En el transcurso de la Edad Moderna tiene lugar una vasta campaña religiosa de conquista espiritual, auspiciada principalmente por los misioneros apostólicos populares. Este movimiento, que tiene sus raíces en la Baja Edad Media, tiene como finalidad esencial catequizar las comunidades rurales. Su objetivo último es la transformación profunda y definitiva de las creencias y conductas religiosas del pueblo afín de transformarlas al espíritu y a los preceptos surgidos del dogma de la Contrarreforma católica promulgados en el Concilio de Trento.A este respecto, la investigación se propone analizar los diferentes métodos y procedimientos empleados por la Iglesia institucional, por la vía de la predicación y de la catequesis, para reformar, entre la gente del pueblo, los comportamientos considerados supersticiosos o magicos, a los que estaban adheridos la mayor parte de las poblaciones rurales del continente europeo, con el objeto de erradicarlos de la vida cotidiana de la cultura popular en sus múltiples ámbitos de aplicación. Dentro de este contexto cultural, la tesis aborda el examen de las diversas transformaciones que esta problemática haya podido sufrir en el curso del período histórico de la Edad Moderna, a consecuencia de los avatares sociales, económicos y políticos. En lo que concierne a Cataluña, más que una erradicación, convendría hablar en la mayoría de los casos, de un proceso paulatino de sustitución de numerosas prácticas de carácter mágico de la cultura popular, por otras nuevas basadas en las ceremonias y ritos católicos de protección. Sin embargo, esta política eclesiástica fracasa en gran medida a consecuencia de las resistencias de gran parte de la población frente a los esfuerzos doctrinales del clero. En la Cataluña de los siglos XVII y XVIII, la cultura popular conservará un sistema de prácticas autónomas protectoras de tipo supersticioso, al margen de todas las prescripciones de la institución eclesiástica, y que la predicación pastoral no consigue extirpar. / During the Modern Era there arose a vast religious campaign of espiritual conquest, principally emanating from popular apostolic missionaries. The main aim of this campaign, which had roots that went back to the late Middle Ages, was to catechize the rural communities. The ultimate objective was a profound and permanent transformation of human behavior that would bring it into harmony with the christian precepts laid down by the Counter Reformation, originating at the Council of Trent.In this regard, the investigation proposes to analyse the different methods and procedures employed by the Church as an institution, via preaching and catechesis, to reform the superstitious or magical practices which were widespread among the rural population all over Europe, and to root out their different manifestations from popular culture. It will also examine how the problem may have evolved during the historical period in question, as a result of cultural and ideological avatars.As regards Catalonia, it was not so much a question of eradication as, in many cases, the substitution of many of the magical activites of popular culture by new ones founded of catholic ceremonies. However, this ecclesiastical policy failed, in great measure because of the resistance of a large part of the population to the doctrinal efforts of the clergy. The people preserved a system of autonomous protective superstitious practices, outside the regulations of the Church, which pastoral preaching was unable to eradicate.

No description available.

A partir de una base teórica histórica, y en una revisión exhaustiva de los trabajos sobre las concepciones occidentales sobre la adopción, la literatura antropológica clásica sobre este tema y el análisis desde la antropología y desde otras disciplinas de las adopciones internaciones desde Occidente, he empezado a desarrollar el caso de estudio (o itinerario adoptivo) entre China y España, para arrojar luz a los cambios sustanciales que han sufrido ambos países a raíz de la instauración del PAI chino. En concreto, esta es la primera investigación sistemática etnográfica que profundiza en las vías de circulación de menores actuales, tradicionales y nuevas, cuyas familias no quieren o no pueden hacerse cargo de ellos. Es decir, indaga en la diferentes formas en que estos/as menores –normalmente no registrados debido a la Política de Hijo Único - son adscritos en diferentes casas, familias e Instituciones de Bienestar Social, teniendo en cuenta prácticas que abarcan desde las adopciones informales al trabajo doméstico, pasando por el tráfico de menores hasta las adopciones legales internacionales y domésticas. Describe las interrelaciones de estas vías informales con las instituciones de bienestar públicas y privadas, los vínculos con otros proyectos gubernamentales y no gubernamentales internacionales y nacionales y las concepciones que subyacen a todos estos procesos. Así, este proyecto incluye las perspectivas de una miríada de actores, desde familias biológicas a oficiales del ministerio, pasando por familias adoptivas y potenciales “traficantes” de menores. Recuperando la dimensión histórica, mi tesis analiza las formas en que estas vías compiten o cooperan, dependiendo de los intereses y las concepciones de los agentes implicados. Se centra principalmente en las transformaciones acaecidas desde la Era de las Reformas y en las consecuencias de la introducción del Programa de Adopciones Internacionales, que abrió la puerta a actores, recurso, prácticas e imaginarios extranjeros, en el parentesco, las vías de circulación y en el cambio en el valor de determinados tipos de menores. Asimismo, analiza la construcción del itinerario adoptivo entre China y España, indagando sobre los imaginarios que han permitido fundar y desarrollar uno de los Programas de Adopción Internacional (PAI) más relevantes de todo el mundo. En definitiva, esta investigación trata de ofrecer una nueva perspectiva sobre las consecuencias que la modernización china, insertada en un mundo de interconexiones globales, está teniendo en los ámbitos de la circulación y protección de menores en y desde ese país. De esta manera, me propongo cuestionar las concepciones culturales hegemónicas respecto al cuidado y protección de la infancia, redefinir términos como adopción o abandono y contribuir así en los debates globales sobre el rol de la adopción internacional como medida de protección de menores en el mundo actual. Además, mi objetivo es arrojar luz sobre el contexto en el que los/las menores chinas adoptados/as internacionalmente pasan los primeros meses/años de sus vidas. Considero de gran valor poder aportar al conocimiento existente, los datos obtenidos en el contexto donde nacen los menores. La delicadeza del tema, la dificultad de acceder a la información y las limitaciones del trabajo de campo previenen frente a la generalización de resultados al conjunto del país. No obstante, un trabajo de este tipo además de necesario, permite enriquecer un discurso que se ha construido unilateralmente, con una etnografía específica que tiene en cuenta, por primera vez, las voces “del otro lado”. / This project, based on five years of research that includes more than two years of intensive fieldwork in a central province in China, breaks away from the conventional dichotomy between origin/placement countries as two segregate research locations by proposing a more comprehensive and dynamic structure, called Transnational Adoptive Field (TAF), that both enfolds and moves beyond the origin/placement countries. TAF is a methodological approach based on single multi-sited case studies (Marcus, 1995) of the elements that each ethnographic case (adoptive itinerary such as China-USA, China-Spain, Russia-USA) should consider when trying to explain the totality of the process and the way that transnational adoption studies should be regarded. TAF aims to analyze the adoptive experience of all parties involved, while integrating socio-economic, political and historical contexts with the attitudes, ideas, perceptions, values and collective imaginaries that flow between the birth country and the adoptive country (Vich, 2010a; González, Grau & Vich, 2010). Ultimately, it allows us to unmask the unique net of socio-cultural constructions that shape and continuously transform each TAP. The first year of my five year MA thesis focused on the historical patterns of child-circulation throughout the Ming and Qing Dynasties (Vich, 2009), exploring the cultural roots of Chinese kinship in order to link them to traditional practices surrounding the circulation of minors and identify convergences and divergences with current, actual patterns in a posterior moment of the doctoral project. Part of this work has been transformed into the chapters 4 and 5 of this dissertation. Within this broad framework, I have developed an original but nascent case study (or adoptive itinerary) of the transnational adoption process between China and Spain, in order to shed light into the substantial changes that have transpired in both countries over the last few years. I carried out the first systematic, in-depth ethnographic analysis of the various ways in which Chinese children – mostly unregistered, and thus “hidden” and devoid of legal rights, due to the One Child Policy - circulate between households, families, and private and public welfare institutions both inside China and abroad. I break such systems of child-circulation into (i) informal placements (employment as household labor within China or the so-called chāobào or informal adoptions), (ii) formal placements (legal domestic and international adoption), and (iii) child trafficking networks. My dissertation analyzes the ways in which these three systems compete and cooperate with each other for the ‘protection’ of children. Through ethnographic fieldwork and historical inquiry into the cultural roots of these practices, it links the three systems to today’s actual patterns of institutionalization and circulation of minors. At the same time, it focuses on the changes brought about by the Reform Era and the introduction of China’s TAP as well as the entrance of international actors, resources, perceptions and transnational practices. Moreover the dissertation analyzes how the child-circulation paradigm has been constructed from the Spanish perspective, emphasizing the needs and interests derived from our demographic and socio-economic context, and digs into the imaginaries that have allowed the development and the stability of the TAPs. This project offers a new perspective on the consequences that Chinese modernization, inserted in a global connection network, is having in the field of child-circulation and the protection of minors in and from China. I question hegemonic cultural conceptions about the protection and care of minors, redefine terms such as adoption or abandonment and contribute to the global debate on the role of international adoption as a mean of protecting children. Ultimately, my aim is to shed light into the contextual surroundings in which children adopted internationally spend their first days, months and years of life. I believe that doing so has great value for both the children and society at large, even if the sensitivity of the subject, the difficulty encountered in accessing credible information and the inherent limitations of the fieldwork prevent us from drawing broad generalizations of the results. My dissertation attempts to add another voice to an academic discourse on TAPs that has been unilaterally constructed, inserting an ethnographical analysis that takes into account, for the first time, the voices “from the other side”.

No description available.

The thesis is focused on the treatment of long-term tangible assets in IFRS and Czech accounting legislation, and discusses the issue of its reporting and valuation.

No description available.

<p><strong>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitet</strong></p><p><strong>Redovisning, VT 09</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Författare: </strong>Alexander<strong> </strong>Gottfridsson och Marcus Persson<strong> </strong></p><p><strong>Handledare: </strong>Owe R. Hedström</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Bakgrund och problem:</strong> Efter att EU:s ministerråd antog förordningen om International Accounting Standards innebar detta att från och med första januari 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU tillämpa samma redovisningsprinciper. Detta innebar att koncernerna fick göra en del förändringar inom redovisningen. Det område som författarna valt att studera är IAS 39, standarden för värdering och värdeförändringar av finansiella instrument. Denna anser vi är särskilt intressant då den sedan införandet varit omdiskuterad.</p><p><strong>Syftet:</strong> Syftet med uppsatsen är att redogöra problematiken kring marknadsvärdering av finansiella derivat enligt IAS 39. Vi vill studera företag som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning och hur deras finansiella rapporter kan avspegla en ekonomisk rättvisande bild. Uppsatsen kommer också beskriva kraven som finns för att kunna tillämpa säkringsredovisning och effekterna för företag som inte tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39.</p><p><strong>Avgränsning och begränsning: </strong>Författarna har valt att i huvudsak avgränsa sig till säkring med finansiella instrument för valutakurs-, elpris- och råvaruprisförändringar. Vidare har studien begränsats till att studera två företag som upplever skiljda effekter av IAS 39, AAK och Vattenfall.</p><p><strong>Metod</strong>: Studien använder en kvalitativ metod och ett deduktivt angreppssätt. Den kunskapssynd som författarna utgick från var positivismen.</p><p><strong>Teorier: </strong>Dessa har valts utifrån principer och standarder från IAS 39 och IAS 32. Teoridelen av studien beskriver regelverket för de olika typerna av derivat som företag använder för att säkra sig mot eventuella uppgångar och nedgångar i valutakurser och råvarupriser. Kraven för att man ska få tillämpa säkringsredovisning och exempel på hur de finansiella instrumenten redovisas beskrivs även här.</p><p><strong>Analys och slutsats:</strong> Studien visar att AAK, som inte klarar att tillämpa säkringsredovisning, inte kan visa ett rättvisande resultat om de tillämpar rapportering enigt IAS 39. För att AAK skall kunna visa ett rättvisande resultat krävs att de skall kunna marknadsvärdera sina försäljnings- och inköpsavtal och redovisa dessa i såväl resultat- som balansräkning. Företag som arbetar med ren kontraktssäkring som AAK bör i framtiden få tillämpa säkringsredovisning där alla poster får marknadsvärderas inte bara de finansiella derivat som används för att säkra underliggande prisrisker i uppgjorda avtal. Vattenfall, som tillämpar säkringsredovisning, får inga större problem med sina derivat, då de kan redovisa större delen inom säkringsreserven i balansräkningen. Vår bedömning är att Vattenfalls ekonomiska rapportering visar en bra bild av den ekonomiska utvecklingen i bolaget.</p><p> </p>

by Laszlo Tisza. / "May 1, 1947." / Bibliography: p. 35. / Army Signal Corps Contract No. W-36-039 sc-32037

The focus of this project is the performance of Sergei Rachmaninoff's Etudes-Tableaux Op. 39. The purpose is to provide interested performers with a clear understanding of the inner workings of these compositions and to address many problems of interpretation and technical challenges of the Etudes-Tableaux Op. 39. The author's goal is to offer creative interpretive explanations and technical solutions to the existing pianistic problems and to aid a performer in his/her approach to learning in order to create a credible and skillful performance. The study makes use of the multi-faceted opportunities that are appropriate to the lecture-recital format. In addition to the research presented in the script, the author incorporated a Power Point™ slide presentation (copies included with this document), audio excerpts from CD performances, live demonstrations on the piano, and a live performance of selected Etudes-Tableaux Op. 39 (all included on the DVD which supplements this document). The script includes a brief biographical sketch of Rachmaninoff, followed by the two research topics of performance practice, interpretive aspects and technical challenges. The Power Point™ presentation serves to enhance the content and to facilitate the explanations of some of the topics of the lecture. This is especially relevant when incorporating excerpts from music scores and examples of paintings. The CD audio excerpts and live demonstrations are intended to illustrate the details of the compositional and stylistic features and performance practice. Finally, the live performance of the Etudes-Tableaux Op. 39, and its audio/video documentation on DVD, confirms the study's research findings.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitet Redovisning, VT 09 Författare: Alexander Gottfridsson och Marcus Persson Handledare: Owe R. Hedström Bakgrund och problem: Efter att EU:s ministerråd antog förordningen om International Accounting Standards innebar detta att från och med första januari 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU tillämpa samma redovisningsprinciper. Detta innebar att koncernerna fick göra en del förändringar inom redovisningen. Det område som författarna valt att studera är IAS 39, standarden för värdering och värdeförändringar av finansiella instrument. Denna anser vi är särskilt intressant då den sedan införandet varit omdiskuterad. Syftet: Syftet med uppsatsen är att redogöra problematiken kring marknadsvärdering av finansiella derivat enligt IAS 39. Vi vill studera företag som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning och hur deras finansiella rapporter kan avspegla en ekonomisk rättvisande bild. Uppsatsen kommer också beskriva kraven som finns för att kunna tillämpa säkringsredovisning och effekterna för företag som inte tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39. Avgränsning och begränsning: Författarna har valt att i huvudsak avgränsa sig till säkring med finansiella instrument för valutakurs-, elpris- och råvaruprisförändringar. Vidare har studien begränsats till att studera två företag som upplever skiljda effekter av IAS 39, AAK och Vattenfall. Metod: Studien använder en kvalitativ metod och ett deduktivt angreppssätt. Den kunskapssynd som författarna utgick från var positivismen. Teorier: Dessa har valts utifrån principer och standarder från IAS 39 och IAS 32. Teoridelen av studien beskriver regelverket för de olika typerna av derivat som företag använder för att säkra sig mot eventuella uppgångar och nedgångar i valutakurser och råvarupriser. Kraven för att man ska få tillämpa säkringsredovisning och exempel på hur de finansiella instrumenten redovisas beskrivs även här. Analys och slutsats: Studien visar att AAK, som inte klarar att tillämpa säkringsredovisning, inte kan visa ett rättvisande resultat om de tillämpar rapportering enigt IAS 39. För att AAK skall kunna visa ett rättvisande resultat krävs att de skall kunna marknadsvärdera sina försäljnings- och inköpsavtal och redovisa dessa i såväl resultat- som balansräkning. Företag som arbetar med ren kontraktssäkring som AAK bör i framtiden få tillämpa säkringsredovisning där alla poster får marknadsvärderas inte bara de finansiella derivat som används för att säkra underliggande prisrisker i uppgjorda avtal. Vattenfall, som tillämpar säkringsredovisning, får inga större problem med sina derivat, då de kan redovisa större delen inom säkringsreserven i balansräkningen. Vår bedömning är att Vattenfalls ekonomiska rapportering visar en bra bild av den ekonomiska utvecklingen i bolaget.