abstract: The technological revolution has caused the entire world to migrate to a digital environment and health care is no exception to this. Electronic Health Records (EHR) or Electronic Medical Records (EMR) are the digital repository for health data of patients. Nation wide efforts have been made by the federal government to promote the usage of EHRs as they have been found to improve quality of health service. Although EHR systems have been implemented almost everywhere, active use of EHR applications have not replaced paper documentation. Rather, they are often used to store transcribed data from paper documentation after each clinical procedure. This process is found to be prone to errors such as data omission, incomplete data documentation and is also time consuming. This research aims to help improve adoption of real-time EHRs usage while documenting data by improving the usability of an iPad based EHR application that is used during resuscitation process in the intensive care unit. Using Cognitive theories and HCI frameworks, this research identified areas of improvement and customizations in the application that were required to exclusively match the work flow of the resuscitation team at the Mayo Clinic. In addition to this, a Handwriting Recognition Engine (HRE) was integrated into the application to support a stylus based information input into EHR, which resembles our target users’ traditional pen and paper based documentation process. The EHR application was updated and then evaluated with end users at the Mayo clinic. The users found the application to be efficient, usable and they showed preference in using this application over the paper-based documentation. / Dissertation/Thesis / Masters Thesis Computer Science 2018

L'informatique ubiquitaire et la variété croissante des plates-formes et dispositifs changent les attentes des utilisateurs en termes d'interfaces utilisateur. Les systèmes devraient être en mesure de s'adapter à leur contexte d'utilisation, à savoir, la plate-forme (par exemple un PC ou une tablette), les utilisateurs qui interagissent avec le système (par exemple, les administrateurs ou les utilisateurs réguliers), et l'environnement dans lequel le système s'exécute (par exemple une pièce sombre ou en extérieur). La capacité d'une interface utilisateur à s'adapter aux variations de son contexte d'utilisation tout en préservant son utilisabilité est appelée plasticité.La plasticité fournit aux utilisateurs différentes versions d'une interface utilisateur. Bien qu'elle enrichisse les interfaces utilisateur, la plasticité complexifie leur développement: la cohérence entre plusieurs versions d'une interface donnée (une pour chaque contexte d'utilisation) devrait être assurée. Étant donné le grand nombre de versions possibles d'une interface utilisateur, il est coûteux de vérifier ces exigences à la main. Des automatisations doivent être alors fournies afin de vérifier la plasticité.Cette complexité est accentuée quand il s'agit de systèmes critiques. Les systèmes critiques sont des systèmes dans lesquels une défaillance a des conséquences graves (par exemple, décès ou blessures de personnes, dommages à l'environnement, perte ou endommagement de l'équipement, etc.). La complexité de ces systèmes se reflète dans les interfaces utilisateur, qui doivent maintenant non seulement fournir des moyens corrects, intuitifs, non ambiguës et adaptables pour les utilisateurs pour atteindre un but, mais qui doivent aussi faire face aux exigences de sécurité visant à assurer que les systèmes sont raisonnablement sûrs avant d'être mis sur le marché.Plusieurs techniques existent afin d'assurer la qualité des systèmes en général, qui peuvent être également appliquées pour les systèmes critiques. La vérification formelle fournit un moyen d'effectuer une vérification rigoureuse, qui est adaptée pour les systèmes critiques. Notre contribution est une approche de vérification des systèmes interactifs critiques et plastiques à l'aide de méthodes formelles. Avec l'utilisation d'un outil performant, notre approche permet :- La vérification d'ensembles de propriétés sur un modèle du système. Reposant sur la technique de "model checking", notre approche permet la vérification de propriétés sur la spécification formelle du système. Les propriétés d'utilisabilité permettent de vérifier si le système suit de bonnes propriétés ergonomiques. Les propriétés de validité permettent de vérifier si le système suit les exigences qui spécifient son comportement attendu.- La comparaison des différentes versions du système. Reposant sur la technique "d'équivalence checking", notre approche vérifie dans quelle mesure deux interfaces utilisateur offrent les mêmes capacités d'interaction et la même apparence. Nous pouvons ainsi montrer si deux modèles d'une interface utilisateur sont équivalents ou non. Dans le cas où ils ne sont pas équivalents, les divergences de l'interface utilisateur sont listées, offrant ainsi la possibilité de les sortir de l'analyse. De plus, l'approche permet également de montrer qu'une interface utilisateur peut contenir au moins toutes les capacités d'interaction d'une autre interface utilisateur.Nous présentons également dans cette thèse trois études de cas industriels dans le domaine des centrales nucléaires dans lesquelles l'approche a été appliquée. Ces études de cas montrent ainsi de nouvelles applications des méthodes formelles dans un contexte industriel. / The advent of ubiquitous computing and the increasing variety of platforms and devices change user expectations in terms of user interfaces. Systems should be able to adapt themselves to their context of use, i.e., the platform (e.g. a PC or a tablet), the users who interact with the system (e.g. administrators or regular users), and the environment in which the system executes (e.g. a dark room or outdoor). The capacity of a UI to withstand variations in its context of use while preserving usability is called plasticity.Plasticity provides users with different versions of a UI. Although it enhances UI capabilities, plasticity adds complexity to the development of user interfaces: the consistency between multiple versions of a given UI should be ensured. Given the large number of possible versions of a UI, it is time-consuming and error prone to check these requirements by hand. Some automation must be provided to verify plasticity.This complexity is further increased when it comes to UIs of safety-critical systems. Safety-critical systems are systems in which a failure has severe consequences. The complexity of such systems is reflected in the UIs, which are now expected not only to provide correct, intuitive, non-ambiguous and adaptable means for users to accomplish a goal, but also to cope with safety requirements aiming to make sure that systems are reasonably safe before they enter the market.Several techniques to ensure quality of systems in general exist, which can also be used to safety-critical systems. Formal verification provides a rigorous way to perform verification, which is suitable for safety-critical systems. Our contribution is an approach to verify safety-critical interactive systems provided with plastic UIs using formal methods. Using a powerful tool-support, our approach permits:-The verification of sets of properties over a model of the system. Using model checking, our approach permits the verification of properties over the system formal specification. Usability properties verify whether the system follows ergonomic properties to ensure a good usability. Validity properties verify whether the system follows the requirements that specify its expected behavior.-The comparison of different versions of UIs. Using equivalence checking, our approach verifies to which extent UIs present the same interaction capabilities and appearance. We can show whether two UI models are equivalent or not. When they are not equivalent, the UI divergences are listed, thus providing the possibility of leaving them out of the analysis. Furthermore, the approach shows that one UI can contain at least all interaction capabilities of another.We also present in this thesis three industrial case studies in the nuclear power plant domain which the approach was applied to, providing additional examples of successful use of formal methods in industrial systems.

A Web apresenta um conteúdo extenso de informações disponibilizado a uma população diversificada de pessoas, as quais podem apresentar as mais diferentes habilidades e exigências. Dessa maneira, garantir a acessibilidade a todo usuário é uma tarefa difícil, mesmo existindo um conjunto extenso de recomendações disponibilizadas pelo World Wide Web Consortium (W3C). Assim, são propostas diferentes ferramentas para avaliação de acessibilidade, que contrapõem os artefatos às diretrizes com a finalidade de obter resultados automatizados, produzindo testes e gerando vários dados, como a localização do problema no código e as falhas especificadas. Para facilitar o processamento desses dados, mediante a disponibilização de uma linguagem comum, o W3C desenvolveu a Evaluation and Report Language (EARL). Dados os problemas acerca das dificuldades em se garantir a acessibilidade para os diferentes perfis de usuários e a necessidade da interpretação dos relatórios em EARL, como colaboração para a avaliação manual, indispensável no contexto de testes de acessibilidade, neste trabalho é proposto um apoio por meio de um Ambiente para Análise de Avaliações de Acessibilidade e Usabilidade na Web (A4U). A partir do estudo de caso realizado, pôde-se validar o ambiente A4U desenvolvido, o qual inclui relatórios de avaliações semiautomáticas, para que o desenvolvedor possa interpretá-los e prosseguir com a avaliação manual de acessibilidade e usabilidade. No âmbito do apoio desenvolvido, foram considerados os avanços em acessibilidade, usabilidade, a correlação entre os dois conceitos e a colaboração no desenvolvimento de uma ferramenta denominada AccessibilityUtil1, a qual se destina ser uma fonte de práticas de acessibilidade advindas de experiências de desenvolvedores, mediante colaboração em um ambiente Web, relacionando-as com as diretrizes de acessibilidade do W3C. A presente pesquisa contribuiu para a consolidação das questões de acessibilidade e usabilidade, a partir do desenvolvimento do A4U, que viabiliza a avaliação humana de acessibilidade e usabilidade, e a inserção de resultados de avaliações gerados por ferramentas semiautomáticas, conduzindo o avaliador a produzir melhorias em ambas as frentes / The Web has a large content of information available to a diverse population of people which may have the more different abilities and requirements. Thus, ensure accessibility to all users is a difficult task, even having an extensive set of recommendations provided by the World Wide Web Consortium (W3C). So, are proposed different tools for accessibility assessment that contrast the artifacts with guidelines in order to obtain automated results, producing tests and generating various data, such as the location of the problem in the code and the specified faults. To facilitate the processing of such data by providing a common language, the W3C developed the Evaluation and Report Language (EARL). Given the issues about the difficulties of ensuring accessibility to the different profiles of users and the necessity of interpreting the EARL reports, as collaboration for indispensable human review in the context of accessibility testing, this paper proposes a support through an Environment for Analyzing results of Assessments of Accessibility and Usability on the Web (A4U). From the case study conducted, it was possible to validate the A4U environment developed, which includes semiautomatic evaluating results, so that the developer can interpret them and proceed with the manual evaluation of accessibility and usability. Developed in support were considered advancements in accessibility, usability, the correlation between the two concepts and collaboration in the development of a tool called AccessibilityUtil, which is intended to be a source of accessibility practices arising from experiences of developers through collaboration a Web environment relating them to the W3C accessibility guidelines. This research contributed to the consolidation of the issues of accessibility and usability, from the development of A4U, which enables the human evaluation of accessibility and usability, and integration of evaluation results generated by semi-automatic tools, leading the reviewer to produce improvements in both fronts

När ett nytt system kommer i användning så är det viktigt att följa upp utifall systemet fyller sin funktion och är användbart. Enovation i Karlskrona har utvecklat ett mobilt arbetsordersystem till fastighetsskötarna på fastighetsbolaget Gallionen. Det är det systemet som vi har utvärderat i detta arbete. Anledningarna till att systemet har utvecklats är många. Den viktigaste anledningen är att fastighetsskötarna ska slippa åka fram och tillbaka till receptionen för att hämta nya arbetsordrar och slippa ha med sig en massa papper. De har nu också fått en bättre överblick över sitt eget arbete och över vad de andra fastighetsskötarnas gör under sin arbetsdag. Vi har fokuserat på att först och främst avgöra om systemet verkligen underlättar fastighetsskötarnas arbetsdag eller om det tvärtom försvårat deras arbete. Vi har sedan valt att jämföra användandet av systemet med hur det var innan systemet kom i användning, och vilka för- och nackdelar som finns med systemet och det tidigare arbetssättet. Vi har till sist tagit upp nya funktioner och förändringar som vi efter våra undersökningar kommit fram till skulle kunna vara lämpliga. Vi har själva inte kunnat bestämma vårt urval, eftersom det enbart är Gallionens tre manliga fastighetsskötare som använder systemet. Vi började med att intervjua dem en och en och kompletterade sedan genom att följa med dem under en arbetsdag för observation. Till sist utförde vi ett självtest där vi själva testade systemet och fick flera förslag till nya funktioner och ändringar. Om tekniska problem bortses, kan vi säga att användandet av systemet fungerar bra. Eftersom fastighetsskötarna fortfarande använder det gamla sättet att arbeta på parallellt med arbetsordersystemet, är det svårt att säga hur mycket inverkan arbetsordersystemet har i fastighetsskötarnas arbete. Vi har kommit fram till att systemet i allra högsta grad har underlättat fastighetsskötarnas arbetsdag. Det är enkelt att lära sig, det är lätt att förstå och det är nästan precis som fastighetsskötarna vill ha det. Vi tror på systemet som ett hjälpmedel, men vi har svårt att förstå varför ett företag med tre användare har valt att introducera systemet. Vi har under vårt arbete kommit fram till att systemet på flera sätt skulle vara mer användbart i ett större företag där fler personer är inblandade. / It is important to follow up, whether a system is full functionable and useable, when a new system is being introduced. Enovation in Karlskrona has developed a mobile workorder system to the janitors of the real estate company Gallionen. We have been evaluating this system with this paper. There are many reasons why the system was developed. The most important, was that the janitors wouldn?t have to drive back and forth to the reception to get new workorders. They could also get away from bringing a lot of papers. They would now have a better overview about their own and the other janitors work during a workday. We have first and foremost been focused whether the system really makes the janitors workday more easy. We decided then to compare the current system with how it worked before it came in use and which advantages and disadvantages that comes with the system and the earlier way of working. At last we have been talking about some new functions and changes that we after our investigations have found very appropriate for the system. We have not been able to decide the selection by our selves, because the only user of the system is three male janitors. We first interviewed the janitors one by one, and complemented the results by observing them a half workday. Finally we performed a test of the system by our own where we received a lot of proposals of new functions and changes. If technical problems can be ignored, the useability of the system are great in the highest degree. It is hard to say how much influence the work order system has had in the janitos work, since the janitors still uses the old way to work by in parallel with the new system. We have come to the conclusion that the system in the highest degree have facilitate the janitors working day. It is easy to learn, easy to understand and it works almost totally accordning to the janitors desire. We believe in the system as an aid, but we find it rather hard to understand why a company with onlu three users has choosen to introduce the system. We think that the system will be more useful in a company with more persons involved. / Veronika Magnusson Blasius Königsgatan 18 A 372 35 Ronneby

Problemområde: En del av de högskolor och universitet som har hemsidor har inte lagt så stor vikt på användbarhet då deras funktionalitet brister. Det är svårt för deras studenter att på ett så enkelt sätt som möjligt nå den information de behöver. Hypotes: ?Användbarheten på högskolornas- och universitetens hemsidor kan förbättras med hjälp av att krav ställs från studenterna.? Genomförandet: För att undersöka hypotesen har tre undersökningar gjorts. Den första var en granskning av de utvalda högskolornas och universitetens hemsidor av författarna. Undersökning nummer två gjordes med hjälp av enkäter som studenter vid de utvalda högskolorna och universiteten fick svara på. Tredje undersökningen var en enkät som skickades ut med email till de utvalda högskolornas och universitetens webbansvariga. Slutsats: Av undersökningen som gjordes på studenterna såg vi att Relevansen var viktig för studenterna men att de andra stegen i REAL modellen [9] inte var av så stor betydelse. Det som var viktigast var att informationen de sökte fanns och inte hur de kom åt den. Då de sökte information på sin högskola eller sitt universitet upplevde de ibland att det var svårt att hitta informationen och kunde ta lång tid men skapade sällan någon irritation. Studenterna ansåg inte heller att det behövdes något hjälpavsnitt för att förstå hemsidorna. Om man ser det ur studenternas perspektiv behöver inte användbarheten förbättras på hemsidorna.

Allteftersom forskningen inom Human Computer interaction (HCI) fortskrider konstrueras det allt fler innovativa sätt att interagera med spelkonsoller. Då fler sätt att interagera med spelkonsoller utvecklas förbättras även förutsättningarna för spelbranschen att öka interaktionen i spelen. Den senaste generationen av spelkonsoller har kommit fram med egna lösningar och innovativa sätt att öka spelupplevelsen och interaktionen. Nintendo Wii har t.ex. en rörelsesensor som reagerar på rörelserna av handkontrollen, och Xbox Kinect reagerar med hjälp av en kamera som läser av kroppens rörelser och Playstation Move reagerar på en kombination av en kamera och en kontroll med sensorer. Handkontrollens design har inte förändrats mycket under de senaste konsol-generationerna om man bortser från Nintendo Wii som formade sin kontroll som en stav. Kontrollen har haft en bumerangform, som med tiden har fått fler knappar och i senare generationer analoga spakar. Kontrollen ligger bra i handen och designen ger en bra spelupplevelse i vissa genrer av spel. I vissa spel ökas interaktionen med tillbehör, som t.ex. musikinstrument för karaokespel som underlättar för spelaren. Undantaget är FPS-genren, där precisionen kompenseras med hjälp av mjukvara. Frågeställningen i denna avhandling är om man med hjälp av en ny handkontrollsdesign i formen av en sfär kan öka precisionen i FPS-spel. Designen avviker från den traditionella, och i kontrollen används modern teknologi för att kunna registrera lutningar av handkontrollen. Med hjälp av intervjuer kan jag utvisa huruvida kontrollen förbättrar precisionen och spelkänslan, och vilka områden som behövs förbättras. Slutsatsen blev att testerna inte var tillräckliga för att rättvist kunna säga om det misslyckades eller lyckades då respondenterna som var missnöjda med känsligheten trots allt gillade styrningen.

Vägen till ett snusfritt liv är ett arbete som formats utifrån idén att med applikationens hjälp skapa en fungerande lösning för att sluta snusa. Idag tar många hjälp av mediciner för att på kemisk väg bli av med sitt beroende. Min idé bygger istället på att med rätt motivation och hjälp klarar alla av att sluta utan dessa hjälpmedel. I arbetet går jag igenom olika lösningar och hur de fungerar samt ställer de mot min lösning för att kunna utvärdera om mina tankar och idéer verkligen fungerar. Det finns även en kortare bakgrundshistoria om snuset och dess påverkan på kroppen samt statistik på hur många som faktiskt använder sig av snus idag.

Den moderna kommunikationen har medfört verktyg och funktioner som har skapat nya standarder för hur vi kommunicerar både privat och inom organisationer. Tidigare forskning presenteras i studien för att visa vad andra forskare har fokuserat på inom området sociala intranät. Det finns två studier som sträcker sig igenom hela vår uppsats. Den första studien presenterar faktorer som påverkar implementering av ett socialt intranät och som kan påverka användandet. Den andra studien, introducerar begreppet affordance. Ett begrepp som används för att beskriva hur människor utnyttjar ett fenomen beroende på hur de uppfattar och antar vad fenomenet kan göra för dem. Studien kan vara av intresse för andra verksamheter och organisationer som har ett socialt intranät och vill få förståelse vad som kan orsaka minskat användande av dess funktioner. Undersökningen har tillämpats på ett fallföretag. Företaget är ett medelstort utvecklingsbolag som finns på flera geografiska platser. Företaget expanderar och fler kontor är på väg att öppna, intranätet är därför en viktig komponent för företagets fortsatta expansion. Detta gör att det interna samspelet av innehåll, kommunikation och aktiviteter är högprioriterat för fallföretaget. Syftet med studien är att beskriva varför anställda inte utnyttjar sig av de sociala funktionerna som finns på fallföretagets intranät. För vår empiri valde vi en kvalitativ ansats i form av intervjuer för att besvara uppsatsens frågeställning. Informanter valdes ut efter aktivitet på intranätet och efter arbetsroll. Undersökningen utfördes på fallföretagets huvudkontor. Från empirin har vi fått fram olika orsaker som påverkar användandet av fallföretagets intranät. Med hjälp av analysen har vi identifierat att det finns en sammankoppling mellan uppfattning och utnyttjande av sociala funktioner. Analysen visar att det i stort sett förekommer skillnader i alla affordance mellan införandet av vad intranätet syftar till och hur anställda uppfattar och utnyttjar sig av funktionerna. Det har resulterat i att vi har upptäckt ett mönster som vi med hjälp av en cirkelmodell vill öka förståelsen för. Cirkelns syfte är att hjälpa företag att identifiera orsaker/problem som kan finnas i organisationen och som kan påverka hur anställda utnyttjar och använder sig av sociala intranät. Vi har kommit fram till fyra dimensioner som kan undersökas för att förklara och beskriva anställdas uppfattning och användande av sociala funktioner ur ett affordance perspektiv.

Vi har utrett möjligheter och begränsningar att använda metaforer i mjukvaruutveckling. Metaforer i vårt arbete syftar till det fysiska koncept som omvandlats till något digitalt. Vi har använt oss av fem olika digitaliseringar för att utreda och analysera deras metaforer. Vårt syfte var att vidga perspektiven för utveckling av innovationer. Det har vi gjort genom att kartlägga metaforer, analyserat dessa och diskuterat med utomstående forskare. Information har vi hämtat från olika forskningsartiklar som berör metaforer, HCI och digitalisering för att kunna koppla samman metaforernas roll inom dessa områden. Vi har även deltagit i konferensen ABB Automation Scandinavia och fått stöd av Susanne Timsjö, Vice president, strategic innovation program PiiA (Process Industrial IT & Automation), SICS Swedish ICT Västerås. Vårt arbete har lett fram till att metaforer innehåller många möjligheter som kan tas tillvara och bör finnas med i utvecklingsprocessen. Det har också visat sig att metaforer möjliggör smartare lösningar. / We have investigated the possibilities and limitations of metaphors in software development. Metaphors in our work are aimed at the physical concept that turned into something digital. We have used five different digitizations to investigate and analyse their metaphors. Our aim was to broaden the perspectives for the development of smart innovations. We have done this by mapping metaphors, analysing these and discussed with external researchers. Information was obtained from various research articles related to metaphors, HCI and digitizing in order to connect the role of metaphors in both HCI and digitization. We have also participated in the conference ABB Automation Scandinavia and received support from Susanne Timsjö, Vice president, strategic innovation program Piia (Process Industrial IT & Automation), SICS Swedish ICT Västerås. Our work has concluded that metaphors contain many possibilities and should be included in the development process. It has also shown that metaphors enable smarter solutions.

När vi inledde vårt uppsatsskrivande var Landstinget i Värmland i färd med att införa ett nytt standardsystem för vårdinformatik. Systemet var Cambio Cosmic, och vi fick uppdraget att utvärdera dess användbarhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om användarna anser att systemet är anpassat till dem. Vi ville även se om systemet Cambio Cosmic brister i användbarheten ur teoretisk synpunkt, samt om några förändringar skulle kunna göras för att förbättra dessa eventuella brister. Utvärderingen utfördes i två steg. Först genomfördes en heuristisk utvärdering av systemet, under vilken vi själva utvärderade Cambio Cosmic enligt elva på förhand fastställda användbarhetsprinciper. Med den heuristiska utvärderingens resultat som bas, utformade vi sedan ett användningstest som genomfördes med sex testpersoner. Resultaten från användningstesterna och den heuristiska utvärderingen ställdes sedan mot varandra för att kunna fastställa huruvida Cambio Cosmic hade brister i användbarheten eller inte. Utvärderingen gav två bilder av Cambio Cosmic. Ur heuristisk synpunkt visade sig systemet brista i användbarheten. Dock gav användningstesterna en annorlunda bild av systemet. Testpersonerna var positivt inställda till systemet, och hade överseende med de brister som de stötte på. De förändringar som skulle kunna göras i Cambio Cosmic för en ökad användbarhet rör framförallt enhetlighet och misstagsförhindrande, då främst i modulen Tidbok. / In 2005, Landstinget in Värmland was about to implement a new system for healthcare administration. The system was Cambio Cosmic, and we were assigned to evaluate its usability. The purpose of this essay is to study whether the users consider the system to be adapted to them. We also wanted to see if Cambio Cosmic had any usability deficiencies from a theoretic point of view and, if so, what could be done to correct those flaws. The evaluation consisted of two steps. First, a heuristic evaluation was carried out, during which we ourselves evaluated the system based on eleven principals for usability. From the result of the heuristic evaluation, we designed usability tests that were carried out using six test users. We compared the results from the two evaluations in order to determine whether Cambio Cosmic had usability deficiencies or not. The evaluation gave two images of Cambio Cosmic. From a heuristic point of view, the system clearly had usability deficiencies. The usability tests, however, presented a different view. The test users were sympathetic towards the system, and showed indulgence for deficiencies they encountered. The changes that could be made for an increased usability are mainly regarding consistency and standards and error prevention.