står som ett initialt hinder som måste överbryggas genom aktivt lärararbete för att de ska kunna nå längre i sitt kritiska tänkande kring texten. Critical literacy-förhållningssättet kan vara ett verktyg för att skapa meningsfullhet som i sin tur kan leda till ökat driv hos elever för att klara läs- och litteraturundervisningen.

Högläsning i en klassrumspraktik innebär att elever gemensamt tar del av berättelser och möter karaktärer som kan medföra nya perspektiv och identifikations möjligheter.  I de inledande delarna i Lgr22, den svenska läroplanen går det att läsa att skolan ska gestalta och förmedla värden som alla människors lika värde. Vad böcker som lärare läser högt förmedlar är således ytterst relevant. Denna studie ämnar undersöka maktrelationer mellan karaktärer och representation av mångfald i böcker som ofta används för att läsa högt ur av lärare i årskurs 1-3. Detta görs genom en kvalitativ och kvantitativ textanalys utifrån ett critical literacy-perspektiv där analysscheman har använts för att synliggöra maktrelationer och mångfaldens förekomst och representation i böckerna. Syftet med studien är att synliggöra vilka maktrelationer och vilken mångfald som eleverna möter i denna studies empiriska material. Studiens resultat visar att majoriteten av de karaktärer som utövar makt beskrivs med manligt pronomen. De maktrelationerna som dominerar är mellan huvudkaraktärer och bikaraktärer där huvudkaraktärerna innehar makt genom motstånd och samarbete. Bikaraktärer besitter främst makt genom dominans och maskopi. Resultatet visar även att texten i de böcker som analyserats innehåller en ytterst oansenlig förekomst av mångfald. Analysen av denna studies resultat indikerar att lärare bör vara medvetna om vilka värden dessa böcker förmedlar och diskutera dessa värden med elever. Critical literacy innebär att läsa kritiskt och att lära sig att synliggöra normer och värderingar som förmedlas i texter.

The purpose of this study is to study preschool teachers’ perception of children’s literature. The problem I have seen is that the reading of children’s literature is not linked to children’s language development, it is seen more as a pause-activity. I collected the empirical material through structured interviews with 5 different preschool teachers and used the literacy-concept and the sociocultural theory to analyse my findings.The results of this study were that all the involved preschool teachers had a fair understanding of what impact books had on the children’s language development. But a preschool teacher expressed concern about being time-restricted in the preschool, the hours were not enough to make time for reading aloud with the children.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka lärares synpunkter och arbetssätt på läsförståelse och vilka faktorer de anser påverka elevers läsförståelseutveckling. Orsaken till att vi valt att lyfta dessa frågor är PISA:s undersökning som visar på att en del elever i Sverige inte uppnår basnivån. Examensarbetet bygger teoretiskt på det sociokulturella perspektivet samt critical literacy. Dessa teorier har genomsyrat hela arbetet. Genom att studera tidigare forskning fick vi en djupare förståelse för ämnet. Den tidigare forskningen användes sedan för att diskutera och tolka resultatet som framkom i vår studie. Studien är av kvalitativ karaktär, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tre lärare för att samla in empiri. Intervjuerna gjordes i lärarnas klassrum och spelades in på diktafon, för att sedan transkriberas. Utifrån intervjuerna gjordes en reflexiv tematisk analys för att sammanställa ett resultat. Resultatet visar på att lärarna definierar läsförståelse på liknande sätt, där de menar att det handlar om att kunna läsa mellan raderna. Inom läsförståelseundervisningen arbetar lärarna med grupper och ett ämnesövergripande arbetssätt. Majoriteten av lärarna poängterar även vikten av ett bra textval för att läsförståelsen ska utvecklas. Slutligen sammanställs resultatet i en slutsats som visar på att en stor faktor i läsförståelseundervisningen är att samtala om det lästa för att skapa förståelse för det som står mellan raderna.

America has no majority race in the population of five-year-olds and younger (Wazwaz, 2015). Our society struggles to manage the changing face of America as seen in riots, protests, racially-motivated comments, and bullying to name a few examples. Students also face great difficulty reading and discerning what is factual and determining credible sources in the digital age. Critical literacy has the potential to teach students about their changing world, tolerance and acceptance of others, and how to read critically through literature with controversial topics. This explanatory sequential mixed-methods research examined 156 East Tennessee early childhood teachers’ (ECED) perceptions, knowledge, practices, and resources of critical literacy, differences between ECED majors and elementary education majors, and lower ECED (Pre-K-1) and higher ECED (2nd-3rd grade) teachers in their perceptions, knowledge, practices, and resources of critical literacy.. A four-point Likert scale survey was emailed to early childhood teachers in six upper East Tennessee school districts to collect quantitative data. Comparisons were made between the ECED and elementary education majors and the lower and higher ECED groups using MANOVAS, ANOVAS, and t tests. No statistically significant differences were found. The survey was followed by qualitative interviews with 5 volunteers from the quantitative study who answered specific protocol questions regarding critical literacy. Grounded theory also determined emergent themes of environment, parent support, ranking of topics, personal beliefs, and contradictions. This research found that although some teachers are unfamiliar with critical literacy, there is a desire to implement some of its practices. However, more book resources are needed as well as support from parents and administration. Teachers in this sample demonstrated that they are not comfortable with disrupting the commonplace thinking which includes topics such as same-sex relationships. Suggestions for future research, potential training, and professional development are included.

This action research study focuses on a teacher's experiences while implementing critical literacy instruction in a seventh grade language arts class. Throughout the unit, a tension between teacher control and student autonomy emerged in three areas: discussion (teacher-directed and student-directed), curriculum (teacher choices and student choices), and student text comprehension (surface and critical). Finding the balance between teacher control and student autonomy was difficult. When these two elements were not balanced, the classroom experience for everyone was mediocre. When they were balanced correctly the entire classroom community had positive experiences that advanced student learning. Critical literacy instruction, though difficult to implement, was useful in helping students become literate, critical thinkers who can successfully participate in democratic society.

This study examines whether and how the Swedish school's democratic mission and core values are integrated into the teaching of fiction in the subject of Swedish at upper secondary school. The starting point for the study is partly a formulation about the purpose of the Swedish subject which states that fiction should be used as a source of both self-insight and understanding of other people, and partly that an anti-oppressive approach is required for the school's democratic mission to be implemented. The study has a student perspective as well as a teacher perspective where the students' and teachers' reasoning about the teaching of fiction is examined. The material has been collected through two different surveys, one aimed at the students and one at the teachers. The results show that less than half of the students perceive that they have gained self-insight or a greater understanding of others through the teaching of fiction. Meanwhile, a majority of the teachers consider themselves to have good awareness of norms and oppressive structures, and state that they include this perspective in the teaching of fiction.

No description available.