This dissertation investigates how a move towards an integrated Internet-based treasury function could have a significant impact on the systems that have to support compliance with the requirements of the international accounting standard IAS 39. The objectives of the dissertation are: to identify the measurement, recognition and disclosure requirements as set out in (or implied by) IAS 39 in order to select those requirements for which the possibility of compliance would most probably be affected by the suggested move from a traditional treasury to an integrated Internet-based treasury; and further, to identify the required changes that take place within a treasury environment when changing from a traditional treasury to an integrated Internet-based treasury function and then to match the identified probable system changes implied by the treasury environment change referred to above with the possible requirements from IAS 39 that could be affected by such a system change. / Prof. D Coetsee

archives@tulane.edu / 1 / Ross Stephen Ransom

Notre problématique de recherche porte sur les mutations, durant le dernier siècle, de la relation à l’environnement d’une petite communauté d’agropasteurs du Haut Atlas de Marrakech, les Aït Ikis. Cette population montagnarde d’environ 700 habitants dépende de plusieurs espaces mais très spécialement du Yagour, un pâturage de 70 km² étagé entre 2.000 m et 3.600 m. L’institution coutumière de l’agdal qui gère tous les espaces en question et participe fortement aux rapports à l’environnement, consiste en la mise en défens saisonnière des espaces, dont la date exacte d’ouverture est décidée par toute la communauté d’usagers. Le but est d’assurer un repos minimal aux espèces végétales et la durabilité de son utilisation. Dans ce contexte, nous avons essayé de répondre à trois hypothèses : 1 Le système traditionnel de l’agdal était globalement durable, mais mis en crise notamment par son contact croissant avec les sociétés industrielles. 2 Dans le monde actuel, l’agdal aurait des potentialités de développement et de conservation. 3 Une approche profondément transdisciplinaire, qui utilise à la fois les disciplines individualisées, est nécessaire pour bien comprendre des problématiques écoanthropologiques complexes de ce genre. Nous sommes partis d’une étude du contexte géographique, écologique, social et historique. Ensuite, nous avons analysé le système agroéconomique et la culture symbolique qui accompagne ce système, ainsi que l’état de l’environnement au sein d’importants processus de changement. Pour conclure, nous avons corroboré nos hypothèses, et affirmé spécialement notre soutien à « une transdisciplinarité qui combine des approches disciplinaires spécialisées ».

Nürtingen, FH, Diplomarb., 2004. / Betreuer: Peter Rümmele.

No description available.

No description available.

<p>För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trädde i kraft år 2005. IAS 39 är en standard för redovisning och värdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument värderas till verkligt värde och värdeförändringar ska påverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats är att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning till dess intressenter samt hur revisorernas arbetssätt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestående av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rättvisande bild har skapats. Transparensen i redovisningen ökar tack vare att riskbedömningarna blir tydligare, dock kan det uppstå subjektivitet i värderingen av onoterade tillgångar då denna ofta bygger på antaganden. Revisionsarbetet har fördjupats och specialiserats och revisorernas analytiska förmåga blir viktigare då fler antaganden ska bedömas.</p>

För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trädde i kraft år 2005. IAS 39 är en standard för redovisning och värdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument värderas till verkligt värde och värdeförändringar ska påverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats är att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning till dess intressenter samt hur revisorernas arbetssätt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestående av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rättvisande bild har skapats. Transparensen i redovisningen ökar tack vare att riskbedömningarna blir tydligare, dock kan det uppstå subjektivitet i värderingen av onoterade tillgångar då denna ofta bygger på antaganden. Revisionsarbetet har fördjupats och specialiserats och revisorernas analytiska förmåga blir viktigare då fler antaganden ska bedömas.

No description available.

<p>Arbetsmarknaden utsätts för en ständigt pågående globalisering där informationsspridning blir av allt större betydelse. Europeiska Unionen har sedan 2002 beslutat att det gemensamma redovisningssystemet IFRS skall införas. Detta med syfte till att underlätta fortsatt globalisering för företagen inom EU. Det nya redovisningssystemet som tas i bruk den första januari 2005, är framarbetad för att skapa harmonisering företagen sinsemellan. I syfte att skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv kapitalmarknad infördes att alla noterade bolag skulle ha anpassat sin koncernredovisning till den internationella redovisningsstandarden IFRS. De standarder som skulle komma att bli gällande skulle efter utarbetning godkännas av Europeiska kommissionen innan införandet 2005. Dock finns det några un-dantag vilket fick till följd att sex av de poster som kommissionen godkände inte hade någon motsvarighet i RR. En av dem är IAS 39. Denna post (IAS 39 Financial Instrument: Recognition and Measurement) behandlar värdering och redovisning av finansiella instrument. IAS 39 är den standard som blivit mest omdebatterad och väckte stora protester hos flera av medlemsländerna redan när den presenterades för kommissionen. Debatten angående IAS 39 grundade sig bland annat på hur den kom att påverka företagets resultat. Med detta som bakgrund blev syftet med denna uppsats hur företagen har informerat sina in-tressenter om huruvida denna post har haft den stora inverkan som man tidigare befarade. För att genomföra studiens syfte undersöktes alla A-listade företag på stockholmsbörsen. De granskades på så vis att deras delårsrapporter studerades utifrån sju stycken frågor. Dessa frågor var formulerade på så vis att de besvarade om företagen redovisat specifikt för posten IAS 39. Den empiriska studien i uppsatsen visar att utav de 50 bolag som granskades i undersökningen var det åtta av dessa som inte hade utformat någon som helst information i sin delårsrapport om vare sig IFRS eller IAS 39. Endast två företag har redovisat enligt sex av de sju frågorna som upprättades för undersökningen. Huvudfrågan kan därmed sammanfattningsvis besvaras med att övergången till IFRS och IAS 39 inte har redovisats fullt ut utifrån de kriterier som sammanställts i forskningsfrågorna.</p><p>Upplysning om IFRS och IAS 39 anser vi vara viktigt för att intressenter av företagens finansiella information ska få en uppfattning om hur detta kommer att påverka bolaget. Ett misstag med inte lämna eller lämna knapphändig information till sina intressenter är att det motverkar en effektiv kapitalmarknad.</p>