This action research study focuses on a teacher's experiences while implementing critical literacy instruction in a seventh grade language arts class. Throughout the unit, a tension between teacher control and student autonomy emerged in three areas: discussion (teacher-directed and student-directed), curriculum (teacher choices and student choices), and student text comprehension (surface and critical). Finding the balance between teacher control and student autonomy was difficult. When these two elements were not balanced, the classroom experience for everyone was mediocre. When they were balanced correctly the entire classroom community had positive experiences that advanced student learning. Critical literacy instruction, though difficult to implement, was useful in helping students become literate, critical thinkers who can successfully participate in democratic society.

Engelsk titel: “Mealtime- important communication?”- A study of communication at mealtime situations in preschool Studiens mål: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur kommunikationen vid måltidssituationen på förskolor ser ut idag. Bakgrund: Att våra matvanor grundläggs i unga år är sedan länge känt. Huvudansvaret för att matvanorna blir goda är på grund av vårdnadshavarna, men eftersom barn vistas så många timmar utanför hemmet, har även en del av ansvaret lagts på förskolan eller skolan. Metod: Vi har avgränsat oss till att studera skillnader kring kommunikation vid traditionell måltidssituation respektive servering av buffé mellan förskollärare och barn, där både flickor respektive pojkar i åldern 4-5 år deltog. För att undersöka dessa skillnader har vi gjort två videoobservationer. Den första videoinspelningen skedde på förskolan som serverade maten på traditionellt vis och den andra videoinspelningen ägde rum på förskolan som hade självservering, i form av buffé. Litteraturen har haft sin utgångspunkt i kommunikation vid måltidssituationer i förskolan. Bernsteins teori om makt och kontroll har använts i denna avhandling. Resultat: Studien visar att matstunden också är en viktig pratstund i förskolan och att skillnader finns ur ett genusperspektiv. Förskolläraren uppvisar även ha en betydande roll kring kommunikationen vid måltidssituationer i förskolan. Skillnader mellan den traditionella måltidssituationen och buffémåltidssituationen rådde, där starkare lärarkontroll gällande öppna frågor och organisatoriska förutsättningar befann sig under den traditionella måltidssituationen. Under buffémåltidssituationen rådde det en starkare lärarkontroll mot pojkar än mot flickor. Det rådde även en starkare lärarkontroll gällande regler och tillsägelser under denna måltidssituation.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärares val av styrning och barns delaktighet kommer till uttryck i förskollärares beskrivningar av måltidssituationen i förskolan. Studien ska bidra med att ge förskollärare en medvetenhet om måltiden och konsekvenserna av deras styrning, detta för att utveckla en så god måltidssituation som möjligt för barnen, där barnen ges möjligheter att påverka. Studien genomförs genom en kvalitativ metod där sex förskollärare intervjuas för att skapa en djupare förståelse för måltiden. Den insamlade empirin analyseras genom tematisering för att ges en överblick av vad som framkommer i empirin. I resultat och analysdelen används det teoretiska ramverket som verktyg för att analysera empirin, det teoretiska ramverket består av det sociokulturella perspektivet, barnperspektiv, barns perspektiv, stark lärarkontroll och svag lärarkontroll. I resultatet framkommer det både likheter och skillnader i förskollärares val av styrning. Förskollärare har vissa förutbestämda regler och riktlinjer som inte är föränderliga medan vissa regler och riktlinjer skapas i samspel med barnen. Förskollärarnas val av styrning visar sig bero på vilken lärarroll de intar och kan vara anpassad utefter den enskilda individen. Barnens utrymme till delaktighet ser även olika ut i olika verksamheter. Det visar sig att när förskollärarna intar en stark lärarkontroll minskar barnens utrymme för delaktighet och när förskollärarna intar en svag lärarkontroll ökar deras utrymme för delaktighet. Studiens slutsats är att förskollärarens val av styrning har en viss påverkan på barns möjligheter att bli aktiva deltagare under måltidssituationen i förskolan. / Through a qualitative method where six preschool teachers are interviewed to create a deeper understanding of the meal. The collected empirics are analyzed through thematization to give an overview of what emerges in the empirics. In the results and analysis part, the theoretical framework is used as a tool for analyzing the empirical data, the theoretical framework consists of the socio-cultural perspective, children's perspective, children's perspective, strong teacher control and weak teacher control. The results show both similarities and differences in preschool teachers' choice of governance. Preschool teachers have certain predetermined rules and guidelines that are not changeable while certain rules and guidelines are created in interaction with the children. The preschool teachers' choice of governance turns out to depend on the teaching role they take on and can be adapted to the individual. The children's space for participation also looks different in different activities. It turns out that when preschool teachers take a strong teacher control, the children's space for participation decreases and when preschool teachers take a weak teacher control, their space for participation increases. The study concludes that the preschool teacher's choice of management has a certain impact on children's opportunities to become active participants during the meal situation in preschool.