The thesis concerns with communication of Armenian and Azerbaijani Ministries of Foreign Affairs and Ministries of Defence on Facebook in relation to 2020 Nagorno Karabakh conflict. The official institutional accounts were used to bolster one sided narratives of the conflict, often by emotional appeals and misinformation targeting international and domestic audence. By analyzing FB communication of the named institutions, it aims to identify the key narrative-building tools utilized by state institutions in communication practice and how these tools are used prior to and during wartime. It also aims at comparing the communication practice across the institutions and in between the countries by analyzing Facebook posts of named ministries over period of 100 days using a dataset generated via Crowdtangle.

No description available.

Computerspiele versetzen uns in zauberhafte virtuelle Welten, die sich interpretativ mit der Welt, in der wir leben, auseinandersetzen. Ob realistisch, abstrakt oder minimalistisch: Je nach Vorlieben und Fähigkeiten der Spieler erlauben Computerspiele das Eintauchen in und das aktive Erleben und Gestalten von Spielgeschichten allein, im Team oder mobil. Die Möglichkeiten sind so mannigfaltig, dass es schwerfällt, den Überblick zu behalten. Kein Wunder, schließlich sind in den vergangenen fast 50 Jahren fast 100.000 verschiedene Spiele erschienen. Der Band beinhaltet als Ausstellungskatalog begleitende Informationen zur Sonderausstellung „Aufbruch ins Abenteuer. Die virtuelle Welt der Computerspiele“ (16.12.2019 – 30.3.2020) auf Schloss Hartenfels (Torgau).

Offentlig upphandling har stor betydelse i Sverige och inom området är det viktigt med priskonkurrens både för upphandlande myndigheter och leverantörer. Priskonkurrens medför att myndigheter sparar skattemedel och leverantörer ges möjlighet att konkurrera om kontrakt. Det är även viktigt att motverka osunda anbud i upphandlingar eftersom myndigheters trovärdighet och konkurrensen i branscher kan skadas om upphandlande myndigheter tilldelar kontrakt till leverantörer som lämnat osunda anbud. Sådana anbud kan exempelvis vara anbud från leverantörer som inte följer lagstiftning. Osunda anbud har försökts stävjas genom att upphandlande myndigheter styr leverantörers anbudspriser, vilket dock kan försämra priskonkurrensen mellan leverantörer. Syftet med uppsatsen är att fastställa hur myndigheter får styra leverantörers anbudspriser med golvpriser, takpriser och fasta priser. Därtill syftar uppsatsen till att fastställa om myndigheter bör tillåtas att styra anbudspriser för att motverka osunda anbud.  I uppsatsen framkommer att det inte går att ange exakt hur anbudspriser får styras även fast det kommit två domar från Högsta förvaltningsdomstolen avseende golvpriser och takpriser. Golvpriser med en bestämd nedre gräns torde dock alltid vara otillåtna. Takpriser med en bestämd övre gräns synes ofta vara tillåtna, men inte alltid. Huruvida golvpriser och takpriser som har en relativ utformning, innebärande att kraven avser förhållandet mellan olika poster i samma anbud, är tillåtna beror på hur kraven och upphandlingarna utformas. Det som är av avgörande betydelse vid bedömningen av om golvpriser och takpriser är tillåtna är huruvida kraven åsidosätter likabehandlingsprincipen genom att hindra priskonkurrensen mellan leverantörer. Vad som nu anförts gäller både när golvpriser och takpriser används som obligatoriska krav och när de används i utvärderingsmodeller. Golvpriser som endast uppställs som en rekommendation har en annan karaktär och synes generellt sett vara tillåtet, men i vissa fall kan användandet av en sådan rekommendation strida mot de allmänna principerna.  Att använda fasta priser och låta leverantörer endast konkurrera om kvalitet tillåts när det finns nationella bestämmelser om fastställande av priser. Huruvida fasta priser får användas i andra fall är dock inte helt klart, men troligtvis får inte fasta priser användas om inte nationella bestämmelser finns. Det finns skäl som talar både för och emot att myndigheter bör tillåtas att styra anbudspriser. Att inte tillåta styrning av anbudspriser synes dock utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv medföra lägst kostnader, vilket kan tala för att myndigheter inte bör få styra anbudspriser. Med beaktande av att flera sätt att styra anbudspriser på är otillåtet och att tillåtligheten i hög grad avgörs i det enskilda fallet bör upphandlande myndigheter vara återhållsamma med att styra leverantörers anbudspriser.

No description available.

Thus far the research on how schools have managed the sudden transition to distance education due to the COVID-19 pandemic has mainly focused on the experiences of teachers, and the voices of school librarians have gone unexplored. This study aims to explore the transition to distance education from the perspectives of secondary school librarians in Sweden. The study focuses on how this transition affected school librarians’ working practices and the factors that impacted their abilities to rebuild their usual activities and services in new formats. This study uses an infrastructural perspective to analyse the school library as a part of the wider school infrastructure, and considers the enforced transition to distance education as a kind of infrastructural ‘breakdown’. School libraries are treated as multifaceted infrastructures with material, structural and relational/cultural factors which all may contribute to their success. Through a thematic analysis of semi-structured interviews with 14 librarians at 12 secondary schools in Sweden, I identified four themes in the ways informants talked about the transition process:  1.     Most well-established practices, relationships and collaborations could be adapted.  2.     The library room had social functions that could not be fully rebuilt online. 3.     Systematic integration, strong relationships and a culture of library use contributed to successful transitions. 4.     Work to make libraries more accessible and visible became more important. This is a two years master's thesis in Library and Information Science. / Hittills har forskningen om hur skolor har hanterat den plötsliga övergången till distansundervisning på grund av COVID-19-pandemin fokuserat till största delen på lärares erfarenheter, och skolbibliotekariers röster har inte utforskats. Denna studie syftar till att utforska övergången till distansundervisning utifrån svenska skolbibliotekariers perspektiv. Studien fokuserar på hur denna process påverkade skolbibliotekariers arbetspraktiker, och de faktorer som påverkade deras förmåga att återskapa sina vanliga verksamheter i nya format.  Studien använder ett infrastrukturellt perspektiv för att analysera skolbiblioteket som en del av en bredare skolinfrastruktur, och betraktar den påtvingade övergången till distansundervisning som ett slags “infrastrukturellt sammanbrott”. Skolbibliotek behandlas som mångfasetterade infrastrukturer, med materiella, strukturella och relationella/kulturella faktorer som alla kan bidra till deras framgång. Genom tematisk analys av semi-strukturerade intervjuer med 14 bibliotekarier på 12 gymnasieskolor i Sverige identifierade jag fyra teman i hur informanterna pratade om övergångsprocessen:  1. De mest väletablerade praktikerna, relationerna och samarbetena kunde anpassas. 2. Biblioteksrummet hade sociala funktioner som inte helt kunde återskapas på nätet. 3. Systematisk integrering, starka relationer och en kultur av biblioteksanvändning bidrog till framgångsrika övergångar. 4. Arbetet för att göra biblioteken mer tillgängliga och synliga blev viktigare.

The popularity of the term innovation is growing rapidly. Its significant role in the increasingly competitive world is not deniable. Consequently, to secure their profitable growth, enterprises across the world try to improve their innovation capabilities.After publishing the first international standard by ISO, in the realm of innovation management system, this current thesis project is performed to investigate the challenges and motivations that production units may have in implementing the new standard, ISO 56002, in their production processes. The empirical part of the project is carried out in cooperation with five Swedish industrial companies. A variety of companies regarding to the type of activities, size, age, etc. were selected. Based on the content of standard ISO 56002, the collected data from prior research and empirical findings, an analysis is performed. The results shows that organizations have different approaches toward managing innovation activities and their current innovation management’s capabilities is a determining factor for challenges with ISO 56002. However, all respondents have positive attitude toward the implementation of ISO 56002 in the production processes and consider it as a useful standard with many potential benefits for their organizations. Challenges that companies may confront, in applying ISO 65002 in the production processes, are culture, involvement of leadership, immaturity in working with processes, etc. Considering the consensus about the culture as a challenge, a model to enhance the employee’s engagement is suggested.This thesis is one of the pioneers in investigating the applicability of ISO 56002:2019 in a production process. It can provide production units with useful information and contribute to the innovation management community.The empirical information is collected from companies that have not implemented ISO 56002.Future studies by focusing on the companies with ISO 56002, can shed light on new aspects of the standard’s applicability in the production processes and develop findings of the present thesis. Additionally, the implementation of standard’s various features in production processes can be inspected individually. Keywords:ISO 56002:2019, ISO 56000:2020, Standard, Innovation, Innovation Management System, Production Process / <p>The presentation was online through the application ZOOM.</p>

Sammanfattning Coronapandemin slog till våren 2020 och skapade oro hos befolkningen och på skolor. På nationell nivå bestämdes att grundskolor skulle hållas öppna och undervisning fortsätta som vanligt och inte ske på distans. Trots detta direktiv agerade lärare olika på lokal nivå utifrån egna eller lokala rektorsbeslut. Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i reflektiv skoldidaktisk teori (Uljens, 2011) och relationell teori (Aspelin, 2018), undersöka och öka kunskapen om hur lärare i naturorienterande ämnen på mellanstadiet beskriver hur de distansundervisade hemmavarande elever i ämnesspecifik läsförståelse, samt hur de upprätthöll relationerna med eleverna under våren 2020. Nio mellanstadielärare intervjuades enskilt utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Analysen skedde utifrån realistisk tolkning (Kvale &amp; Brinkmann, 2020) av respondenternas berättelser av ord och begrepp i naturorienterande ämnen och analysen av det empiriska materialet utgick från studiens tre forskningsfrågor, tolkning av nationella direktiv, didaktiska ställningstaganden och upprätthållande av relationer, och i detta arbete uppkom 16 kategorier. Resultatet av studien visade på en stor variation i respondenternas svar gällande alla forskningsfrågor. Studiens huvudsakliga bidrag till tidigare forskning är resultatet som visar att lärare tolkade direktiven från staten på nationell nivå på olika sätt. Studien visar även att det kan finnas en utmaning att variera undervisningen i naturorienterande ämnen och stödja elevers ämnesspecifika läsförståelse vid distansundervisning. Lärarens didaktiska val i undervisningens vad, hur och vem/vilka vid distansundervisning kan härmed vara avgörande. En övervägande del av lärarna i studien uttryckte utmaningar i att upprätthålla relationer och vår studie kom fram till att i de fall där lärare fick till interaktiva möten via digitala videokanaler kunde lärarna skapa en personlig kontakt där de kunde bekräfta eleverna, som därmed kunde se och bli sedda, på ett såväl känslomässigt som ett kunskapsmässigt plan. Då studien har gett sig in på ett outforskat fält på nationell nivå är vidare forskning i de didaktiska och relationella val som lärare gjorde vid coronapandemins första våg våren 2020 av största vikt för att lärare, när Sverige återigen hamnar i en pandemiliknande situation, ska kunna upprätthålla sina relationer med eleverna och samtidigt ge en likvärdig utbildning i ämnesspecifik läsförståelse och ett eventuellt speciallärarstöd, vare sig eleverna är hemma eller i skolan. / Abstract The Covid-19 (Corona) pandemic struck in the spring of 2020, creating concern and anxiety amongst the population at large and in schools especially. The authorities decided at a national level that primary schools should remain open and that education should continue as usual, as opposed to teaching remotely via digital media. Despite this directive, teachers at the local level acted differently, making their own decisions or following those of their local principals. The purpose of this study, which is based on reflective school didactic theory (Uljens, 2011) and relational theory (Aspelin, 2018) is to investigate and broaden our knowledge of how middle school teachers in science subjects described how they taught students who remained at home in subject specific reading comprehension. The study also examines how they maintained their relationship with students at home during the spring of 2020 from a school didactic and relational perspective. Nine middle school science teachers were interviewed individually following a qualitative, semi-structured form of interviews. The analysis reflects a realistic interpretation (Kvale &amp; Brinkmann, 2020) of the teachers’ accounts as to how they had taught remotely, and the analysis of the empiric material was based on the study’s three research questions: interpretation of national directives, didactic choices and maintaining relationships. The results of the study revealed considerable variation in the respondents’ answers to all research questions. The study’s main contribution to previous research illustrates how teachers interpreted directives from the state at the national level in different ways. The study also shows that different ways of teaching science subjects and supporting students’ subject specific reading comprehension can be challenging when teaching remotely. Consequently, the teacher’s didactic choice, the teachings what, how and who/which in remote teaching can be decisive. Most of the teachers interviewed for the study experienced challenges in maintaining relationships. However, the study concluded that in cases where teachers had interactive meetings via digital video channels, they found it was possible to create a personal contact and relate to the students who could see and be seen on an emotional as well as educational level. As the study focused on an unexplored field at the national level, further research into the didactic and relational choices that teachers made during the first wave of the pandemic in the spring of 2020 is of the utmost importance, so that in the event of further waves of the virus, teachers will be able to maintain their relations with students and at the same time provide the same teaching experience for subject-specific reading comprehension and any special needs support whether the students are at home or at school.

The diploma thesis deals with the use of the open method of coordination in education policy of the European Union. It views the open method of coordination as a tool based on exchanges of good practice and on mutual learning processes. The aim of this thesis is to determine whether the European Union managed to create an effective coordination mechanism through the open method of coordination in the field where the EU can only intervene to support the action of Member States. Research focuses on the Education and Training 2010/2020 work programme whose origin and implementation is connected to the use of the open method of coordination in education policy. The effectiveness of the open method of coordination in the field of education and training is assessed through two criteria. The thesis examines whether the method contributes to achieving greater convergence towards the main EU goals in education and training and whether it support spreading of good practice between Member States. The ability of the open method of coordination to contribute to greater convergence towards the main goals is assessed through European benchmarks of the Education and Training 2010/2020 work programme and through the convergence capacity - the ability of the method to converge education policies of Member States in the...

No description available.