This thesis discusses the intersection of subjectivity and the liminal in contemporary literary and filmic texts. In discussion of eight texts, the thesis weighs the dual meaning of “liminal subjectivities” – the liminal space between subjectivities, and the condition of subjectivity as it negotiates the liminal. It aims to explore how liminality manifests in manners both universal and specific to the literary or filmic form, in the embodiments of characters, and the rhythms and poetics of the text. It considers the liminal a privileged trope of destabilised subjectivity, a space of suspension and potentiality, and explores how the liminal functions as an interface between haecceity and otherness; whether it binds together or holds apart; if it is a space between oppositional states or a continuum of specific sites of intensity. The eight texts discussed are The Rings of Saturn and Vertigo (W. G. Sebald), Sputnik Sweetheart, Kafka on the Shore, and After Dark (Haruki Murakami), Eternal Sunshine of the Spotless Mind and The Science of Sleep (Michel Gondry), My Own Private Idaho (Gus Van Sant). The work of Sebald and Gondry is considered in translation from the original German and Japanese. The thesis considers both literary and filmic texts to contrast the salient modalities of subjectivity that each form constructs. Each chapter considers how liminality manifests at the surface of the text, how a liminal agency operates to interrupt, destabilise, and displace subjectivity in the spaces between languages, genre, form, voice, states of consciousness, word and image, facticity and fictionality, and cinematic and literary tropes and modes. The discussion explores how this is reflected and expanded upon within the text, in liminal embodiments, intensities, and motifs, such as the hypnagogic, rites of passage, the uncanny, home, the vespertine, night, metamorphosis, carnival, as well as issues of space – the non-place, the extraterritorial, and nomadic space.

Hlavním cílem dipolomové práce byla snaha uplatnit všechny teoretické znalosti získané v průběhu studia na Vysoké škole ekonomické. Využití těchto znalostí při konkrétní aplikaci implementace systému řízení jakosti podle požadavků normy ČSN EN ISO 9001:2000. Za tímto účelem byla provedena analýza plnění požadavků normy, odhaleny příslušné odchylky a navřena možná řešení těchto nedostatků.Na závěr práce byl navržen model příručky systému řízení jakosti.

<p>Syftet med denna uppsats är att utifrån ett didaktiskt perspektiv belysa lärarens arbete i relation till åldersintegrering. Utifrån detta perspektiv vill vi undersöka hur lärare uppfattar åldersintegrering som arbetsmodell för att organisera arbetet. I uppsatsen använde vi oss av den kvantitativa undersökningsmetoden enkät. Skolan vi vände oss till arbetar åldersintegrerat samtidigt som de arbetar efter den relativt nya modellen Skola 2000. Uppsatsen är uppbyggd med en didaktisk bakgrund tillsammans med en inblick i modellen Skola 2000 och åldersintegrering, dess fördelar, nackdelar och konsekvenser. I undersökningen delades enkäten ut till de 23 arbetande lärarna på 6-9 enheterna. Det vi kom fram till i undersökningen var att lärarna ser en vinst i att arbeta åldersintegrerat vad gäller elevernas sociala situation, men att det inte leder till någon höjning i studieresultat. De flesta lärarna upplevde en ökning i arbetsbelastning vad gäller planering och genomförande av undervisningen. I vår undersökning svarade sju lärare att åldersintegrerad undervisning är sämre än åldershomogen undervisning medan åtta lärare ansåg att det är en bättre undervisningsmodell.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett didaktiskt perspektiv belysa lärarens arbete i relation till åldersintegrering. Utifrån detta perspektiv vill vi undersöka hur lärare uppfattar åldersintegrering som arbetsmodell för att organisera arbetet. I uppsatsen använde vi oss av den kvantitativa undersökningsmetoden enkät. Skolan vi vände oss till arbetar åldersintegrerat samtidigt som de arbetar efter den relativt nya modellen Skola 2000. Uppsatsen är uppbyggd med en didaktisk bakgrund tillsammans med en inblick i modellen Skola 2000 och åldersintegrering, dess fördelar, nackdelar och konsekvenser. I undersökningen delades enkäten ut till de 23 arbetande lärarna på 6-9 enheterna. Det vi kom fram till i undersökningen var att lärarna ser en vinst i att arbeta åldersintegrerat vad gäller elevernas sociala situation, men att det inte leder till någon höjning i studieresultat. De flesta lärarna upplevde en ökning i arbetsbelastning vad gäller planering och genomförande av undervisningen. I vår undersökning svarade sju lärare att åldersintegrerad undervisning är sämre än åldershomogen undervisning medan åtta lärare ansåg att det är en bättre undervisningsmodell.

No description available.

Sammanfattning Uppsatsens syfte är att utreda om Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) tillgodoser försiktighetsprincipen och EU-rättens krav vid riskbedömningar i Natura 2000-ärenden. Elva svenska rättsfall har analyserats och fyra fall från EU-domstolen. Följande frågor besvaras; -       hänvisar domstolen till begreppet gynnsam bevarandestatus? -       går det att utläsa ur MÖD:s domskäl om försiktighetsprincipen har tillämpats? Natura 2000-regleringen baseras på två EU-direktiv och syftar till att bevara och skydda den biologiska mångfalden inom unionen. Medlemsstaterna åläggs därför att upprätta skyddsområden för de arter och livsmiljöer som är listade i bilagor till direktiven. Medlemsstaterna är skyldiga att inrätta ett förfarande för att pröva verksamheters tillåtlighet inom skyddsområdena. Genom detta förfarande ska de nationella myndigheterna inte tillåta verksamheter som kan skada områdets integritet. Av EU-domstolens rättsfall framgår att tillståndsförfarandet ska tillämpas i ljuset av försiktighetsprincipen. Min analys av rättsfallen visar att MÖD fram till 2011 inte tillgodosett försiktighetsprincipen på ett tillfredställande sätt. Osäkerheter i utredningar angående potentiella skador har förbisetts och i något fall har det inte gått att utläsa om försiktighetsprincipen tillämpats. De två senaste åren har en positiv förändring skett. Domskälen har blivit tydligare, hänvisningar till lagstiftningen har gjorts mer tillfredställande och osäkerheter i utredningarna har lett till att tillstånd inte meddelats. Fortfarande finns dock möjlighet att förtydliga domskälen genom hänvisningar till gynnsam bevarandestatus och bevarandeplaner i aktuella områden.

No description available.