The North Anatolian Fault System is one of the most important active strike-slip fault systems in the world. The August 17, 1999 and November 12, 1999 earthquakes at Kocaeli and D&uuml / zce are the most recent devastating earthquakes. The study area lies in the Eastern Marmara Region and is bounded by the 28.55-33.75 E and 40.00-41.20 N, latitude and longitude coordinates, respectively. There are numerous studies conducted in the study area in terms of active tectonics and seismicity, however studies are scale dependent. Therefore, a comprehensive literature survey regarding active tectonics of the region was conducted and these previous studies were combined with the lineaments extracted from 10 ASTER images via principle component analysis manual extraction method. Therefore, a line seismic source model for the Eastern Marmara region was compiled mainly based on major seismic events of instrumental period. The seismicity of these line segments were compared with the instrumental period earthquake catalogue compiled by Kandilli Observatory and Earthquake Research Institute with a homogeneous magnitude scale between 1900 and 2005. Secondary event and completeness of this catalogue was checked. The final catalogue was matched with the compiled seismic source for historical seismicity and source-scenario-segment-weight relationships were developed. This developed seismic source model was tested by a probabilistic seismic hazard assessment for D&uuml / zce city center by utilizing four different ground motion prediction equations. It was observed that Gutenberg-Richter seismicity parameter &lsquo / b&rsquo / does not have significant effect over the model, however change in the segmentation model have a low but certain influence.

Sakrätt tillämpas när flera olika rättigheter kolliderar och borgenärsskyddet föreskriver när en part kan få skydd mot sin motparts borgenärer. För att uppnå ett sådant borgenärsskydd krävs att ett sakrättsligt moment företas och vilket sakrättsligt moment som ska beaktas varierar beroende på egendomsslag. I denna uppsats behandlas vilket sakrättsligt moment som torde krävas för att borgenärsskydd ska uppkomma vid andelsrätter i lösöre och om kravet på sakrättsligt moment påverkas av att det föreligger ett enkelt bolag mellan parterna. Det finns idag tre rättsfall som behandlar sakrättsligt skydd vid andelsrätter, varav de två senaste rättsfallen är av störst intresse i denna uppsats. I ena fallet, travhästfallet, ansågs att traditionsprincipen bör gälla vid överlåtelse av andelar i lösöre och i andra fallet, segelbåtsfallet, konstaterades att sakrättsligt skydd kunde uppkomma direkt genom avtalet när sambesittning förelåg. Genom en analys av dessa fall och besittningsbegreppen konstateras att borgenärsskydd borde uppkomma redan vid avtalet men under förutsättning att gemensam besittning föreligger mellan samägarna. På grund av osäkerheten av vad som torde gälla och HD:s skiftande ändamålsbedömningar i rättspraxis konstateras dock att det inte kan anses föreligga en klar princip utan att omständigheterna i det enskilda fallet kan bli avgörande. Vilket sakrättsligt moment som ska beaktas vid enkla bolag är däremot oklart eftersom det föreligger olika åsikter gällande det enkla bolagets egendomsförhållanden. I uppsatsen konstateras att en bruttoprincip ska gälla vid utmätning av en bolagsmans egendom vilket leder till att denuntiationsprincipen inte kan användas så som vid handelsbolag. Istället bör varje egendomsslag av egendomen som används i bolaget beaktas för att avgöra när ett sakrättsligt skydd kan uppkomma för respektive egendom. Det konstateras också att denuntiation kan bli tillämpligt i vissa fall när tredje man innehar egendomen som är föremål för andelsrätterna. Eftersom rättsläget gällande andelsöverlåtelser inte är helt klarlagt och att stor vikt skulle kunna läggas på omständigheterna i de enskilda fallet har det i uppsatsen konstaterats att det inte möjligt att bedöma om gällande rätt är ändamålsenlig eller inte. Vad som är en ändamålsenlig lösning torde också vara svårt att avgöra men en avvägning mellan skyddet mot borgenärbedrägerier och omsättningsintresset bör vara av betydelse. Eventuellt skulle den lösning som HD kom fram till vid segelbåtsfallet kunna utgöra en sådan ändamålsenlig lösning.